• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: depression

Inlägg i kategorin depression

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 26 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser! 

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! 

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. 


Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.


Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. 

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? 

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

  • GRR: stress-resistens och immunförsvaret
  • Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt
  • Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)
  • Hur kronisk stress ger depression (MDD)
  • Kronisk stress, inflammation & dålig tarmflora ger depression!
  • GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)
  • Hur kronisk stress ger cancer 
  • Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar
  • Mer om stress och hjärtat (via HRV!)
  • Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation, Neurohacking
beroende, biohacking, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Biohackingpodden | Dopaminsnack!

16 January, 2022 58 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller en köplänk till Adlibris! 



Jag och min medförfattare till boken Handbok i Biohacking poddar tillsammans och fortsätter på månadens dopamin-tema. Som du säkert märker är vi väldigt intresserade av neurobiologi i allmänhet och ägnar oss därför åt mycket självstudier.

Varför då?

För att kunskap om sina signalsubstanser kan vara helt avgörande i sin förmåga att manipulera humör och mående. Alla som haft problem med ångest, oro, depression eller koncentrationssvårigheter vet hur besvärligt det kan vara, och hur hjälplös man kan känna sig inför sin egen hjärna!

Dopaminet – en flyktig signalsubstans!

Avsnittet börjar lättsamt med tips på vårt dopamin-drivande superkaffe. Problemet med dopamin (som vi återkommer till genom hela avsnittet) är att det antingen konverterar till noradrenalin (stress) eller att man utvecklar tolerans! Det gör dopamin till en otroligt flyktig signalsubstans som är väldigt svår att “fylla på” utan att det får negativa konsekvenser. När man får tolerans så upplever man att saker slutar funka, till exempel att kaffe inte längre gör en pigg eller att man behöver mer och mer av beroendeskapande beteenden eller substanser för att få någon tillfredsställelse överhuvudtaget.


dopaminsnack

Biosyntesen av dopamin

Om man ökar sitt dopamin manuellt (med till exempel kaffe) vill man också “stänga in” dopaminet så att det stannar högt och inte bara gör en wired and tired. Grönt téextrakt (EGCG) har den förmågan, och kan kombineras med l-teanin om minskar jittret av kaffe, l-tyrosin som är en förelöpare till dopamin samt l-taurin som ökar upptaget samtidigt som det stimulerar GABA (balanserar gas med broms). Om du vill experimentera med de här kombinationerna rekommenderar jag att köpa aminosyror i pulverform så att det blir lättare att dosera och blanda i kaffe eller någon annan dryck.

Dopamin bestämmer vad du vill ha mer av

Anledningen till att dopamin kopplas så stark till beroende är för att det driver sökande-beteendet efter “mer”. I många beroenden är inte dopamin en del av grejen utan det kan vara GABA (alkohol), endorfiner (opiater, träning) eller serotonin som är det man verkligen är hooked på men oavsett vad för känsla som eftersöks sker en nedströms stimulering av dopamin. Det gör att det skapas en koppling av “det här vill jag ha mer av!” eftersom hjärnan jobbar mycket med associationer.

dopaminsnack

Små dopamin-hits dränerar på sikt

Det som sker samtidigt som välbehaget (eller kort därefter) är det man blir beroende av, konstruktivt som destruktivt. Därför får man vara försiktig med allt för stimulerande beteenden eller substanser som inte kan mäta sig med naturlig stimulering. Ett exempel här är porr jämfört med sex, eller heroin jämfört med träning, spel jämfört med mer hälsosam tävlingsinstinkt och så vidare.

Prolaktin – dopamingungbrädan

Postorgasmiskt hormon

Postorgasmiskt hormon

Något som inte är så välkänt är hur många substanser, läkemedel och beteenden som påverkar det postorgasmiska hormonet prolaktin. Som man hör på namnet “pro lact…” är det ett hormon som också stimulerar mjölkproduktion i bröstkörtlarna. Medicinering med SSRI (serotoninåterupptagningshämmare) har ofta konsekvensen att höja prolaktinet, med allt vad det innebär: sexuella biverkningar, mindre motivation, viktökning. En låg dos SSRI kan därför användas av män som upplever sig ha problem med för tidig utlösning, och då räcker det att inta sin dos samma dag som sexet. Dock vill man inte vara i det post-orgasmiska tillståndet hela tiden eftersom det drabbar testosteronet negativt. Precis som att prolaktin och dopamin har ett inverst proportionellt förhållande, har också dopamin och testosteron ett inbördes förhållande där de kan öka varandra. Mer dopamin kan alltså ge mer (upplevt) testosteron, och mer testosteron ger mer (upplevt) dopamin.

