Nu har jag föreläst för 10e gången det här halvåret och det har varit blandade känslor varje gång. Från lätt nervös till ren och skär dödsångest. Vissa gånger har jag behövt min föreläsningscoctail (inte alkohol) och andra gånger har jag kört helt clean. Jag vet ännu inte åt vilket håll det går, för tidigt i vår stod jag på scen med Fanny (lesscarbs) och pratade om vår bok, och det var hur lugnt som helst. Kanske för att Fanny är väldigt trygg på scenen och för att vi är två. LowCarb Cruise i USA var absolut värst tillsammans med Biohackersummit där det var total terror.
I fredags pratade jag ketoner inför 200 personer och det kändes kul, och jag tror att jag gjorde min bästa föreläsning någonsin. Temat var riktig ketos, varför man vill vara där och hur man kommer dit.
Jag gör alltid om mina föreläsningar så varje framträdande är unikt. Dels vill jag anpassa mig till publiken och dels vill jag alltid ha nått nytt att säga. Nästa framträdande ska förstås bli ännu bättre, ännu tydligare och ännu roligare. Jag är fortfarande under inlärning och har lång väg att gå till att bli en bra föreläsare.
LCHF-magasinet på bild utanför föreläsningssalen: Maggan, Bosse och Jag.
En lustig sak var att jag var två timmar sen till min egen föreläsning. Förlåt till dig som kom bara för att träffa mig! Tåget struntade nämligen i att stanna i Säffle på grund av ett missförstånd mellan tågvärden och lokföraren, så jag fick åka taxi från Grums. Problemet var bara att det inte finns någon taxi i Grums, så taxin fick först köra från Karlstad och det tog ett tag.
Jag sa till taxichauffören att det är tur att jag är en så himla munter person, för annars hade jag säkert varit jättearg 😀
Jag, Ann-Ida och LCHFingenjören My Westerdahl
My föreläste också och hon kommer till kryssningen nästa år och kör en rafflande föreläsning om sockerberoende. Den är jättebra och jätterolig så missa inte det. My och Ann-Ida har också podden sockersystrar som du kan lyssna på här.
Jag tyckte att det var en bra camping i år med ett bra föreläsargäng som jag är väldigt stolt över att få ingå i.
Om du fotade mig när jag föreläste så får du gärna skicka bilderna till mig så blir jag glad 🙂
Hej Martina! Det var härligt att få lyssna på dig och att få träffa dig! Så inspirerande! Jag blev så inspirerad av alla på LCHF-eventet så nu har jag startat en blogg: http://www.nouw.com/lindalemon Det krävdes en hel del mod, särskilt iom mitt yrke, men nu när jag kastat mig ut så känns det härligt! Tack för all inspiration och kunskap du sprider. Bland annat om min sjukdom sockerberoende! <3
Kul! Grattis till bloggen 🙂
Kul att se hur du utvecklats som föreläsare till det proffs du är idag, kunskapen och intresset att förmedla den här du ju alltid haft.
Tack Lena! Proffs är dock att överdriva ganska mycket haha 🙂
Inte meningen att låta som en surgubbe. Om jag låter som sådan ber jag om ursäkt. Inte meningen då det kan missuppfattas i skrivform.
LCHF rörelsen har blivit som en sjuk sekt! För några år sedan handlade allting om att nå fram med informationen och recepten. Underbara människor som gick snabbt ner i vikt och fick sina medicinska resultat förbättrade.
Nuförtiden är tex Kostdoktorn ett ställe för beundran av alla som lyckats gå ner och samling för gubbar och kärringar av olika slag för att diskutera om mandelmöjl är lchf eller inte. Man samlas på olika event och nästan med händerna i luften lovprisar de som lyckats gå ner i vikt eller de som förmedlar informationen.
För ca 2 månader sedan kick jag in på forumet på kostdoktorn och loggade ur direkt. Står inte ut med det!
Jag har de senaste åren lyckats hålla mig borta från “lchf eliten”. Men det känns som att man inte kommer ifrån det. Inte ens här.
