Hej! 👋 Jag skriver numera om andra saker än livsstilsoptimering/biohacking, men de inläggen finns kvar här på bloggen. Fokuserar alltså mindre på prestation & mer på livskvalité i största allmänhet. Delar lite tankar om det när jag får feeling! 🤓

Posts by Martina

Hur hjärnan påverkas av meditation

23 July, 2016 22 Comments Written by Martina

SVD

Jag rekommenderar meditation väldigt ofta, för att jag själv blivit så insugen i det. Men jag tillhör liksom ingen “lära” egentligen utan hoppar hejvillt mellan olika stilar. Inom Buddahs läror ska man SCANNA sin kropp uppifrån och ner, nerifrån och upp men de tycker jag är för svårt. Då föredrar jag att bara fokusera på en kroppsdel eller på min andning. Ibland visualiserar jag bara.

Varför ska man meditera?

Tittar man på hjärnan med fMRI (funktionell magnetröntgen) på en som mediterar och en som inte mediterar ser hjärnorna annorlunda ut! När man mediterar så bygger man fysiskt om sin hjärna, och tittar man på EEG så producerar man andra hjärnvågor än icke-mediterande personer!

Delar av hjärnan som påverkas av meditation

Laterala prefrontala cortex (LPC)- delen av hjärnan som hanterar logiskt och rationellt tänkande. Den delen man använder när man inte agerar på sina impulser.

Mediala prefrontala cortex (MPC) – “jag centrat” som kretsar kring jaget och hur vi relaterar till vår omvärld.

Insula – “magkänslan” och empati

Amygdala – center för rädsla, hjärnans alarmsystem typ “fight-or-flight”, fysiska känslor och sensationer i kroppen.

Hjärnan utan meditation

Utan meditation kan man observera en stark neural koppling mellan Mediala prefrontala cortex (MPC) och Amygdala, alltså “jag centrat” och “fight-or-flight”. Det betyder att när man upplever något fysiskt (hunger, smärta, hjärtklappning, klåda) vad som helst så blir man snabbt reaktiv. Jag är hungrig = äta, Jag har ont = panik, var är min panodil! Hjärtklappning = hjälp, håller jag på att dö?

Hjärnan med meditation

Vid meditation sker en försvagning av kopplingen mellan MPC och Amygdala, vilket gör att man blir mindre reaktiv. När en känsla eller sensation uppstår börjar man observera den istället för att reagera på den.

Om man har problem med ångest till exempel, så slutar man koppla de fysiska besvären av ångest till att det skulle vara farligt eller något man måste reagera på. Det gör att man kan ha de fysiska besvären av panikångest, och bara sitta sig igenom det med världens poker face!

2014-09-23 12.11.14

Amygdala blir med tiden mindre och LPC blir större och får tätare tillväxt av neuroner. Det gör att förmågan att tänka ut lösningar ökar!

Mina effekter av meditation

En stor fördel för mig är att jag inte tar mina tankar på allvar. När jag tänker eller känner något så behöver jag inte reagera på de, utan kan tillåta mig själv att känna starkt negativt utan de behöver påverka mig så mycket. Snarare ökar min närvaro och förståelse vid de tillfällena.

Tålamod och acceptans. Jag har ett enormt tålamod med saker och blir inte irriterad när saker inte funkar (oftast). Jag accepterar också andra människor mer och tar inte åt mig så mycket av saker de gör eller säger (oftast). Framförallt har jag fått en helt ny förståelse för mig själv 🙂

Jag tycker att meditation är ett riktigt coolt biohack för att man faktiskt bygger om sin hjärna rent fysiskt! 

Har du börjat meditera ännu? 

Biohacking, Personligt, Powerthinking
, , , , , , ,

The China Study – borde vi alla vara vegetarianer?

22 July, 2016 22 Comments Written by Martina

aww-shit-i-ate-me-desk-again Jag har fått förfrågan om att kommentera på boken The China Study, så jag tänkte göra det. För dig som inte vet vad det är för bok så är “Kinastudien” som den heter på svenska, en av de populäraste böckerna om hälsa och näring som någonsin skrivits då den sålt i över 1 miljon exemplar.

The China Study

Titeln syftar på världens mest omfattande näringsstudie utförd av Colin Campbell, professor emeritus vid Cornell University. I studien jämfördes olika kostvanor med förekomsten av olika sjukdomar på den kinesiska landsbygden. Från början var Campbell helt övertygad om det animaliska proteinets förträfflighet, men blev tvungen att ifrågasätta hälsovärdet allt eftersom det ena överraskande forskningsresultatet efter det andra framkom under studiens gång.

