Nu har jag testat aerial yoga och här är min recension!
Aerial yoga är yoga som utförs med hjälp av en… duk (?) av tunt tyg som är upphängd i taket. Man spenderar 90% av tiden ovanför marken och nästan inget på mattan förutom enstaka övningar. Man behöver ganska mycket armstyrka för mycket går ut på att hålla uppe sig själv i duken, när man inte sitter eller hänger i den. Ett plus är att man inte behöver vara så flexibel, jag kunde göra allting och var inte för stel för något. Jag brukar vara för stel på vanlig yoga.
Enda nackdelen är att den där duken kan skära in lite i handleder, rygg och höft som inte är så bekvämt. Annars skulle jag säga att det här är en ganska kul träningsform fast jag får nog ut mer av vanlig yoga tror jag.
Den här posen fastnade jag i för att jag alltid tappar orienteringen när jag är upp och ned! Jag kunde för mitt liv inte räkna ut hur jag skulle ta mig upp igen så jag fick ta hjälp av läraren 😀
Har du möjlighet att testa aerial yoga så gör det, det är inte svårt och inte så jobbigt. Snarare lättare än vanlig yoga. Jag tror jag ska gå igen!
Har du testat aerial yoga?
Jag har sett i bloggosfären och övrig media att det stormat lite kring “hälsohets” respektive “ohälsohets” igen och det får mig att undra vart det egna ansvaret är någonstans. Det är så mycket snack kring att “alla hatar tjocka” eller att det hetsas kring vikt och träning, men den här hetsen eller hatet finns ju bara hos den som upplever det. De personer som på till exempel instagram visar upp sina fitnesskroppar på varje bild, gör ju bara vad som inspirerar dem. De gillar sin träning och sin look och andra verkar gilla att titta på det.
Tack för alla tips igår angående min skrivkramp!