Lågt testo = lågt dopamin?

Problemet med lågt testosteron är att driftigheten försvinner, och motivationen till att åstadkomma större saker minskar. Att ägna sig åt lågvärdiga dopaminaktiviteter (spel, shopping, porr, matmissbruk) sänker alltså testosteronet på sikt, eller åtminstone det  upplevda testosteronet som förknippas med konstruktivt risktagande, ‘building and protecting’ och när det försvinner blir många män väldigt olyckliga och tappar sin riktning i livet.

Läkemedel som ökar dopaminet

I avsnittet pratar vi också lite om läkemedel som riktar in sig på dopaminet som används för att öka motivation, fokus, minska missbrukstendenser och så vidare. Det finns till exempel tre varianter av voxra (buproprion) som är ganska populärt, det ena är Zyban (rökavvänjning) och det andra är Mysimba (matmissbruk) men vad händer med långtidsstimulering av dopaminet? Om du hängt med hittills vet du att det inte går på grund av toleransutvecklingen, och att man därför får bäst effekt av sådana läkemedel i början – före toleransen inträffar. Nu har Mysimba en annan komponent i sig också en revers opioid-agonist som man inte får tolerans emot, men även för ADHD-medicin (oavsett om det är metylfenidat eller lisdexamfetamin) sker en uppbyggande effekt mot noradrenalin med allt vad det innebär.


Den tråkiga slutsatsen blir att det enda långsiktiga sättet att “öka” dopaminet på är att tysta ned bruset så att en låg dos endogent (eget) dopamin blir tillräckligt för att utföra konstruktiva aktiviteter varje dag, utan att behöva “boosta” med yttre stimulus. Ett väldigt effektivt sätt att tysta ned hjärnan på är meditation, som är oerhört belönande över tid men som har en ganska hög tröskel till det belönande stadiet. Det finns även läkemedel som gör samma sak (sänker dopaminkänsligheten) och det kan jag prata mer om i ett annat inlägg.


Berätta gärna vad du tycker om avsnittet om du lyssnar på det och gillar du det så får Mattias kanske vara gäst fler gånger 🙂


  • Boken Handbok i Biohacking hittar du här! Den finns som både vanlig bok, e-bok och ljudbok (inläst av mig).
  • Samlade länkar om meditation (inklusive guider)

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Näst på agendan är en liten videoföreläsning på samma tema men mer farmakologiskt inriktad. Jag frågade mina instagram-följare om de ville ha mer information av den typen och det blev ett rungande ja! Hittills har jag dragit mig för att prata för mycket om läkemedel, men nu känner jag att jag vill göra det. Vi har ju förstås FASS men där förklaras inte riktigt vad som händer i kroppen och varför. Min kunskap inom fysiologi, farmakologi och toxikologi applicerat på till exempel ADHD-medicin som så otroligt många människor tar varje dag tror jag blir toppen! Dessutom har jag mycket egna erfarenheter som fördjupar förståelsen.

Min uppfattning är att ingenting slår direct experience, särskilt inte i kombination med lite biokemi skills! 🙂

 

Biohacking, Neurohacking, Personligt, Powerthinking, Vlogg och podd
ADHD, ångest, biohacking, dopamin, dopamindetox, dopaminfasta, neurohacking

Life-update: uppföljning efter depressionen!

18 August, 2021 29 Comments Written by Martina

Uppföljning på det här inlägget!

Jag skrev den nionde juli om att jag hade kraschat totalt och mått dåligt ett tag och började sätta ihop en plan för att ta mig ur det. Nu har jag kommit upp ur gropen och tänkte berätta lite om hur jag gjorde. För att få hela storyn kan du läsa ursprungsinlägget men jag angrep mitt tillstånd från flera håll samtidigt med fokus på att få upp energinivåerna. Det tog emot väldigt att vara social men bokade in träffar och genomförde dem. Jag var på Kosteröarna med kompisar, hade vänner som kom och bodde hos mig på gården och åkte ut till holmar med båt utmed kusten. Det gav absolut energi men räckte såklart inte hela vägen. Min tro är att hjärnan behöver näring och att man kan äta sig själv psykiskt frisk eller sjuk genom att välja rätt eller fel livsmedel. Många är så upptagna med tanken på att gå ned i vikt att de inte tänker på att täcka sitt dagliga näringsbehov. Jag har haft svårt att täcka mitt på grund av långa perioder av bristande aptit.