I boken presenteras även många andra resultat, både från Campbells egen femtioåriga forskningskarriär och från andra forskare, som visar att, hur och varför vår västerländska standardkost med mycket kött och raffinerade livsmedel är den främsta orsaken till epidemin av diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och många kroniska sjukdomar.

Mina kommentarer

Jag håller helt med om att processade och onaturliga livsmedel är dåligt för hälsan, och att många som följer SAD (Standard American Diet) skulle må mycket bättre om de blev nitiska eko-vegetarianer. Mycket grönsaker och lite processade livsmedel är ofta en bra idé jämfört med lite grönsaker och mycket processade livsmede.

Men… meeeen så råkar det vara så att Colin Campbell är med i samma fifflarklubb som Ancel Keys som statistikfifflade så in i norden för att kunna koppla högt kolesterol till hjärtsjukdom, när det i själva verket är LÅGT kolesterol som leder till hjärtsjukdom.

Boken baserad på selektiv observationsdata

Campbell har alltså i sann fifflaranda inte alls bevisat några orsakssamband utan bara baserat boken på selektiv observationsdata.kinastudien-den-mest-omfattande-naringsstudien-nagonsin-med-uppseendevackande-resultat-for-viktminskning-och-langsiktig-halsa

Till exempel står det i boken att korrelationen mellan hjärtsjukdom och köttprotein är +1, och för fiskprotein är motsvarande korrelation -11, men han har inte tagit upp alls att korrelationen mellan vete och hjärtsjukdom är +67! 

Vete korrelerar till livmodercancer med +54, högt blodtryck med +47, stroke med +41 och så vidare. Dock inget som nämns alls i boken.

 

När man tänker logiskt och inser att vi människor består av animaliskt protein, animaliskt mättat fett (60%) och enkelomättat fett (40%) så är det ju ganska vettigt att äta ungefär så, eftersom det vi äter är det som bygger upp kroppen. Vi har inte transfetter i kroppen naturligt, vi har inte stärkelse eller spannmål i kroppen naturligt och vi har inte så himla mycket socker. Bara runt 500g (om man räknar allt glykogen)

Det är inga problem alls att äta kött, fisk, ägg och kyckling eftersom det är vår artegna föda som vi har ätit så otroligt mycket längre än vad vi har ätit växtdelar. 99% av alla växter är toxiska för människor medan 99% av alla animalier är ätliga, samt alla delar på djuret. Vår magsyra kan till och med bryta ned ben!

Relaterade länkar

Mat och recept, Personligt
, , , ,

Hormonstress – är du drabbad? (vlogg + text)

21 July, 2016 17 Comments Written by Martina


Sitter på altantrappan och pratar hormonstress, jag är rödflammig för att jag är väldigt varm. Vi har det varmt här nu (äntligen!)

I text
Så jag har sett en ökad förekomst av personer som självdiagnostiserar olika hormonella problem. Allt från pre-diabetes till binjureutmattning eller hypotyreos. De går till läkaren, tar prover. Proverna kommer tillbaka normala. Ingen hypotyreos, inget utmattningssyndrom, allting är normalt. Jag vet att läkare inte alltid har koll och missar saker, och att många som borde få hjälp inte får hjälp. Så är det, men det är OCKSÅ så att många drar slutsatser om sin hormonella hälsa lite väl snabbt.

Ett tag höll jag på att mäta mitt blodsocker för att en viss keto-guru sagt till mig att jag inte var keto-adapterad, för att mitt blodsocker var för högt. I panik satte jag igång mitt mätande morgon, middag och kväll och fick inte ned blodsockret. Herregud, är jag diabetiker!?! En kille i gruppen smarta diabetiker på facebook sa till mig ungefär “Martina sluta mäta, du är frisk du är inte diabetiker. Dina värden är helt ointressanta” och jag blev sur förstås. Sen insåg jag att han hade en poäng, och jag insåg också att mätarna är långt ifrån exakta. Även bra mätare kan ha en felmarginal på över 25%!

Sagt och gjort, jag insåg att värdet inte sa så mycket för just mig. Det är intressant i början att mäta och lära känna sin kropp, men efter många års biohackande och kost-optimerande ska det tamejtusan mycket till om man inte skulle vara ketoadapterad! Jag har för sjutton sprungit två Göteborgsvarv och bestigit Mount Fuji i ketos!!!

