Frukosten: ägg, bacon, smör & bittergurka som tydligen har en blodsockersänkande effekt
Ibland kan jag bli så sjukt trött på den arga och kritiska stämningen bland människor som är intresserade av kost, träning och hälsa. Jag förstår ärligt talat inte hur något så extremt grundläggande som mat och att röra på sig, kan ge upphov till så starka känslor!
Den senaste tiden har jag också fått många kommentarer från oroliga personer, oroliga över att göra fel. Oroliga att inte äta rätt saker, eller att inte träna på rätt tider. Det får mig verkligen att backa och ta avstånd från hela det här området, det får mig att börja fundera mer på mina andra intressen.
Jag satt på frukosten idag (bild ovan) och sa till Mattias: Mattias, kan du tänka dig att folk blev super-upprörda över vårt grapefrukt/blodsocker-experiment? Kan du tänka dig att den här stackars bittergurkan som jag tar kort på nu och kommer posta på instagram, kommer att ta emot kritik? Är inte det bara för sjukt!?
Det är sjukt för att folk inte inser att de handlar om dom själva, de handlar inte om hur någon annan äter eller tränar. När någon kommer fram till mig på gymmet och “ger mig tips” för att “jag inte ska skada mig” så handlar det inte om omtanke om mig. Den personen skiter fullständigt i mig och vill bara jäsa sitt eget ego. Många tar alla chanser för att kunna tillrättavisa andra, särskilt inom dessa baseline-områden som vad vi ska äta och inte.
Jag tänker inte ens försöka “göra allting rätt” för jag gör bara det som funkar för mig, testar mig fram på min egen väg efter mina egna förutsättningar. Jag tror att man blir sjukt omotiverad av att känna att man inte är bra nog, inte gör rätt nog eller att de alltid finns oändlig förbättringspotential. Att köra sitt eget race och hämta inspiration och information när man behöver det, och när det gynnar en, är bättre än att låta sig översköljas av pekpinnar i tid och otid.
“Att köra sitt eget race och hämta inspiration och information när man behöver det, och när det gynnar en, är bättre än att låta sig översköljas av pekpinnar i tid och otid.”
TACK! Äntligen någon som inser att det inte finns någon universal sanning och att man inte ska tillbe speciella matgurus och låta deras ord bli lag. Så skönt att hitta någon som verkar involverad i kost och hälsa och faktiskt KAN ta det steget tillbaka och se på sig själv och sitt intresse och sin – i vissa fall – besatthet. Den här åsikten, att individen har rätt att göra vad som känns bäst för hen, behövs verkligen lyftas fram mer!
Sedan är jag bara på tillfället besök och stödjer inte LCHF-dieten, men det spelar ingen roll – för om du är lycklig och mår bra av det så önskar jag dig all lycka i ditt liv!
Hej Martina!
Jag är jätteimponerad av de böcker jag läst som du skrivit. Hittade dem på biblioteket och borde förstås köpa dem så jag kan stryka under, gå tillbaka osv och slippa kladda anteckningar på papperslappar som jag bara tappar bort ändå och få avgifter för försenat lån för jag mer eller mindre medvetet eller omedvetet aldrig får nog av kunskapen i dem 🙂 Men du, jag har funderat på en sak eftersom jag är vegan, har varit det sen massa år tillbaka och är det av etiska skäl, hur som helst kan jag som vegan prova att vara fettdriven tror du? Haha inte så lätt det där men väldigt intressant! Annars vill jag bara från botten av mitt hjärta säga TACK! Du inspirerar verkligen till äventyr för kropp och knopp. Keep going strong!
Tycker det jobbigaste med dessa situationer är när andra inte förstår att man faktiskt redan har tänkt tre varv, och de kommer med invändningar typ “har du tänkt på att hjärnan behöver kolhydrater” det blir så förolämpande jag är en kritiskt tänkande varelse liksom. Tror du jag är så dum? Försöker även påminna mig själv om detta när jag möter människor som gör ngt som jag ser som okonventionellt och fråga hur de tänker, inte om de tänkt på mina förutfattade meningar om vad det nu är.
