Förra gången jag delade med mig av min läsning (Ending Aging) blev det väldigt populärt. Jag delade då upp det i mina tankar initialt samt tankar och recension efter att jag läst ut den så jag tänkte göra så igen eftersom det är så många som ber om lästips.
Nu läser jag The Mind Illuminated som är skriven av John Yates som både har 40 års erfarenhet av meditation, en PhD i Neuroscience med relevant forskningserfarenhet och ett gäng års experimenterande med tryptaminer och fenetylaminer (LSD, Meskalin, you name it). Vi har dessutom ett gäng gemensamma inspirationskällor och har vandrat en liknande väg via kristna mystiker till buddhism och vidare ut i annat flummeri.
Han har skrivit den här boken som en guide i hur man mediterar, vilka hinder man kan möta på vägen och hur man tar sig förbi. Det är som en karta eller receptbok där ens nivå delas in i 10 distinkta steg med tydliga instruktioner om hur man tar sig mellan varje steg.
Vad är målet med meditation?
Stabilt fokus + mindfulness ger lugn och insikt som sen leder till spirituellt uppvaknande.
Behövs meditation?
Jag följer flera gurus som jag har starkt förtroende för som säger att meditation är helt onödigt. Det har resonerat med mig för att jag inte är så bra på att meditera, utan får bättre meditativa effekter av andra aktiviteter. När jag läser John Yates definition av upplysning och vägen dit, ser jag till exempel att jag verkligen inte har problem med stabilt fokus. Jag hamnar ofta i ett tillstånd av hyperfokus både när jag skriver och när jag läser om olika saker som kan vara i många timmar. Det kallas väl normalt för flow.
2011 hade jag mitt första radikala uppvaknande som förändrade mina kognitiva processer väldigt mycket, även hur jag hanterade och reagerade på saker. Det upprepades i dubbel styrka 2012, och har sedan inträffat några gånger till i lägre amplitud. De tydligaste effekterna är att jag är väldigt glad 90% av tiden, och även när jag är missnöjd och gnällig kan jag inte ta det på allvar riktigt. Allting spelar mindre roll rent generellt, och jag har även fått ett extremt tålamod.
De här sakerna inträffade helt utan meditation, katalysatorn var omfattande läsning av spirituell litteratur och därefter väcktes ett intresse av att meditera.
De 10 stegen
Novisen
Steg 1: Meditera dagligen
Steg 2: Avbruten uppmärksamhet och överkomma vandrande tankar
Steg 3: Utökad uppmärksamhet och överkomma att man glömmer av att man mediterar
Den skickliga meditatören
Steg 4: Kontinuelig uppmärksamhet och komma över stora distraktioner och uttråkning
Steg 5: Komma över subtil uttråkning och öka mindfulness
Steg 6: Kraftigt minskad uttråkning, exklusivt fokus
Steg 7: Exklusivt fokus och ett enhetligt sinne, lätt att fokusera
Proffsmeditatören
Steg 8: Starkt mentalt fokus och alla sinnen under kontroll
Steg 9: Mentalt och fysiskt fokus, lugna ned känslan av extas
Steg 10: Ett lugnt och stabilt sinne som håller sig även när man inte mediterar, här är man orubblig.
Vilket steg är du på?
John Yates säger att alla, även nybörjare kan komma upp på en hög nivå tillfälligt och av slump men att det är ens kontinueliga nivå som man ska gå efter. Den nivån man kan återskapa med vilje, inte det som sker av slump.
Här skulle jag säga att jag är på nivå 4, på sin höjd, men jag kan gå runt i dagar i ett väldigt lugnt och orubbligt tillstånd helt utan att meditera. Men jag vill verkligen ge boken en chans, så jag ska läsa den från pärm till pärm och följa alla instruktioner.
Jag har en fråga dock. När jag har ett bra meditationsflow going så kan intellektuella insikter eller fantastiska idéer dyka upp och jag brukar tycka att det är väldigt användbart. Om det blir väldigt intensivt så avbryter jag meditationen och tar fram papper och penna och skriver som en tok tills allting kommit ut. Jag gjorde så på Vipassanalägret också trots att man absolut inte fick ha papper och penna, men jag hade det ändå. Man ska inte göra så sa de på lägret och John Yates säger det i boken också, fast jag tycker ju att det är så värdefullt. Varför får jag inte tycka det för? Vad är poängen med att stoppa dessa insikter och rikta om fokus?
Den här boken är nästan 500 sidor med tunna blad och tät text så jag tror att det kommer ta ett bra tag för mig att ta mig igenom den här. John Yates säger att det tar max 7 år att nå det 10e steget om man är ihärdig, men jag kommer inte låta det gå 7 år innan jag skriver en recension om boken. Jag behöver bara läsa lite mer och komma en bit, så kommer nästa uppdatering.
Har du läst boken?
Hur lång tid tog det för dig och vad tyckte du?