Som metabolt och hormonellt frisk person är det inte så intressant att grotta ned sig i sina olika hormonvärden, annat än för skoj skull förstås. När man börjar nojja för att något inte funkar som det ska, utebliven viktminskning, trötthet, ingen motivation så är det dags att zooma ut. Titta på “the big picture”.

  • Hur mår du?
  • Hur är livet i stort?
  • Är allt bra på jobbet?
  • Funkar kosten?
  • Tränar du regelbundet?

De här faktorerna spelar mycket större roll, inte minst tankar och känslor! Det är troligare att någon av dessa faktorer felar än att man faktiskt har hormonella problem.

Det är min uppfattning i alla fall, vad tycker du?

Hormoner, Personligt, Vlogg och podd
, , , , ,

Carbnites, re-feeds & att gå in och ur ketos

20 July, 2016 21 Comments Written by Martina

carbnitesDags att diskutera carbnites och re-feeds, och det här med att gå in och ur ketos. 

För det första ska jag säga att när jag började med LCHF för snart 7 år sedan, var det ingen som höll på med re-feeds och carbnites. MEN SJÄLVKLART ÅT VI KOLHYDRATER ÄNDÅ! Jag minns en gång när My (lchfingenjören) frågade mig om jag äter godis ibland. Hon var väl nyfiken antar jag, och jag svarade “Men självklart, det är klart att jag äter lösgodis ibland!” Det är liksom ingen grej. Det är inte en re-feed eller carbnite.

Det är inte varje vecka eller ens varje månad, utan när jag känner för det. Jag åt tårta på min födelsedag i december (en vanlig tårta) och jag åt cheesecake på The Cheesecake Factory när jag var i USA i september. No big deal. No re-feed.

Däremellan inget, och mellan december och nu har jag käkat några kidneybönor och en LCHF-tårta.

Re-feeds/carbnites är ingen trend. Det är ett gammalt beprövat fitness-knep från 50-talet som heter cyklisk ketogen diet (förkortat CKD). Jag skriver om det i min senaste bok (länkad längst ned). Alla bodybuilders körde CKD på den tiden, för att de lät dom tappa fett och bygga muskler samtidigt, genom att dra nytta av både fettdrift och sockerdrift. Många stora bodybuilders (Mr Olympia-nivå) kör fortfarande med olika varianter av ketogen kost, för att det är så otroligt effektivt.

Jag har testat carbnites 

Både jag och Mattias har testat carbnite en gång i veckan eller CKD som det egentligen heter. Ingen av oss gillade det, men det är åtminstone bättre än TKD som innebär att man är keto (eller fastande) hela dagen och äter kolhydrater på kvällen efter träning. Anledningen till att jag inte gillar carbnites är att det känns (för mig personligen) ohälsosamt att gå in och ur ketos på ett så våldsamt sätt. Min kropp gillar liksom keto. Den blir lugn, fokuserad och harmonisk och så kommer kolhydraterna där och bara stirrar upp allting! Jag får hjärtklappning, svettas och blir helt knäpp. Så är det inte för Mattias, och jag förstår det som att män tål det här mycket bättre. De mår ju generellt bättre av fasta också. Men däremot blir han såååå sötsugen, hela veckan blir en kamp efter carbnite och han har lättare för att göra snedsteg på jobbet. Ta en kaka till kaffet och sånt.

Men hur är det egentligen – kan man bara gå in och ur ketos hur som helst!?

OF COURSE! THAT’S WHAT WE’RE MADE FOR! Kroppen är byggd för att vara mestadels i ketos, och för att klara sig långa stunder utan mat. Kommer det in socker till systemet så har vi både insulin och ett glykogenlager så tada! Man kan växla mellan de två systemen, och ju bättre man är på det ju lättare är det att gå från ketos till glukosdrift och tillbaka till ketos.

Carbnites och re-feeds är en smaksak

Jag gillar det inte, jag gillar att vara mer kontinueligt keto och sen äta det jag känner för då och då. Jag tycker också att det är högst olämpligt med carbnites om man har problem med socker- eller matberoende och/eller har många kilon kvar att gå ned. Då känns det som att man mer underhåller sina negativa beteenden, snarare än att bryta dem. Om man ändå vill “re-feeda” anser jag att sötpotatis, pumpa, nötsmör (cashew, mandel) och sådant är långt lindrigare (och hälsosammare) än att gå all in på allt onyttigt man längtat efter.