Den enda personen som jag faktiskt följer både på sociala medier och i bloggform så är det dig Martina. Jag tycker att du är en av få (eller enda?) som faktiskt har något att komma med utan att bli “förhärligad”. Informativt, ren fakta och inte rädd att trampa någon på tårna.
Missförstå mig inte nu. “eliten” har säkert massor med erfarenhet och sina egna historier men lchf-rörelsen har tappat sig själv sedan 2013 (typ). Nu handlar det mest om event och upphöjelse av vissa personer. Allt handlar om hur många följer dig på insta eller FB. En Lchf-ist som i mina ögon är helt okunnig gör recept för en lchf tidning!
Dessa personer trycker i sig halvfabrikat med massvis med farligt salt och man kallar de för nyttiga då de äter lchf?
För ett tag sen hamnade jag på ett forum på FB som handlar om kolloidalt silver. Där fick man höra historier alltifrån att fingrarna växer ut till att man återfår synen bara man tar kolloidalt silver.
För mig tycks dagens lchf rörelse gå i samma spår. Snart får vi höra hur rörelsehindrade börjat springa maraton bara av att äta smör!
Jag saknar den gamla tiden 2009-2012 då man faktiskt var nyfiken på livsstilen och tog fram fakta. Vad hände med viljan att förmedla sin kunskap till andra så som du gör det? gratis med valmöjligheten att stödja med köp av bok.
Någonstans måste man hitta tillbaka till grundidén.
Inget ont om lchf ingenjören men hon är en av 100tals jag vägrar följa.
Hur ska man då hitta informationen kanske någon undrar?
För mig handlar det om att se allting med kritiska ögon. Då förstår man om personen man följer har någon vett eller inte.
Läs på själv. Finns oerhört mycket information där ute som faktiskt är relevant.
Återigen: förlåt om jag låter som en surgubbe men behövde få ur mig detta.
Du är ingen surgubbe, tycker dina reflektioner är helt vettiga och jag håller med om väldigt mycket. Saknar också tiden före detta då alla var nyfikna och testade olika saker. Nu har många “hittat sanningen” och blir hatiska mot folk som fortsätter att ifrågasätta och testa nytt.
De flesta som gör LCHF-recept har ingen aning om vad LCHF är, och har alldeles för lite fett och massa substitut och grejer och det ska bakas hitan och ditan. Det har blivit lite märkligt minst sagt, och det gör att jag tar mig bort från kosten mer och mer. Det är inget ställe man vill stanna på för det är en förhållandevis liten del av livet, finns mer saker som spelar större roll. Framförallt för mig personligen, det finns ingen poäng att tjaffsa med folk hur mycket protein man ska äta och sådana saker. Folk får testa själva och resultat talar alltid för sig självt.
Var har ni er föreläsningarna? Undrar jag
Kan ni vara snälla och skicka platser
Hur menar du? Geografisk plats? Nu var det säffle… nästa gång vet jag inte men kryssningen är Stockholm-Åbo.
-Hej Martina!
Anna här som kom fram och presenterade mig. Jag har bara varit på en föreläsning med dig innan och det var på LCHF-kryssningen 2014. Då visste jag inte vem du var. Det var ett halvår eller år senare jag började följa din blogg. Har lärt mig så otroligt mycket. Tack för det! 🙂
Hur som helst tyckte jag årets föreläsning var mycket bra. Måste vara skönt att scenskräcken lagt sig!
Tack själv! Scenskräcken har absolut inte lagt sig haha 🙂
Ok, den syns inte i alla fall ?
Tack, tur det 🙂
Föreläsa är svårt. Man ska ha ett budskap och kunna framföra det på ett bra sätt. Jag har hört att i undersökningar om vad folk tycker är värst att göra, så väljer folk hellre att dö än att prata inför en grupp människor. Det klarar du av. Det är imponerande – helt enkelt.
Tack Conny 🙂
Martina du gjorde det väldigt bra i Säffle. Det blev litet omändring i programmet men Bo skötte det smidigt. Tack för ditt mycket intressanta föredrag – en höjdpunkt på eventet. Vi besökte det för första gången och känner oss helnöjda. Hoppas du kommer att fortsätta med dina föredrag. Jag ser fram emot din o Ralfs Sundbergs bok nu i augusti.
Tusen tack!