Jag förstår att du blir upprörd av vissa människor. Men det är ju en del av den sociala mediala interaktionen. Meningen med att dela med sig är väl just det att öppna upp sig för reaktioner och kommentarer? Sen kan jag tänka mig att man lättare blir frustrerad via internet då det är mycket enklare för folk att slänga ut sig saker då naturliga mänskliga funktioner som empati är borta ur ekvationen. Mvh
Ja du har rätt, man får acceptera lite debatt och reaktioner men jag har ibland lite fööör lätt att ta åt mig och tappa humöret. Tack för din kommentar!
Inga problem. Lycka till 🙂
Va, får du inte vara ifred från såna där ens i Kina!? Vart ska vi flytta då, Saturnus?
😉
hahaha! 😀
Detr tråkigt med såna människor och att det ska vara mycket gnäll.
Men du är ju hur jäkla grym som helst, att ha hittat din blogg är guld och har även köpt min andra bok skriven av dig här i veckan. Så forsätt med det du gör, du är så uppskattad bland många!
Jag läser din blogg dagligen och du är en inspiration för mig när jag försöker lägga om min kost och komma igång med träningen.
Gillar ditt sätt att uttrycka dig och att du verkligen verkar gilla det du skriver om.
Tack!
??
Åh, du har inte läst Lars Wilson?! Då är du in for a treat, för det var en av mina allra första kontakter med det här kosttänket back in the days. En annan stor inspirationskälla har varit Staffan Lindeberg. Följ länken http://www.staffanlindeberg.com/Evolutionsmedicin.html så kommer du till en helt underbart oglamourös och väldigt LITE läsaranpassad sida späckad med information från ett evolutionärt perspektiv.
Att notera är att Lindeberg avråder från mättat fett och salt, men texten är skriven 2003 och mycket har ju hänt sedan dess. Hur som helst – logiken är kristallklar och skönt avskalad från nutida hang-ups om vad som är tillåtet och inte!
Tack så mycket, ska läsa med en gång! 😀
Applåder Martina. Det är precis så det är.
Man har sitt eget facit och jag hämtar absolut inspiration när jag finner det.
Har med kritiskt öga och ibland med viss skepsis flera gånger provat mängder av dina tips och vid de tillfällen det passar familj, jobb och fritid så har de oftast fungerat ypperligt.
Tack för att du låter mig och många andra ha dig som inspirationskälla.
//Johan
Jättebra skrivet!! 🙂
Tycker din blogg är jättebra och man känner aldrig att du hackar ner på andras synsätt kring mat eller liknande. En del bloggar har jag valt att sluta följa då jag började känna att jag åt sämre än dem, fick dåligt samvete om jag någon gång åt något “onyttigt” osv. Din blogg är jättebra då jag tycker att du fokuserar på det “positiva” och skriver inte så mycket av “Ät INTE det”, “du FÅR inte äta det”… utan istället “så här kan man äta”, “detta är bra därför att..”.
Krigandet är så menlöst. Inte bara för att det skapar en otrevlig stämning, utan också för att det inte ens finns en objektiv sanning att fastställa. Verkligheten är inte ensidig.
Åtminstone enligt min subjektivitet. 😉
Precis, håller helt med!
Fast många gånger ser folk ens argument för pekpinnar. För att ta ett närliggande exempel. När jag menar att jag ger mina hundar färskt foder för att jag tror att processad mat är sämre, går väldigt ofta de som ger torrfoder väldigt i försvar. Jag tror färsk mat är bättre, har inga bevis på det, försöker inte övertyga någon annan. Ändå verkar många känna sig pekpinnade.
Dessa kineser låter som ett bra exempel på störande kommentarer!
I mitt fall var det en motorcykelknutte med tatueringar, en kille jag inte skulle vilja möta en mörk kväll. Känd på gymmet för att vara jättetrevlig – och det stämde!
Jag förstår att du lessnar ur ibland. Vissa människor vill bara missförstå för att kunna kommentera och kleta sitt veto på andra!
