Ursäkta mig om jag nu går utanför banan lite med ett ämne som är lite off-topic. Jag är bara tvungen att kommentera en intressant sak från en av kommentarerna till mitt inlägg om anti-stress-planen. Sanne länkade till Fru Efficient Badass (kul namn!) inlägg “Där slösurfen går in går kreativiteten ut” som handlar om slow living och kreativitet.

Fru Efficient Badass gör ett experiment som jag själv gör just nu, nämligen att rita en teckning varje dag och fylla i med färgpennor. Som ett barn på förskola. Det är väldigt lugnande och går utmärkt att kombinera med Bulletjournaling för den som inte kan sluta vara produktiv för en sekund.

Så när jag läste vidare på den här roligt formulerade bloggen så hittade jag det här inlägget om spartips.

Jag håller inte med FEB om allting, som till exempel tycker jag inte att det är en bra idé att bli vegetarian för att spara pengar och jag tycker inte att man ska insourca allting. Resten håller jag med om och har praktiserat väldigt länge.

Till mina tjejkompisars stora förtret använder jag inga hudkrämer och min sminksamling är minst sagt spartansk. Jag har försökt använda krämer och jag har försökt använda mer smink men… jag tycker att jag är väldigt snygg i ‘bara’ mascara och mitt läppglans från Lindex som håller i en hel evighet. Lösögonfransar väntar jag fortfarande på att Johanna ska introducera mig i. Sen lite silverkräm, ansiktsmask gjord på lera och sådana små tricks kostar inte många kronor.

Vart tar pengarna vägen?

När jag läser på FEBs blogg så blir jag förvånad över att inte ‘alla’ lever så, och inser att min återkommande fråga om vart pengarna tar vägen när det kommer till folks privatekonomi har ett enkelt svar: De bränns.

Katarina kommenterade mitt inlägg om Lifestyledesign och länkade Mr Money Mustachs (återigen, kul namn!) uträkning om hur i princip alla kan gå i pension efter 10 års arbete.

Gå i pension efter 10 år? VA!?

Seriöst, det här räknade jag ut när jag var 12 år gammal och hade den här diskussionen med folk då också. Dock möts den alltid av massor av argument till varför det inte går, men det går. Jag har en kompis som är ekonomiskt oberoende och sjukpensionär bara genom att följa formulan, och jag har en annan kompis som blev miljonär på sitt CSN. Allting går om man orkar tänka, vilket de flesta inte orkar.

App app app! Trigger varning? 

Jo jag vet, nu går jag på en tunn, tunn gräns här för vad som är okej att säga men jag säger det i alla fall. Det är många som tycker att jag är helt verklighetsfrånvänd när det kommer till ekonomi och politik, men jag gör vad jag vill om dagarna, har en enorm frihet och detta trots att jag började med väldigt dåliga förutsättningar.

Att bygga en vattenledning

Och det är väldigt många som har svårt att förstå en livsstil som inte bygger på att gå till ett arbete varje dag, och jag får väldigt mycket frågor kring det. En dag när jag diskuterade det här med en kompis så utbrast hon plötsligt;

“Nu fattar jag! Du har ju byggt en vattenledning!” 

Va? Har jag byggt en vattenledning? 😀 Jo tydligen, och det är en analogi från bloggen “Rika Tillsammans” som man kan läsa här.

För mig har det alltid varit självklart att bygga en vattenledning (passiv inkomst) framför att springa med vattenhinkar varje dag (aktiv inkomst). Dock tog det ganska lång tid för mig att lära mig hur man bygger ekonomiska system, och tro mig när jag säger att jag har varit världens mest oekonomiska människa som har kört min egen ekonomi i botten mer än en gång. Även om jag tidigt fattade hur det funkade och hade en idé om hur jag ville leva, så gjorde jag misstaget att tro på vad andra sa till mig. Jag trodde på de som sa att det inte går, och fastnade i fällan att inte ha koll på min ekonomi och bränna det som kom in.

“Cut your consumer crap”

Men det går att vända och det behöver inte ta lång tid heller. Det bästa sättet att börja är att ‘cut your consumer crap’ som FEB uttrycker det. Sluta spendera pengar och använd det du redan har. Det första steget är att våga titta på sina pengar och sina in- och utflöden och jobba därifrån.

Jag skrev ett inlägg om varför jag inte köper allting ekologiskt, och det är en ekonomisk aspekt i det också även om min matbudget definitivt är högre än vad den hade kunnat vara. Low carb behöver dock inte vara dyrt, särskilt inte om man är i den ketogena änden av skalan där man mest lever av djurfetter. Du kan gå loss i köttdisken och köpa riktigt fina delar som ingen annan vill ha.

Det finns så mycket man kan göra bara genom att ha koll och göra smarta val, och när man bemästrar detta steg så är det bara att börja investera. 

Jag kände att jag var tvungen att få ur mig det här inlägget eftersom lifestyledesign är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och det inte finns mycket skrivet om det på svenska. Mitt intryck är att utbrändhet och stress ofta är kopplat till ekonomisk ofrihet och att till exempel behöva gå till ett jobb man inte trivs med och sådana saker. Det kan finnas många anledningar till att ha ett jobb, men tvång och ekonomisk stress är inte de bästa anledningarna.