Jag upplever att Svenskar inte har lika mycket kämparanda som en del andra kulturer har, kanske för att vi är uppväxta med att ha det ganska bekvämt. Det känns som att även om vi inte gör så mycket, så är det alldeles tillräckligt för att det ska funka. Att en stor del av svenskarna skulle överleva 1 månad på sina besparingar om de blev uppsagda, verkar inte vara ett så stort bekymmer. I Kina hade det varit en total katastrof eftersom allting när som helst kan tas ifrån dem. Kineserna kan inte äga någonting eftersom allting ägs av staten, de lånar marken och lånar huset de köper och det är på begränsad tid. Det ger mer långsiktig planering och kämparanda som man inte ser så mycket av i Sverige, men som man ser i andra länder inklusive USA.
Resultatet kommer inte gratis!
Att jobba hårt för någonting ses nästan som lite överdrivet i Sverige, och jag har verkligen fått tänka till och “zip my lip” när det kommer till att berätta vad jag gör! Jag aktar mig numera noga för att berätta om viktiga processer tills allting är klart. Ibland undrar jag om processen mot att skapa vad man vill ha är helt okänd för svenskar, alltså att gemene man inte VET hur HÅRT man behöver kämpa för att skapa exakt det man vill ha?
Alla vill ha resultatet men inte processen
INGENTING “bara är” det är hårt jobb och tanke bakom ALLTING som är framgångsrikt. Ingen “bara är” jättesnygg eller jätterik, det är bara en historia som folk älskar att berätta för sig själva. De allra flesta miljonärer jag känner föddes inte med rika föräldrar, de jobbade sig till varenda krona. De allra flesta som är duktiga på något föddes inte duktiga, de föddes inte med någon särskilt talang! Det är 100% ren och skär bullshit som hindrar många från att kämpa sig till vad de vill ha. Många vuxna personer som testar nya grejer förväntar sig att de ska vara bra första gången, och är de inte bra så skiter de i det för att de ändå inte hade läggning för det, eller för att de va tråkigt eller vad det nu kan vara. Målen är ofta för lågt ställda eller väldigt diffusa.
Hur mycket är för mycket?
Det kan inte bli för mycket, man kan inte kämpa nog mot ett mål man vill nå. Man kan inte försöka för många gånger och man kan inte jobba för mycket mot ett mål. Planera och visualiera är jättebra verktyg men att verkligen göra är oslagbart och man måste våga misslyckas och bli avvisad gång på gång på gång tills man lyckas!
Har du något spännande mål som du kämpar mot? Jag gjorde några genombrott i mina huvud-och handståenden den här helgen efter tusentals försök, så det är ett kul projekt jag kämpar med varje dag 🙂
Tycker du också att det är för lite fighting spirit i Sverige?