Inlägget innehåller en länk till min bok Handbok i Biohacking
Hej vänner!
Ledsen för att det varit så låg aktivitet här inne, forskningen har tagit all tid det senaste. Det är typ slutspurten så jag jobbar och jobbar. Tyvärr innebär det mycket anti-hacking (motsatsen till biohacking) med bristande återhämtning, rutiner och alldeles för lite mat och sömn.
Hur som helst är jag själv med i vetenskapliga studier ibland, som deltagare, och nu senast var jag med i ett forskningsprojekt som inkluderar intervjuer med individer med koppling till transhumanism, biohacking och ‘citizen science’ . Jag tyckte att frågorna passade in här, så delar dem med er.
Vad är biohacking för dig, och mer kritiskt, hur är detta potentiellt annorlunda från hur andra definierar det?
För mig är biohacking jakten på självförståelse, att verkligen lära känna sig själv med hjälp av allt från meditation till ny teknik. Förstår du din inre värld, mentalt, emotionellt och fysiskt så kan du hålla dig frisk länge. Du kan göra rätt saker utan att du behöver förlita dig på någon utomstående expert som egentligen inte vet hur du mår eller inte borde veta det mer än vad du själv vet. Jag använder massor av sätt för att uppnå högre självförståelse, och det har även varit en fördel när jag vänder mig till tex primärvården, eftersom jag vet vad jag behöver hjälp med och kan uttrycka det väldigt konkret.
Det skiljer sig lite från andra som är mer insnöade på prylar och mer inne på att ‘toppa’ sin prestanda. Jag är av åsikten att väldigt få individer behöver peak performance utan snarare fokusera på grundläggande behov som mat, sömn, träning, återhämtning, vätskeintag osv. Det är samma inom biohacking som inom fitness att alla vill “deffa” innan de byggt någonting, eller optimera före det finns något att optimera.
Du har den största biohacking-bloggen i Sverige och har även skrivit flera av böcker om ämnen direkt relevant till biohacking: vad har fått dig att vilja dela med dig av just allt det här? Hur anledningen ändrats med tiden?
Min primära anledning för att börja blogga överhuvudtaget var min svåra sociala fobi. Jag ville så gärna ha vänner, men visste inte hur jag skulle söka kontakt med dem. Jag tänkte att om jag visade hur jag är som person, så kunde potentiella vänner kontakta mig. Jag tänkte att det var lättare än tvärtom, och det funkade otroligt nog! Idag är jag helt fri från allt vad social fobi heter.
Bloggen handlade mest om ketogen kost som jag försökte lära mig mer om. Jag är en sån som lär mig själv genom att lära ut, och det är naturligt för mig att skriva så jag började bara skriva om det jag ville förstå bättre. I takt med att min kunskap växte, växte värdet av bloggen och läsarna ökade. Att dela med mig av kunskap kommer också naturligt och är något jag gjort sedan jag var liten. Roliga timmen bestod av att jag höll en ‘miniföreläsning’ i något nytt ämne jag hade studerat, vilket kanske inte var så roligt för de andra barnen. 😅
På en blogg behöver jag inte lägga band på mig utan kan hålla så många ‘miniföreläsningar’ som jag vill. Idag är en del av mitt yrke också att föreläsa på universitetet (som lärare i biokemi, fysiologi osv). Jag märker att den generella kunskapen i de här ämnena är låg, och jag tror att många hade kunna göra bättre, informerade val om kunskapsnivån höjts några snäpp. Det försöker jag göra genom mitt skrivande, samt att jag gillar att förklara forskning på ett enkelt och kul sätt. Göra den tillgänglig. Jag vill inte att folk ska ha bilden att forskare är några supermänniskor och att en forskningsartikel presenterar sanningen för så är det verkligen inte. Jag vill att människor ska ha större tilltro till sig själva än en mossig artikel.