Det är så jag ser det i alla fall – men vad tycker du!? 

Biokemi, Kost & Hälsa, Mat och recept, Powerthinking

När forskning och verklighet inte går ihop

15 July, 2016 50 Comments Written by Martina

Jag har tyvärr tappat förtroendet för majoriteten av all forskning som rör kost och hälsa. Det finns helt enkelt för många intressenter, lobbyister och sponsrade forskare eftersom det finns så mycket pengar i livsmedelsbranschen. Vi kan inte sluta äta, vi äter mat varje dag och många åker till affären flera gånger i veckan. Det är en jätteindustri med mat, tillsammans med alla kosttillskott, all hälsokost och alla läkemedel! Allting vi stoppar i munnen helt enkelt.

Nyligen fick jag en länk till en artikel från International Journal of Obesity – läs hela artikeln HÄR, som påstår att vi inte äter mer när vi äter sötningsmedel och att sötningsmedel inte påverkar vikten.

international journal of obesity

Sötningsmedel innehåller mindre kalorier än socker, det är sant. Men sötningsmedel är sött och får de allra flesta att äta MER. Det är min personliga iakttagelse som går att testa med ett enkelt experiment. Jag använde det här knepet när jag gjorde ett kalori-experiment 2011 (osäker på vilket år, tror 2011 men kan varit tidigare).

Jag var nyfrälst i LCHF och ville testa kalorihypotesen genom att äta så mycket kalorier jag bara kunde trycka i mig. De fetaste jag kunde komma på då var grädde, så för att få i mig maximalt hällde jag sötningsmedel i den vispade grädden. Testa själv! Ta en bunke vispad grädde och försök äta så mycket det går. Häll sedan sötningsmedel i och se om det går lite lättare (ledtråd: det gör det!)

Nu är ju sötningsmedel också svagt insulinhöjande så är man väldigt känslig kommer stora mängder sötningsmedel (i form av till exempel light läsk) absolut att påverka vikten!

Forskningsaggressiva läsare har sällan koppling till forskning 

Nytt ord! “forskningsaggressiv” kallar jag personer som blir helt eld och lågor över en ny vetenskaplig artikel och tolkar texten som en bokstavstroende tolkar bibeln. Min upplevelse är att de här personerna sällan arbetat med forskning själva, eller varit i närheten av stora mängder vetenskapliga artiklar.

När jag skriver ett inlägg på min blogg och någon KRÄVER mig på vetenskapliga artiklar som stödjer inlägget, så kan jag alltid hitta artiklar som stödjer min tes. Men jag kan likagärna hitta artiklar som stödjer motsatsen! Därför har jag en blogg utan alltför många hänvisningar till vetenskapliga artiklar för att kost och hälsa är väldigt subjektivt, och man får se själv vad som fungerar för en själv.

Jag tror till exempel inte på tidsskrifter som “International Journal of Obesity” men de kan säkert komma med någon bra artikel någon gång ibland, vad vet jag. När det kommer till hälsa och hur man vill göra med sin kropp behövs intuition, inte artiklar.

Jag är själv forskare och författare “by heart” mina största intressen är att tänka, läsa och skriva och jag skulle gärna fortsätta att jobba med forskning, fortsätta med min PhD men jag vill verkligen inte ta emot pengar från till exempel livsmedelsverket för att visa något som inte är sant! Tyvärr har många forskare inte någon vidare moral, och inget vidare vidvinkelseende heller. Det är så jag tycker i alla fall.

Håller du med? 

Uppdatering 24/2 2018
Jag gick tillbaka till den här artikeln som visar att sötningsmedel inte påverkar vikten och läste den lite noggrannare än när den här bloggposten skrevs i juli 2016. Vad jag fann var följande:

Competing interests

Peter J Rogers has received grants from Sugar Nutrition, UK in support of research on the effects of sugar on human appetite. Cees de Graaf has received grants from the Dutch Sugar Bureau in support of a study on brain responses to sugars and low energy sweeteners. Suzanne Higgs has received a grant from Canderel in support of research on the effects of low-energy sweeteners on human appetite. Anne Lluch and David J Mela are employees and shareholders of companies that manufacture products containing sugars and low-energy sweeteners. Peter Putz is an employee of ILSI Europe. The remaining authors declare no conflict of interest.

Well, well, well… vad säger vi?

Inlägget är inspirerat av My Westerdahls inlägg som kan läsas här

Forskning
, , , ,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680