Näringsfokus och medicin


Så maten har varit karnivorisk och low carbig med undantag för honung. Inget strikt utan mest fokus på att äta så mycket mat jag kan. Tillskotten har varit uppdelade på morgon, kväll och östro. Jag har som ni vet lite lågt östro och försöker öka det med hjälp av näring, D-vitamin och tillskott som Dong Quai och munkpeppar. Honungen är också för östrot förresten och för att det sägs att man sover bättre med lite leverglykogen.


Tillskotten har varit TMG (trimetylglycin), metylerade B-vitaminer, C-vitamin, MSM och NAC på morgonen och sen glycin, kalcium och mer NAC till kvällen. Ungefär så. Doserna har varit extremt höga jämfört med rekommenderad dos för att det är så jag rullar. C-vitamin minst 5 gram om dagen, TMG 10 gram och så vidare. Därför har jag alla i pulverform för att kunna skopa upp. Upplever att det har hjälpt, dock upplever jag inte att östro-tillskotten haft någon effekt på mitt östro.


Medicin då? Litium har ju kommit på tal ett antal gånger men alla sådana läkemedel kommer med ett visst pris som jag inte vet om jag är beredd att betala. Däremot slipper jag gärna dessa mega-dippar och skulle gärna bli lite mer jämn… men får se. Eftersom jag mår bra nu tänker jag att jag kan skjuta på det beslutet ett tag. När det var som värst hade jag ett antal mediciner att testa igenom som funkade litegrann. Vanlig SSRI bland annat.

Terapin och extern hjälp

Jag har gått i terapi hela våren och hade vid ett tillfälle tre terapeuter och en healer haha! Jag går all out kan man säga! 😀 Nu på måndag är min sista psykolog-session och därmed är all terapi färdig för den här gången. Det har varit otroligt givande och det har hänt väldigt mycket de senaste månaderna som jag tyvärr inte kan dela eftersom det är lite för privat. På grund av att jag inte pratar så mycket om det är det en del av mina läsare som tror att jag inte processar mina känslor, att jag “gått in i väggen” eller att jag skulle ha osörjd sorg. Nej, nej. Jag är en person som badar i mina känslor från morgon till kväll, jag bara visar det inte utåt överhuvudtaget. Dessutom har jag avverkat tusentals meditationstimmar och tro mig… nothing is hidden.

Rutiner med dagsljus, träning, meditation, sömn

Sen att bara ruta in vardagen hjälper ju något oerhört. Tyvärr innebär depression ibland noll ork men då kan en kort promenad få gå under “träning”. Gott nog liksom. Bara att göra någonting och komma ut i dagsljus. Solen i ögonen är viktigt! Dagboksskrivande, “future self journal” och meditation har också stått på agendan.

“Framtidssjälvet” står det för er som inte kan läsa vad jag skriver 😉


Hur som helst är jag tacksam att jag med samlade krafter kunde ta mig ur svackan och att den inte blev längre än den blev. En sak jag blivit bra på är att korta ned de depressiva eller oproduktiva faserna och ibland till och med vända skutan innan den hamnar där. Jag inbillar mig att rigoröst och nitiskt fokus på rutinerna ska hjälpa men jag vet inte riktigt om det är så enkelt. Troligen inte!

Jag har förresten en depressionsguide HÄR för den intresserade!


Slut på update. Följ mig gärna på instagram här och här där jag uppdaterar lite oftare. Min tanke är att det kommer dyka upp lite webinars här så fort jag orkar ta tag i det, men nästa vecka åker jag på Vipassana-läger så det blir inte förrän i september. Givetvis kommer också en längre Vipassana-uppdatering när jag  kommer hem igen!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Neurohacking, Personligt, Powerthinking
bipolär, neurohacking

Avsnitt 6 Ångest – kan man fixa det?

