I del 2 tog jag upp hur man kan bränna fett dygnet runt & bygga muskler i mycket större omfattning, när man är i ketos.
Nu är det dags för hur/varför man kan träna hårdare & nå oanade konditionsnivåer!
1. Varför kan man träna hårdare i ketos?
Två anledningar! Jag börjar med den första – framskjuten mjölksyratröskel!Det beror på mindre laktatmetabolism (laktat är den konjugerade basen av mjölksyra) Som namnet antyder får man en lokal försurning till följd av att cellulärt laktat och vätejoner pumpas ut. Vätejoner för att de är en viktig valuta i elektrontransportkedjan, & används i mitokondrien för att tillverka ATP (kroppens energi.) pH sjunker då (pga H+) & syret räcker inte till (för att mitokondrien jobbar för glatta livet), vilket gör att energi måste tillverkas på något annat sätt, nämligen via glykolysen & det är där laktatet (mjölksyran) står för ATP-produktionen. Det är inte så krångligt som de låter!
elektrontransportkedjan
Så, det är inte helt klart vilken roll mjölksyran egentligen har i kroppen. Hos atleter verkar den kunna göra en hel del andra grejer än att skapa den där brännande, obehagliga känslan & den kan också vara en viktig intermediär för musklernas återhämtning [1]
Hur som helst, när vi är i ketos får vi mindre av denna vara & kan köra på hårdare – fler repetitioner på gymmet, lite högre tempo i löparspåret (eller vad man nu ägnar sig åt för sporter)
Varför får man då mindre laktatmetabolism? Jo för att mängden tillgängligt syre ökar, det blir inte lika snabbt syrebrist i musklerna! Dessutom har fettförbränningen ökat, vilket gör att laktat inte hinner ackumuleras!
Här kommer vi in på anledning 2! Mängden tillgängligt syre ökar, vilken otrolig skillnad det gör – särskilt hos en otränad person! Det kan göra skillnaden mellan att inte orka springa 200 meter, till att kunna springa 3 km i ett streck! Detta beror på att, mindre CO2 (koldioxid) behöver tillverkas per bränd kalori! Det normala är att andningskvoten är 1, alltså CO2/O2 = 1. Men hos lågkolhydratätaren kan det vara CO2/O2 = 0.75 eller ännu lägre! [2] Det här är något som i alla fall jag märker av direkt, egentligen är jag ganska kass på att springa – men i ketos blir jag som en maskin!
[1] Lactate metabolism: a new paradigm for the third millennium L. B. Gladden: Department of Health and Human Performance, 2050 Memorial Coliseum, Auburn University, Auburn, AL 36849-5323, USA. Journal of physiology.
[2] Nutrition and COPD – Dietary Considerations for Better Breathing By Ilaria St. Florian, MS, RD Today’s Dietitian Vol. 11 No. 2 P. 54
Jag var tvungen att testa din anledning 2. Jag är helt otränad och i optimal ketos så jag trotsade vädret och begav mig ut på löparrunda härom kvällen. Jag avskyr verkligen att springa, det var kallt och blåsigt men min übermensch-ketoskänsla gjorde så det kändes som ett roligt test. Och jag sprang 3 km, inga stopp och det kändes bra, till och med skönt! Ont i ljumskarna två dagar annars inga men. Ska på det snart igen.
Dricker kaffe med ca 25 gr kokosfett och 1 ägg till frukost plus frökex med smör och laxröra, gjord på majonäs. Lunch på vardagarna blir oftast omelett med ost. Till middag alltid generöst med sås och/eller coleslaw med majonäs/broccolimos med smör osv. Kan liksom inte se vart jag ska få in mer fett. Blir ibland en kokosfett-kaffe till, om jag känner mig hungrig, eller kanske ett frökex med laxröra. Tar D-vitamin, Omega-3 samt Magnesium dagligen.
Kaffe är nått nytt i mitt liv och jag har inte förmått mig att testa med smör än, därav ägget… Lite lustigt att jag plötsligt dricker kaffe varje dag, min mage jublar inte precis, och det är inte det godaste jag vet men faktum är att jag ser fram emot min LCHF-frukost lika mkt som jag tidigare såg fram emot mina kolhydratfrukostar. Det är livskvalitet för mig, att ha en god frukost att se fram emot 🙂
jätteintressant artikelserie, peppande.
och jag tackar och bockar för en superinspirerande blogg.
fortsätt keep up the good work 🙂
Lustigt camilla. Äter du rejält med mineraler? Egg is the shit. Rejält med smör och kokosfett? Energi och ketogivare! De sakerna gör underverk och kroppen tvingar mig ut och träna.
Hoppsan, skrev ett nytt inlägg nedan istället för reply…
INTRESSANT!!
Jag tror verkligen på detdär med framskjuten mjölksyratröskel!
När jag springer snabbdistans / tävling, alltså så fort jag orkar en längre sträcka, så jag har skyhög puls!
Jag jobbar så hårt så att musklerna behöver syre, hjärtat slår fortare, OCH det räcker för att syresätta musklerna!!! –> ingen mjölksyra!
Och jag röstar för att jag har bra syresättningsförmöga, och inte lite muskler att syresätta 😀
Och för mig är detta wishful thinking, som orkar knappt hälften mot före LCHF… Efter 3 månader borde väl kroppen vant sig? Har tränat hela tiden men fått kämpa sjukt för att orka och springer nu en halvmil ist för vanliga milen. Styrketräningen är också kämpig, har svårt att komma vidare. Just nu tvingad till totalvila i två veckor p g a inflammation i ett muskelfälste, men det är ju inte LCHF-relaterat iaf, och rädd att tappa motivationen helt eftersom energin verkligen saknas. Tankar, idéer, tips?
Tack för en Uberbra artikelserie!!
Kan verkligen instämma om att man blir en maskin. Känns overkligt. Körde stenhårt igår utan mjölksyra och efter 20 minuter hade jag sån sjuk energi så jag var tvungen att dra upp tempot rejält. Har förut orkat med ca 20 min löpning. Jag körde högt tempo i ca 10 min till och trots lite löparknä och höftkänningar gick det inte stanna!! Hade sån sjuk energi. Ketoadapted. Tack fortsatt för en LÄSVÄRD blogg. Och får man detta lite då och då kanske man inte köper Volek & Phinney. 😉
Vadå mjölksyra. . Va e de..? 😉
Haha…. lean mean running machine. .. det är ju som sagt målet! 😉
Sägs kul även att i Ketos så recyclas mjölksyran så att det är därför man (aldrig?) känner av den
Me like!! Älskar verkligen dessa inlägg!! 😀 Du är grym som tar dig tid att göra oss läsare glada och nöjda :D!