Tycker du är skitcool som vågar utmana och testa dina teorier och erfarenheter hela tiden. Många letar bara efter bevis som bekräftar deras sanning.
Och på gymmet, när man vet vad man håller på med så är det sååå drygt när karlarna känner dig utmanade och behöver trycka ner än, även om de klär det i “omtanke och välmening” På golfbanorna är detta ett känt och uttalat fenomen, att mannen talar om för kvinnan hur hon ska spela, fast han själv inte är tillräckligt duktig att egentligen göra detta! Jag tycker det är svårt att säga ifrån på ett sätt som inte sabbar stämningen, speciellt när man är ute å spelar golf i 4 tim!
Jag kan bara hålla med övriga kommentarer! Du är en förebild även för mig, köpt böcker och jag läser bloggen mycket ofta. Förutom att du förklarar på ett lättfattligt sätt så tar du även det upp det mentala. Det är lika viktigt vid livsstilsändringar. Din blogg är nog en av de få som tar upp att man måste testa sig fram vad som passar istället för att utfärda budord huggna i sten!! Mat har blivit “laddat” med annat, markerar status osv. Strunta i kommentarerna, du har kunskaperna och vet vad du talar om. Om du hade haft en liknande blogg om stickning kan jag slå vad om att det hade dykt upp kommentarer på ditt val av garn, och varför bambustickor är sämre än metall i något speciallack! Keep up the excellent work, du har mer fans än bitteravundsjuka kommentatorer, kram 🙂
Haha tack Milena, va glad jag blir! 😀
Håller verkligen med om det mesta. Dock förstår jag inte din upprördhet över ett påpekande på gymmet. Jag fick ett påpekande en gång och blev glad. Såg det som omtanke.
Kanske beror det på hur det sägs?
Ja här i Kina har jag en svärm av kineser som fotar och filmar varje steg jag tar, så när de också ska tävla med mig i styrka, ge råd och tips och avbryta/störa min träning… det är störande….
Nu är jag visserligen kille i samma årgång som dig, men kan avbsolut känna viss prestationsångest när 8-10 år yngre snubbar tränar och ser grymt pumpade ut.
Har bakgrund som triatlet adventure racer som motionär och inte lång erfarenhet från gym. Efter ett drygt år med lågkolhydratkost och ca 6mån styrketräning med fokus på styrkelyft har jag börjat hitta vad som funkar för mig och eftet inspiration knäckt koden för varför jag haft uteblivna resultat tidigare. Visst har jag haft konditiomen att ta mig runt ultramarathon och långa swimruntävlingar men med allt för mycket hull. Ofta påminner jag mig själv om att de yngre biffarna på gymet inte är min målbild och att jag tränar för hälsa och min egen utmaning att se hur jag själv utvecklas i med träning och kost. Och om jag struntar i de andra och kör mitt eget race så gör förmodligen de andra det med.
Hörlurar på, in i min egen grotta.
Nu funkar träningen mycket bättre.
Känner definitivt att jag har kommit flera steg närmre en lättare, starkare och uthålligare kropp som jag dessutom kan känna mig lite stolt över.
Bra skrivet. Inte bara utifrån ett tränings och kost perspektiv.
Den här attityden blir jag många gånger bemött med när jag söker sjukvård eller när jag nån enstaka gång berättar om min sjukdom. Inom sjukvården är det anmärkningsvärt att sjukvårdspersonal tar sig rätten att tala om hur jag mår och vad jag ska göra åt det. Ja, de har en utbildning och jag är där för att få hjälp. Men det är jag som väljer vilken hjälp jag vill ta emot och hur jag använder den hjälpen. Det är mycket sällan jag bemöts som en vuxen utan mer som om jag inte fattar mitt eget bästa efter som jag har en kronisk sjukdom.När jag sen sätter ner foten och står upp för mig själv blir jag ifrågasatt om jag verkligen vill ha hjälp.