I takt med att jag löst flera av mina egna utmaningar genom ökad självförståelse, har jag också velat inspirera andra att göra samma sak. Jag vet hur tråkigt det är att känna sig helt fast med ett problem, då vill jag gärna vara den som visar att man kanske inte måste vara fast. Att det finns så mycket man kan göra själv!
Du skriver på din websida att ”Vi vet att ’norm’ och ’normalt’ i ett samhälle som är sjukt inte är något att sträva efter”. Vad ser du som samhällets ’sjukdom’? Tror du samhället kan ändras / förbättras? Hur sker sådan förbättring, och vad exakt skulle du vilja se förbättras?
“Samhällets sjukdom” är väl primärt stress för att vi förväntas leva på ett sätt som inte är riktigt naturligt för oss. Upp tidigt varje dag, gå till jobb och spendera 90% av all energi där och sedan hem och försöka få in återhämtning, träning, vänner och familj med resterande tid och energi. Om du lever ditt liv med näsan ovanför vattenytan blir det svårt att ta den tiden som egentligen krävs för att äta bra mat, träna och vara med människor som verkligen betyder något. Speciellt kvinnor har det otroligt tufft som förväntas att både ha barn och göra karriär samtidigt, det är verkligen inte konstigt att utbrändhet ökar så mycket som det gör just nu, och går ned i åldrarna!
Jag hoppas att politiker, andra makthavare och arbetsgivare förändrar förutsättningarna för hur människor förväntas jobba. Nästan ingen arbetsgivare går idag med på att anställa en person på 30-50% tjänst, det hoppas jag kommer förändras! Likaså möjligheten att arbeta på distans helt eller delvis så att jobbet anpassas till resten av livet istället för tvärtom. I framtiden tror jag att vi kommer titta tillbaka och förfasas över hur konstiga prioriteringar vi har haft.
Om människor får mer tid över finns åtminstone utrymmet att göra mer insatser för hälsan som till exempel att laga mer mat hemma istället för att köpa färdigt, träna och förbättra sömnen.
Hur ser du på framtiden i området biohacking? Kommer det bli mer populärt? Hur kan ny teknik komma att både förbättra, potentiellt försvåra, samt popularisera biohacking i Sverige, och internationellt?
Biohacking så som jag definierar det kommer definitivt att öka mycket på grund av att folkhälsan försämras och fler individer mår dåligt på ett sätt som den vanliga vården inte kan fixa. Då börjar allt fler söka online efter vad man kan göra själv, kanske börjar ta blodprover på eget initiativ och sånt som inte vanliga personer hade tillgång till tidigare.
Health tech-innovationer och wearable technology kommer definitivt att fortsätta trenda eftersom sensorer bara blir bättre och billigare. Jag tror att vi kommer bära mer teknik på oss antingen på huden eller som ett implantat. Saker som tidigare var strikt begränsat till sjukhusen går nu att göra hemma, som att analysera sina hjärnvågor med EEG. Jag gör själv det för att förbättra min meditation!
I intervjuer får jag alltid frågan om det inte blir en stress att hålla på att mäta allting, och jag brukar svara att det beror på vem du är och varför du mäter. Om du jagar perfektion och blir stressad över att en app i mobilen säger att du har sovit dåligt kanske du ska ta en paus från mätandet, men om du använder tekniken för ökad självförståelse och för att kunna göra bättra vardagsval – då ser jag mest fördelar med det!
Så då har ni fått en lång drapa att läsa igen för er som har saknat det. Mer grejer kommer när jag kan allokera min tid lite bättre. Följ mig på instagram så länge – Nextlevelbiohacking och på Youtube för det kommer upp föreläsningar inom kort. 😊
Vill du lära dig mer om just biohacking får du gärna spana in Handbok i Biohacking som fått 4.5 av 5 stjärnor av de som köpt boken på Adlibris och 5 av 5 stjärnor av de som köpt på Bokus. De som handlar på bokus är alltid lite snällare av någon anledning! 😂 Den är på rea på bokus så jag har länkat dit, men den finns såklart som e-bok och ljudbok också på alla ljudboksplattformar.