21 May, 2021 7 Comments Written by Martina

  • Inlägg om GAD (Generaliserat ångestsyndrom)

Veckans avsnitt av Biohackingpodden handlar om ångest, vad det är för någonting och hur man kan bli helt fri. Jag valde det här ämnet för att jag slängde ut frågan på instagram och många önskade poddämnen på temat psykisk hälsa, vilket är något som jag både brinner för och som gått som en röd tråd genom flera avsnitt. Jag har en del egna erfarenheter som jag pratar om i podden och försöker även bena ut skillnaden mellan olika typer av ångest. En sak som jag ofta reagerar på är nämligen hur många inom vården inte förstår ångest och framförallt inte kan skilja ångest från rädsla, oro, nervositet och gräm. Det är helt olika saker med helt olika biokemi. Därför fungerar inte en ångest-medicin mot till exempel torgskräck, och en medicin mot nervositet fungerar inte mot rädsla. Om du har fått en medicin utskriven som inte fungerar för dig kan det bero på att du blir medicinerad för fel sak.

Såhär delar jag in det:

  • Nervositet är väldigt fysiskt och har adrenalin som en viktig komponent. Symptomen är darrningar, svettningar, hjärtklappning, magknip och problem med att tänka. Det beror på att blodet försvinner från frontalloben och istället befinner sig i de mer primala delarna av hjärnan eftersom kroppen är inställd på kamp eller flykt.
  • Oro är till skillnad från nervositet en mental företeelse helt och hållet och utgörs av malande tankar precis som ångest kan göra med den skillnaden att oro är mer temporär. Är den ihärdig övergår den istället i ångest som uttrycker sig som en krampaktig anspänning som kan ligga på hela tiden.
  • Rädsla är en av de mest handikappande känslorna som finns, särskilt om det övergår i fruktan vilket det gör när det handlar om fobier.
  • Gräm kan kännas som en kombination av ångest och oro men är mer lik ångest och tankarna är fokuserade på dåtiden. Den krampaktiga anspänningen finns där, likaså malande tankar.

Även på ångestskalan finns det olika typer som ska behandlas på olika sätt. Här nedan följer de olika typerna av ångest.

Olika typer av ångest

Somatisk ångest

Somatisk ångest, eller förkroppsligad ångest innebär att ångesten är i det närmaste dold för den medvetna hjärnan och istället dyker upp som fysiska besvär. Det kan uttryckas som magbesvär, IBS, migrän, ledvärk, förhöjd puls och sömnsvårigheter. Vad som avslöjar att det är ångest  är att det inte går att hitta något fysiskt fel samt att mediciner eller tekniker mot ångest lindrar eller eliminerar problemet helt. Ett exempel: SSRI skrivs ut mot IBS och fungerar förvånansvärt ofta. Meditation och mindfulness-övningar kan förbättra kronisk värk avsevärt, speciellt om det inte finns någon fysisk förklaring till värken.


GAD – Generaliserat ångestsyndrom

GAD kallar jag för ”tänk-om-sjukan” bara för att hjärnan är så otroligt upphakad. Oftast spelar den ”tänk om” på repeat och det låter ungefär såhär: ”tänk om min partner är kär I någon annan”, ”tänk om jag blir av med jobbet” eller ”tänk om jag har någon allvarlig sjukdom”. Alla kan oroa sig för sånt här ibland men när de här tankarna maler konstant, hindrar i vardagen och drabbar omgivningen så rör det sig definitivt om GAD. Den här ångesten kan kanaliseras åt lite olika håll och dyka upp i form av till exempel svartsjuka och hypokondri. En person som kräver oändligt med bekräftelse från sin partner gör inte det för att partnern är så fantastisk och oersättlig utan på grund av ångest. Att agera ut på det här sättet är en coping-strategi med syfte att lugna ångesten och få en garanti på att inte bli lämnad. GAD-personer tror att enda sättet att bli av med ångesten är att bli mer säker. De tänker att “om jag bara kan försäkra mig om att min partner verkligen älskar mig”, eller “att jag är 100% frisk”, eller “att ingen hatar mig”, DÅ är allt lugnt. Problemet är bara att det i livet inte finns några sådana garantier. Att leva innebär en viss risk och ett liv som bara går ut på undvikande av risker blir väldigt begränsat.