Att jag sen väljer bort socker och kolhydrater för att jag mår bättre av det och att min sjukdom blir bättre av det. Är tydligen åxå provocerande. Jag går inte runt och talar om vad andra ska göra och äta. Men bara genom att jag säger nej till vissa livsmedel provocerar andra. Varför?
Jag förbehåller mig rätten att ta hand om mig och min kropp på det sätt som passar mig bäst utan att bli påhoppad eller i fråga satt.
Ha det bäst <3
Tack Esme!
Jag tror det provocera andra eftersom de kanske voll oxo göra så, alltså provar på nya vägar vad det gäller kost, men orkar/kan inte. du är spegeln eftersom du kan det och andra faller in i gamla vanor igen. och det får de som ett failure och så mår de dåligt. Oftast handlar det precis om det…ingen kan nånsin bestämma vad en annan gör med sitt liv!
Ja du, det finns ingenting som är så skönt och lättande (en försvinnande kort stund) som att ösa sin galla över andra när man själv är missnöjd med sitt liv. Och det finns heller ingenting som så tvärsäkert garanterar ett fortsatt miserabelt liv som att ösa sin galla över andra… (Enligt du-vet-vilken-lag…).
Du är också en särpräglad personlighet som förmodligen inte tilltalar de alltför konventionella och jag-svaga bland läsarna.
Det har gått prestige, trend och tävling i det här med kost och hälsa. Och det är därför jag kan tycka det är så befriande skönt att en stund svindla bort i tanken på ursprunget till alltihop. Evolutionen och stenåldersmat – som det kallades innan det blev paleo. Hur vi var en liten skara på några tusen där på savannen i östra Afrika i tidens gryning. (Jag tror texten lyder ungefär så i Lars Wilsons bok Välfärdens ohälsa).
Du och din blogg är en del av det spännande paradigmskifte vi just nu befinner oss i, och som kommer att leda tillbaka och sluta cirkeln. Du står för EN viktig aspekt av det här arbetet som handlar om optimering, att experimentera och att testa gränser. Andra kanske betonar det som är mer liberalt och lagom. Men alla infallsvinklar behövs eftersom alla människor har olika sätt att ta till sig budskapet.
Du VET att vi är många som har dig som vår viktigaste informations- och inspirationskälla, men det är klart att även ditt tålamod tar slut ibland. Men vi finns här – lita på det!
Tack Science Nurse, och så fick jag ett boktips också! 😀
Är en “gubbe” på snart 70 bast och läser din blogg och böcker med god behållning. Till och med råkar ett och annat “råd” eller tips locka mig!
/G
Tack Gustaf, jag uppskattar det! 🙂
Håller helt med Frida. Jag förstår verkligen att du vill backa, men vi är så många som får sån kraft av dig! Om det inte var för att jag hittat din blogg skulle jag aldrig vara så inspirerad att göra det jag gör just nu. Jag tränar varje dag (ser till att träningen är KUL) äter strikt och har börjat skymta de översta magrutorna, och detta är bara början! Har aldrig sett de innan fast jag försökt massor. Känner mig stark, frisk, glad, inspirerad och lite nördig. Sluta ALDRIG med det du gör! Då vinner dom jävlarna. Du är en förebild för mig också, som Frida skrev. Jag tycker du är så tydlig med att man måste experimentera själv och det är något av det bästa med hur du skriver. ❤️
Det här är så tragiskt. Jag vill bara boosta DIT ego lite nu. Det är synd att folk inte förstår att allt du gör är att dela med dig av egna erfarenheter, ny forskning, tankar och idéer som DU upplever och funderar kring. Att man kan vända sig till din blogg eller dina böcker för tips, på allt! Jag menar, du har hela paketet. Hur man kan optimera sin självkänsla och kropps välmående. Det är väl egentligen det viktigaste. Och det gör att alla som gör annorlunda fäller ut taggar och ska HACKA på dig för att du har en annorlunda åsikt. Och ju mer “bevis” du har, genom biokemin t ex, desto mer går man till attack.
