Jag gör verkligen mitt bästa för att förmedla att det jag skriver om på bloggen och i sociala medier till största delen är mina egna tankar och åsikter. De är influerade av det jag är intresserad av, mina egna experiment, saker jag läser och min forskning. Det betyder inte att allting är forskning.
Långt ifrån!
Det är både intressant, läskigt och lurigt med kommunikation. Att nå fram och få andra människor att förstå vad det är man försöker säga och varför. Alla kan inte förstå och alla vill inte förstå.
Med det sagt: Kom ihåg att allting inte är forskning även om det låter så eller ser ut så. Det allra mesta du läser och kommer i kontakt med är åsikter och tolkningar. Även om det står “doktor” eller “professor” bakom en persons namn. Vissa åsikter kanske du värderar mer eller mindre för att de kommer från en särskild person, men det är fortfarande bara åsikter! Det är en del av yttrandefriheten och vårt sätt att kommunicera med varandra.
Tänk på att din lärare har åsikter, din läkare har åsikter, din professor har åsikter, journalister bakom olika tidningstexter har åsikter. Alla är otroligt partiska (liksom du och jag) och har sina egna filter som de filtrerar verkligheten igenom. När du blir triggad (arg, upprörd, irriterad) så har du fått möjlighet att titta närmare på din egen partiskhet och din bild av verkligheten och ibland också dig själv. Använd det till din fördel för att lära dig mer om hur du själv fungerar. Känslorna kommer inte från den andra personen och har inte med den personen att göra, utan de har med dig att göra.
* Det här inlägget inspirerades av ett läsarmail från en läsare som var arg på mig för att jag uttryckte åsikter som gick stick i stäv med hans världsbild. Jag tyckte att det var en intressant reaktion, det fick mig att reflektera och skriva det här inlägget. Provokation är en krydda för intellektet.