OCD

Nästan ångest-variant är OCD: tvångstankar och tvångshandlingar. OCD är också en coping-strategi där man förhandlar med ångesten och hittar på egna regler för att komma undan den. Det kan uttryckas som meningar som måste upprepas internt eller omständiga ritualer. Det luriga är att beteendet fungerar kortsiktigt och därför upprätthålls. Det är nästan lite likt ett beroende på så vis att det med tiden krävs mer och mer tvångshandlingar för att hålla ångesten i schack. Till slut är det helt bortom den drabbades kontroll som kanske inte ens kommer utanför hemmet på grund av allt tvång som måste utföras först. En annan likhet med beroende är den maktlöshet som uppstår trots stort lidande och trots att personen själv ser att tvånget inte hjälper. OCD kan vara kopplat till ätande, renlighet, träning och sex för att nämna några typer.


Panikångest

Panikångest är av ett annat slag eftersom det kommer så akut även om det kan vara kroniskt. Här sker en akut frisättning av noradrenalin och adrenalin som triggar en extrem panik-reaktion men det finns dock alltid en trigger bakom som oftast är en kombination av tankar, känslor, situation samt en fysiologisk trigger som sömnbrist, för mycket koffein, dålig kost. En panikångestattack kan vara från några minuter till några timmar men är i snitt inte längre än 20-30 minuter eftersom signalsubstanserna går åt så snabbt att de tar slut. Det kan ge mentala symptom som en stark skräck för någonting (eller tvångstankar) alltid ackompanjerat av fysiska besvär som hjärtklappning, svettningar, tryck över bröstet, yrsel, svimningsanfall, synstörningar och massa symptom som faktiskt påminner om både stroke och hjärtinfarkt. En person med panikångest har nästan alltid GAD i grunden.


Alla de här ångesttyperna som jag har räknat upp nu går att bli av med helt och hållet, även om man lider av väldigt svåra varianter, så nu tänkte jag gå in på varför man får ångest och vad det finns för lösningar.

Varför får man ångest?

  • Genetik
  • Livsstil: kost, drog- och alkoholvanor, socialt liv, arbetsliv, fysisk rörelse, sömn och återhämtning.

Jag förklarar lite mer ingående i podden men här kommer en kort sammanfattning nedan.

Läckande tarm = leaky brain

I avsnitt 4 av biohackingpodden pratade jag om tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären. Både tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären är designade för att diskriminera. De måste vara otroligt selektiva med vilka molekyler de släpper igenom för om de inte är det så kan det leda till fysiska och psykiska störningar I systemet. En person med leaky brain som det kallas har troligen ångest, stark oro eller något annat psykiatriskt tillstånd som kan förbättras avsevärt om de läckande barriärerna tätas till. Att inta läkemedel som påverkar tarmslemhinnans genomsläpplighet eller att äta livsmedel som skadar tarmen, tex socker, gluten eller annat som man är allergisk emot påverkar hälsan otroligt mycket. Allting som intas måste metaboliseras och interagerar med vårt immunförsvar på ett eller annat sätt.

–> Undvik saker som stör systemet!


Kosthållning – material till signalsubstanserna

Signalsubstanser, dopamin, serotonin, noradrenalin och GABA måste produceras varje dag eftersom de förbrukas kontinuerligt. De tillverkas inte av luft, utan av vitaminer, mineraler och aminosyror. Det betyder att om du inte får I dig tillräckligt med protein av bra kvalitet eller tillräckligt med tex B-vitaminer som är superviktiga för signalsubstanserna så kommer du få brister!


Det betyder att om du har en dålig kost, till exempel bara käkar skräpmat, massa godis, pizza, mjölmat som inte innehåller någonting vettigt mer än kalorier, så kan kroppen inte fungera optimalt för den har inga byggstenar. Jag kan inte understryka det här ofta nog för MÅNGA gör det här misstaget. Tänk också på att vissa livsmedel som nötter, fröer och bönor innehåller massa antinutrienter som blockerar vissa näringsämnen. Fytinsyra och lektiner (bönor och nötter) binder effektivt upp zink och magnesium och för ut det ur kroppen med avföringen. Näringen som står på ett livsmedels näringsdeklaration är inte samma sak som näringen som tas upp av kroppen!

–> Ät för dina signalsubstanser!


Passivitet och upphakat nervsystem

Personer med en hög produktion av noradrenalin kan behöva bränna av den genom hård träning. Sikta på 2-3h träning per vecka och gärna något pulshöjande så att kroppen producerar endorfiner för att det är kroppens egen ångest-medicin. Du kan inte vara fullpumpad av endorfiner och känna oro eller ångest samtidigt, det är fysiologiskt omöjligt!