För mig är du en ikon, idol, förebild. Så fort någon undrar något om varför något kan ske i kroppen, länkar jag någon av alla dina inlägg. Sen att hälften av dom blir fast på bloggen är bara helt underbart. “Hon skriver så förklarande och gör svåra begrepp lättförståeliga”. Det tråkiga är väl att “attackerarna” är de som tar energi och som man kan bli så less på.
Så, och jag vet att jag talar för fler, din blogg är en säkerhet i vardagen. Man faller tillbaka och läser på om saker, hittar nåt om självkänsla och så mår man bra igen. Inspiration och verktyg, forskning och idéer. Du är så bra. Verkligen.
Åh tack Frida, jag blir superglad! 😀
Håller med alla som har skrivit positivt här. Du är en sann förebild.
Har dina böcker och finner dem väldigt bra. Du skriver lättförståeligt om viktiga pusselbitar.
Jo, tyckte detta med grapen och gurkan var intressant, för jag har märkt att när jag äter lite mer Kh så
blir mitt blodsockervärde på morgonen dagen därpå bättre. Alltså, det hamnar på 5,4-5,8 istället för över 6. Jag antar att jag är prediabetiker! Är 61 år och ska ner 50 kg och har nu ätit strikt i 3 år. Nu har jag dragit in mer på mejeri och nötter. Väntar på att vikten ska neråt. Mår väldigt bra invärtes. Min sänka har gått ner från 31 till 10,8, har en diagnos på kronisk infektion och ska äta maxdos av antibiotika och antibiotika. Halverade först och tog bort det helt sedan i somras.
Jo, min fråga är, hur tycker du jag ska tänka med mängden Kh? Även vilken typ av Kh? Tacksam om du har tid att svara…
Hej tack för en fantastisk blogg! Jag har aldrig lämnat kommentar men läser fin blogg dagligen. Visst är det tröttsamt med negativa saker som gäller träning mat och hälsa! Oftast är det dom med problem med sig själva och inte alls fokus på sin kropp och hälsa? Fortsätt du att experimentera inspirera och dela med dig! Själv är jag 52 år och nyss läst kostrådgivare kursen hos Jonas Bergqvist ! Levt Paleo/Lchf under lång tid – toppen för kroppen! Nu har jag minskat från 70 till 57 kg 165 lång känner mig superstark ? Mitt 2016 löfte är magrutor ? Har du några “toppentips” för detta? Tack än en gång från mig som gillar ditt tänk skarpt och som har samtliga dina böcker på hyllan ?
Tack själv! Mitt bästa tips för magrutor är att vara konsekvent i strävan om att få dom, dvs kör på en metod du gillar (LCHF/PALEO/KETO/FASTA) spelar ingen roll vilken så länge den fungerar för dig. Sen kör du den TILLS rutorna är där, inga avsteg bara fokus. Det är vad som fungerar för mig när jag vill göra en sån förändring. Lycka till!
Man kan väl inte göra avsted då man fått magrutorna, då försvinner de ju 🙂
Helt sant!
Jag tänker på något som Dalai Lama hade sagt någon gång med lite omfrasering. “Värst är att bli ignorerad. Inte att bli kritiserad eller attackerad”.
Haha tack Sirri, den är nog sann 🙂
Håller fullständigt med! Alla är experter i allt nuförtiden – och har mestadels ingen aning. De flesta som pekpinnar har oftast inte det blekaste men de känner sig bättre…Har ju blivit oxo ett tidsphenomen med alla sociala medier då alla kartlägger sina liv , det är nackdelen tycker jag.
Det kanske finns inte andra ämnen som väcker känslor….särskild mat är inte förknippat längre med stilla hungern och ger näring utan det är en lifestyle och man måste följa trenden (vilken spelar ingen roll) och gör som alla andra eller precis tvärtom. Det finns ju många som definerar sig över sin kosthållning: jag är LCHF:are eller jag är fastfood-junkie, jag är vegan osv.
Inte lätt det där, men kör vidare, du gör det toppen vad du gör! Och konstigt att ditt experiment som var ju bara för din skull känns för många som attack/kritik mot de fast det har ingenting att göra med de….ackja! 🙂