Hörs snart igen!
Det KAN vara några toxiner i boendemiljön som påverkar, de syns inte i “vanliga” blodprovspanelen som en vårdcentral tar. Tex mögel finns länge innan det syns/luktar, vattenledningar kan ge utfällningar osv
När man letar och letar är det lätt att man påverkas psykiskt, du kan läsa om toxinexponering och mikroorganismer samt funktionsmedicin
Hej, jag fick aldrig checklistan🤔
Undrar förövrigt på nått. Är jätteförvirrad. Har ätit keto, m lite kolhydrater över tid. Med olika mengder protein. Men så rekommenderar “alla” olika. Jag vet att man måtte testa själv, men att det ska vara en så otrolig oenighet gör mig förvirrad. “Ät grönsaker, jätteviktigt”/”ät inte grönsaker, plant-toxiner.” “Ät stora mengder protein, ofarligt”/ät inte mycket protein, det höjer insulinet.” Ät mättat fett, superhälsosamt.”/”ät inte bara mättat fett.” “Mycket mättat fett håller dig mätt.”/”Bara mättat fett ger fettlever.” “Är du sockerberoende ska du aldrig äta kolhydrater.”/”Kroppen behöver att du cyklar kolhydrater.” “Grönsaker åldrar dig.”/”utan grönsaker får du inte nog vitaminer/mineraler.”
Vad ska man göra? Om det är bra med grönsaker/ mättat fett/protein så borde det väl vara bra för alla? Och varför är det då så många uttalanden av experter som går mot varandra? Ju mer man tänker på det, ju mer fel blir det.
Du svarar själv på din egen fråga, att man måste testa själv.
Olika experter säger olika saker för att de har läst om något som de tror på, eller förmedlar vad som fungerar för dem. Det är som att någon frågar vad de ska göra åt sitt skoskav, och experten svarar “köp de här skorna i stl 38 det funkade för mig!” men personen kanske inte alls har den skostorleken? Don efter person. Sen får man inte snöa in för mycket på kost och göra det till 100% när resten av livet påverkar så mycket (stress, sömn, socialt, återhämtning, rörelse osv)
Helt klar över detta, men trodde att det fans lite mer konsensus på basic saker. Ex grönsaker och plant-toxiner. Ex huruvida protein är skadelig i stora mängder.
Nej för nutrition är inte som matematik eller fysik.
Nej, det vet jag. Men alla frågetecken gör kosten svår för den som ingenting fungerer på.
Allting behöver ju inte vara kostrelaterat, det kan vara något helt annat. Psykologiskt, nån kronisk sjukdom, genetiskt, vad som helst!
Helt riktig, men när undersökelserna visar inga fel. Då återstår kosten. Med så sprikiga kostråd (ät grönsaker/nej, gå carnivore/ät mycket protein/nej, ät lite, fasta/nej, inte fasta, etc), då är det skitsvårt att finna fram. Lätt att välja fel kombination. Att det sprikar lite kan vara logiskt, men att det många gånger är svart eller vitt (ex att “protein höjer insulinet”, “åh nej, det gör det inte.”), det gör det svårt att göra det rätt.
Jag skulle säga att om undersökningarna INTE visar några fel så kanske det INTE är kosten, det kanske är psykosomatiskt. Det kan vara stressrelaterat och massor av anledningar som inte har med hur du äter att göra.
Många snöar in på kost som att det MÅSTE finnas ett rätt sätt, det kanske inte gör det.
Hej, vi pratar forbi varandra här. Men, oavsett, hur får jag tag på checklistan? Går inte att ladda ner
Vad får du för felmeddelande?
https://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/05/Mental-halsa-checklista.pdf
Åh va spännande, du är så sjukt cool!!!
Jag undrar när detta skrevs?
Här är något från 2020 så jag undrar om det är aktuellt att skriva något här?
Som du ser skrevs det här för några dagar sedan, närmare bestämt en vecka sedan 🙂
Tack för ditt svar. Jag ska testa äta mer kolhydrater av bra kvalitet på helgerna då.
En sak jag är lite orolig för är dock att jag inte “tål” kolhydrater som bra längre eftersom jag inte är van att äta dem – fläs fysiologisk insulinresistens. Hur ska man tänka kring det om jag äter kolhydrater på helgerna. Hinner kroppen ställa om eller kommer jag gå omkring med högt blodsocker? Hur kan man motverka fysiologisk insulinresistens på keto och hur lång tid tar det för kroppen att ställa om? Jag läste nyligen en studie som mätte detta, kommer dock inte ihåg namnet på den, men där sågs högre blodsockernivåer hos de som ätit keto även efter 4-5 veckor på en kost med kolhydrater.
Det är bara att testa sig fram så ser du 🙂 Första tuggan kommer kroppen reagera starkt, men inte sen. Tar väl någon dag så är insulinregleringen back on track, men kör du CKD så övar du ju upp den metabola flexibiliteten.
Hej Martina! Jag strömmar din bok på Nextory och den är suverän! 🙂 Många bra tips och idéer, intressant information som öppnar upp för reflektion och bra förklaringar på sammanhang, hur saker och ting hänger ihop, tack!
Tack så mycket, blir superglad!
Väldigt intressant
Tack! 😀
Hej Martina,
Kul att du postat igen. Jag har en fråga som inte direkt releterar till ditt inlägg men som jag tror du är rätt person att fråga 🙂
Jag äter keto och känner att det fungerar bra för mig . Men att under flera år vara i ketos behöver inte nödvändigtvis vara optinmalt för mig för är frisk i övrigt (lyssnar bl.a. till Dominic D’Agostino). Jag skulle därför vilja testa att äta mer kolhydrater i perioder. Cyclical keto diet nämns på diverse forum, och kan se väldigt olika ut. Och det verkar inte finnas mycket forkning på cyclical keto diet.
Min fråga till dig är hur man “bäst” kan gå mellan att äta mer kolhydrater i perioder som komplement till långsoktig ketogen kost? Är till exemplel ett högre intag av kolydrater 1-2 dagar i veckan att föredra framför att äta till exempel ketogent i 4 veckor och sedan 1-2 veckor med mer kolhydrater, osv?
Hade varit spännande att höra dina tankar kring detta! 🙂
Kör carbs på helgen och keto i veckan, det är det klassiska fitness-upplägget för en CKD. Var försiktig med vilka carbs du väljer, potatis, rotfrukter och ris är bästa alternativen även om vissa bombar på med glass, kakor, bullar, godis, chips osv. Jag har kört alla olika varianter (även godis och chips-CKD) och tycker att glykogeninlagringen blir som bäst med typ potatis för min del. Jag behöver typ inget annat.
Keto 4v och carbs 2v är ett lite konstigt upplägg, tror inte det är optimalt alls. Svårt att komma tillbaka in i ketos då jämfört med carbs 2 dagar. Man vill ju kunna komma in i ketos igen typ på tisdagen.
Detta utförs bäst med hård träning, det är då resultaten kommer och det är då man kan gå mellan carb-burner och fat-burner. Utan träning tar bränslebytet för lång tid.
Det finns cool forskning om kopplingen mellan ljus och kolhydrater som kan vara värd att titta på och fundera kring.
I korthet:
Om man pratar om period av ett år så innebär det kolhydrater på sommaren, keto på vintern.
Om man pratar om en period av en dag så innebär det keto på morgonen, kolhydrater på eftermiddagen.
Det är min intuitiva spaning också, att äta carbs till frukost gör en sjukt trött bättre att ha dem på eftermiddag/kväll 🙂