Något flummig titel kanske men det här är ett viktigt ämne, för jag har själv gått i tankar om huruvida min köttkonsumtion hindrar min spirituella utveckling eller ej. Min spiritualitet är nummer ett för mig och har varit nummer ett sedan 2011 då jag hade mina första upplevelser av den karaktären. Då visste jag plötsligt bara att jag MÅSTE meditera till exempel, att mitt största problem var att jag inte var grundad i mig själv och att jag behövde bli det först av allt innan jag kunde göra något annat.
De flesta gurus är veganer!
Och till och med LCHF:are som kommer in på den spirituella banan hoppar av och blir veganer eller frukterianer av spirituella skäl. 99% av alla gurus säger att man inte kan, bör eller ska äta kött och att man inte kan leva ett spirituellt liv som köttätare. Jag har ju själv tänkt tanken att jag kanske måste ge upp kött om jag ska komma vidare, men kan ju inte förneka hur enormt ospirituella mina år som vegetarian var. Herre jösses, en mer disconnectad människa får man ju leta efter!
Det är tur att min viktigaste guru Eckhart Tolle både käkar kött och dricker rödvin och en drink ibland. Annars hade det varit helt jävigt på vegansidan 🙂
Kött hindrar inte kontakten med Gud
Om det är fler som har gått och oroat sig för detta så kan jag nu med säkerhet säga att så inte är fallet. Ketos och fasta har dessutom använts spirituellt i tusentals år, att vara i ketos är ju i princip alkemi eller vad man ska säga. Man kanske inte börjar tillverka guld men man tillverkar i alla fall ketoner och energi av sitt eget kroppsfett 😉 Anledningen till att jag nu känner att jag kan andas ut var för att jag för några dagar sedan träffade en lika inbiten meditatör som mig själv, med samma spirituella inriktning som också var högfettentusiast. Den andra någonsin utöver mig själv!
Det är synd att det finns så få att man går och tror att veganism är en automatisk del av spiritualitet, och det gör att jag vill skriva mer om det. Dock är det en hel del som tycker jag är ultraflummig varje gång jag går in på det spåret, men då ska ni veta att det här inlägget är otroligt nedtonad och att det skulle kunna vara ungefär 100 gånger konstigare!
Har du också gått i tankar om hur kompatibelt keto är med spirituell upplysning? Berätta gärna!
Har många kristna vänner som äter LCHF eller vanlig kost (köttätare) men den typen av andlighet jag pratar om är mer av kristen zenbuddhism eller det hållet. Där är det helt klart mer veganer! När jag åkte på 10-dagars meditationsläger 2013 åt jag strikt veganskt hela lägret och jag är övertygad om att man fått mer ut av det om alla kört högfettkost istället. Bönor, jordnötssmör, linser och dadlar blir man hungrig, sprängmätt och dålig i magen av… det påverkade helt klart meditationen negativt.
För några veckor sedan skrev jag klart min bästa bok någonsin, en bok om kvinnliga hormoner. Det är en oerhört viktig bok och alla som fått provläsa tycker att den fyller ett gigantiskt tomrum!