Mindfulness och meditation

Du kan i stridens hetta avidentifiera dig från det biokemiska infernot som pågår i din kropp, om du är en skicklig meditatör. Alla kan lära sig! Brist på mindfulness i tillvaron gör att tankarna får en väldig makt och sannolikheten att tro på dem och sugas in i dem totalt ökar. Att skaffa sig en meditationsrutin och mindfulness i vardagen är otroligt hjälpsamt! 


Bristande sömnkvalité 

Att sova dåligt ökar risken för dåligt mående och negativa tankar. Läs gärna sömnguiden om du vill optimera din sömn.


Tillskott som nämns i avsnittet:

*Nedanstående länkar är köplänkar till min samarbetspartner Bodystore. Genom att handla via mina länkar stöttar du bloggen och podden!

  • KSM66 (GABA)
  • Metylerade B-vitaminer 
  • P5P
  • Super Cal-Mag (Magnesium med kalcium och K2)
  • Super Zink (flera olika molekylformer)
  • L-glycin (aminosyra)
  • L-theanin (aminosyra)

Att förstå sig själv ökar egenmakten och möjligheterna för att må så bra som möjligt och vara den bästa versionen av sig själv!

Ångest och andra typer av psykisk ohälsa är väldigt hämmande, men det behöver inte vara så. Det är helt överstigliga hinder. Gör en livsstilsinventering i enlighet med de 9 frågorna nedan och börja klura på vad det finns för möjliga lösningar.

  1. Har din kosthållning förbättringspotential? Dvs tror du att det kan finnas näringsämnen som du missar? Tänk på B-vitaminerna och magnesium specifikt.
  2. Får du tillräckligt med fysisk rörelse? 150min i veckan är en bra måttstock.
  3. Har du inkongruenta faktorer i ditt liv, som till exempel att du bryr dig mycket om din hälsa samtidigt som du röker? Sådana inkongruenta beteenden eldar på ångesten.
  4. Är du missnöjd med din livssituation? Vad skulle du behöva för att bli helt nöjd
  5. Har du en mindfulness-rutin?
  6. Har du en kvällsrutin?
  7. Är du nöjd med din sömn?
  8. Är alkohol- intag och intag av andra substanser inklusive läkemedel under kontroll?
  9. Ser du till att utbilda dig själv om hur du kan må bättre, genom att till exempel läsa eller lyssna på den här typen av lösningsorienterat material? Kan du utbilda dig ännu mer?

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Hoppas du gillade innehållet i den här podden. Texten ovan är en sammanfattning med några hållpunkter. Om du har lyssnat får du gärna ge mig feedback eller önska något nytt, spännande poddämne!

Neurohacking, Vlogg och podd
ångest, biohackingpodden, GAD, mental hälsa, neurohacking

Biohackingpodden: Demens & depression

28 April, 2021 17 Comments Written by Martina

Ursäkta att det har varit lite skralt med inlägg den senaste tiden men här kommer i alla fall ett nytt avsnitt av podden! Jag läser en krävande kurs och är mitt uppe i mitt kostexperiment (PKD) men en uppdatering kring det kommer alldeles strax. I kursen skrev jag en uppsats om Alzheimers och insulinresistens (som jag utvecklade till en review-artikel) och den fick sedan utgöra basen för det här poddavsnittet. Om du vill läsa hela artikeln finns den här!


Om avsnittet: tittar man med metabolism-glasögonen (som jag ofta gör) så hittar man insulinresistens och andra metabola faktorer (till exempel fettlever) bakom sjukdomar i nervsystemet. Det finns även en koppling mellan långvarig depression, insulinresistens och senare utveckling av Alzheimers. Det är intressant för när forskare tittat i stora patientarkiv har de sett en skrämmande korrelation mellan människor som hämtat ut antidepp på apoteket och som sedan fått diagnosen (eller dött i) Alzheimers sjukdom! Ytterligare en sådan korrelation har setts mellan patienter med diabetes typ 2 + MDD (major depressive disorder) där en otroligt stor andel senare blev dementa.


Jag pratar också om depressions- och friskfaktorer och lite allmänt om psykisk hälsa. Nästa avsnitt kommer att handla om mitt carnivore-experiment och för er som inte gillar att lyssna kommer det som vanligt ut ett utförligt inlägg om det i text också 🙂

Neurohacking, Vlogg och podd
ångest, biohackingpodden, mental hälsa, neurohacking
  • 1
  • 2
  • 3
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson