• Inlägg om GAD (Generaliserat ångestsyndrom)

Veckans avsnitt av Biohackingpodden handlar om ångest, vad det är för någonting och hur man kan bli helt fri. Jag valde det här ämnet för att jag slängde ut frågan på instagram och många önskade poddämnen på temat psykisk hälsa, vilket är något som jag både brinner för och som gått som en röd tråd genom flera avsnitt. Jag har en del egna erfarenheter som jag pratar om i podden och försöker även bena ut skillnaden mellan olika typer av ångest. En sak som jag ofta reagerar på är nämligen hur många inom vården inte förstår ångest och framförallt inte kan skilja ångest från rädsla, oro, nervositet och gräm. Det är helt olika saker med helt olika biokemi. Därför fungerar inte en ångest-medicin mot till exempel torgskräck, och en medicin mot nervositet fungerar inte mot rädsla. Om du har fått en medicin utskriven som inte fungerar för dig kan det bero på att du blir medicinerad för fel sak.

Såhär delar jag in det:

• Nervositet är väldigt fysiskt och har adrenalin som en viktig komponent. Symptomen är darrningar, svettningar, hjärtklappning, magknip och problem med att tänka. Det beror på att blodet försvinner från frontalloben och istället befinner sig i de mer primala delarna av hjärnan eftersom kroppen är inställd på kamp eller flykt.
• Oro är till skillnad från nervositet en mental företeelse helt och hållet och utgörs av malande tankar precis som ångest kan göra med den skillnaden att oro är mer temporär. Är den ihärdig övergår den istället i ångest som uttrycker sig som en krampaktig anspänning som kan ligga på hela tiden.
• Rädsla är en av de mest handikappande känslorna som finns, särskilt om det övergår i fruktan vilket det gör när det handlar om fobier.
• Gräm kan kännas som en kombination av ångest och oro men är mer lik ångest och tankarna är fokuserade på dåtiden. Den krampaktiga anspänningen finns där, likaså malande tankar.

Även på ångestskalan finns det olika typer som ska behandlas på olika sätt. Här nedan följer de olika typerna av ångest.

Olika typer av ångest

Somatisk ångest

Somatisk ångest, eller förkroppsligad ångest innebär att ångesten är i det närmaste dold för den medvetna hjärnan och istället dyker upp som fysiska besvär. Det kan uttryckas som magbesvär, IBS, migrän, ledvärk, förhöjd puls och sömnsvårigheter. Vad som avslöjar att det är ångest  är att det inte går att hitta något fysiskt fel samt att mediciner eller tekniker mot ångest lindrar eller eliminerar problemet helt. Ett exempel: SSRI skrivs ut mot IBS och fungerar förvånansvärt ofta. Meditation och mindfulness-övningar kan förbättra kronisk värk avsevärt, speciellt om det inte finns någon fysisk förklaring till värken.

GAD – Generaliserat ångestsyndrom

GAD kallar jag för ”tänk-om-sjukan” bara för att hjärnan är så otroligt upphakad. Oftast spelar den ”tänk om” på repeat och det låter ungefär såhär: ”tänk om min partner är kär I någon annan”, ”tänk om jag blir av med jobbet” eller ”tänk om jag har någon allvarlig sjukdom”. Alla kan oroa sig för sånt här ibland men när de här tankarna maler konstant, hindrar i vardagen och drabbar omgivningen så rör det sig definitivt om GAD. Den här ångesten kan kanaliseras åt lite olika håll och dyka upp i form av till exempel svartsjuka och hypokondri. En person som kräver oändligt med bekräftelse från sin partner gör inte det för att partnern är så fantastisk och oersättlig utan på grund av ångest. Att agera ut på det här sättet är en coping-strategi med syfte att lugna ångesten och få en garanti på att inte bli lämnad. GAD-personer tror att enda sättet att bli av med ångesten är att bli mer säker. De tänker att “om jag bara kan försäkra mig om att min partner verkligen älskar mig”, eller “att jag är 100% frisk”, eller “att ingen hatar mig”, DÅ är allt lugnt. Problemet är bara att det i livet inte finns några sådana garantier. Att leva innebär en viss risk och ett liv som bara går ut på undvikande av risker blir väldigt begränsat.

OCD

Nästan ångest-variant är OCD: tvångstankar och tvångshandlingar. OCD är också en coping-strategi där man förhandlar med ångesten och hittar på egna regler för att komma undan den. Det kan uttryckas som meningar som måste upprepas internt eller omständiga ritualer. Det luriga är att beteendet fungerar kortsiktigt och därför upprätthålls. Det är nästan lite likt ett beroende på så vis att det med tiden krävs mer och mer tvångshandlingar för att hålla ångesten i schack. Till slut är det helt bortom den drabbades kontroll som kanske inte ens kommer utanför hemmet på grund av allt tvång som måste utföras först. En annan likhet med beroende är den maktlöshet som uppstår trots stort lidande och trots att personen själv ser att tvånget inte hjälper. OCD kan vara kopplat till ätande, renlighet, träning och sex för att nämna några typer.

Panikångest

Panikångest är av ett annat slag eftersom det kommer så akut även om det kan vara kroniskt. Här sker en akut frisättning av noradrenalin och adrenalin som triggar en extrem panik-reaktion men det finns dock alltid en trigger bakom som oftast är en kombination av tankar, känslor, situation samt en fysiologisk trigger som sömnbrist, för mycket koffein, dålig kost. En panikångestattack kan vara från några minuter till några timmar men är i snitt inte längre än 20-30 minuter eftersom signalsubstanserna går åt så snabbt att de tar slut. Det kan ge mentala symptom som en stark skräck för någonting (eller tvångstankar) alltid ackompanjerat av fysiska besvär som hjärtklappning, svettningar, tryck över bröstet, yrsel, svimningsanfall, synstörningar och massa symptom som faktiskt påminner om både stroke och hjärtinfarkt. En person med panikångest har nästan alltid GAD i grunden.

Alla de här ångesttyperna som jag har räknat upp nu går att bli av med helt och hållet, även om man lider av väldigt svåra varianter, så nu tänkte jag gå in på varför man får ångest och vad det finns för lösningar.

Varför får man ångest?

• Genetik
• Livsstil: kost, drog- och alkoholvanor, socialt liv, arbetsliv, fysisk rörelse, sömn och återhämtning.

Jag förklarar lite mer ingående i podden men här kommer en kort sammanfattning nedan.

Läckande tarm = leaky brain

I avsnitt 4 av biohackingpodden pratade jag om tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären. Både tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären är designade för att diskriminera. De måste vara otroligt selektiva med vilka molekyler de släpper igenom för om de inte är det så kan det leda till fysiska och psykiska störningar I systemet. En person med leaky brain som det kallas har troligen ångest, stark oro eller något annat psykiatriskt tillstånd som kan förbättras avsevärt om de läckande barriärerna tätas till. Att inta läkemedel som påverkar tarmslemhinnans genomsläpplighet eller att äta livsmedel som skadar tarmen, tex socker, gluten eller annat som man är allergisk emot påverkar hälsan otroligt mycket. Allting som intas måste metaboliseras och interagerar med vårt immunförsvar på ett eller annat sätt.

–> Undvik saker som stör systemet!

Kosthållning – material till signalsubstanserna

Signalsubstanser, dopamin, serotonin, noradrenalin och GABA måste produceras varje dag eftersom de förbrukas kontinuerligt. De tillverkas inte av luft, utan av vitaminer, mineraler och aminosyror. Det betyder att om du inte får I dig tillräckligt med protein av bra kvalitet eller tillräckligt med tex B-vitaminer som är superviktiga för signalsubstanserna så kommer du få brister!

Det betyder att om du har en dålig kost, till exempel bara käkar skräpmat, massa godis, pizza, mjölmat som inte innehåller någonting vettigt mer än kalorier, så kan kroppen inte fungera optimalt för den har inga byggstenar. Jag kan inte understryka det här ofta nog för MÅNGA gör det här misstaget. Tänk också på att vissa livsmedel som nötter, fröer och bönor innehåller massa antinutrienter som blockerar vissa näringsämnen. Fytinsyra och lektiner (bönor och nötter) binder effektivt upp zink och magnesium och för ut det ur kroppen med avföringen. Näringen som står på ett livsmedels näringsdeklaration är inte samma sak som näringen som tas upp av kroppen!

–> Ät för dina signalsubstanser!

Passivitet och upphakat nervsystem

Personer med en hög produktion av noradrenalin kan behöva bränna av den genom hård träning. Sikta på 2-3h träning per vecka och gärna något pulshöjande så att kroppen producerar endorfiner för att det är kroppens egen ångest-medicin. Du kan inte vara fullpumpad av endorfiner och känna oro eller ångest samtidigt, det är fysiologiskt omöjligt!

Mindfulness och meditation

Du kan i stridens hetta avidentifiera dig från det biokemiska infernot som pågår i din kropp, om du är en skicklig meditatör. Alla kan lära sig! Brist på mindfulness i tillvaron gör att tankarna får en väldig makt och sannolikheten att tro på dem och sugas in i dem totalt ökar. Att skaffa sig en meditationsrutin och mindfulness i vardagen är otroligt hjälpsamt! 

Bristande sömnkvalité 

Att sova dåligt ökar risken för dåligt mående och negativa tankar. Läs gärna sömnguiden om du vill optimera din sömn.

Tillskott som nämns i avsnittet:

*Nedanstående länkar är köplänkar till min samarbetspartner Bodystore. Genom att handla via mina länkar stöttar du bloggen och podden!

• KSM66 (GABA)
• Metylerade B-vitaminer 
• P5P
• Super Cal-Mag (Magnesium med kalcium och K2)
• Super Zink (flera olika molekylformer)
• L-glycin (aminosyra)
• L-theanin (aminosyra)

Att förstå sig själv ökar egenmakten och möjligheterna för att må så bra som möjligt och vara den bästa versionen av sig själv!

Ångest och andra typer av psykisk ohälsa är väldigt hämmande, men det behöver inte vara så. Det är helt överstigliga hinder. Gör en livsstilsinventering i enlighet med de 9 frågorna nedan och börja klura på vad det finns för möjliga lösningar.

1. Har din kosthållning förbättringspotential? Dvs tror du att det kan finnas näringsämnen som du missar? Tänk på B-vitaminerna och magnesium specifikt.
2. Får du tillräckligt med fysisk rörelse? 150min i veckan är en bra måttstock.
3. Har du inkongruenta faktorer i ditt liv, som till exempel att du bryr dig mycket om din hälsa samtidigt som du röker? Sådana inkongruenta beteenden eldar på ångesten.
4. Är du missnöjd med din livssituation? Vad skulle du behöva för att bli helt nöjd
5. Har du en mindfulness-rutin?
6. Har du en kvällsrutin?
7. Är du nöjd med din sömn?
8. Är alkohol- intag och intag av andra substanser inklusive läkemedel under kontroll?
9. Ser du till att utbilda dig själv om hur du kan må bättre, genom att till exempel läsa eller lyssna på den här typen av lösningsorienterat material? Kan du utbilda dig ännu mer?

Hoppas du gillade innehållet i den här podden. Texten ovan är en sammanfattning med några hållpunkter. Om du har lyssnat får du gärna ge mig feedback eller önska något nytt, spännande poddämne!