Home
Tag: The mind illuminated

Posten är taggad The mind illuminated

21 dagar av “The Mind Illuminated”

10 juli, 2018 25 Kommentarer Skrivet av Martina

Del 1 – Boken The Mind Illuminated
Del 2 – Forts

Jag lovade en uppdatering av min dagliga meditation efter 30 dagar men jag känner mig redo så jag uppdaterar nu istället. Jag tror att jag har fattat grejen nämligen och det var inte att göra varje meditation perfekt, det var att göra meditationen och göra den tillräckligt länge.

Det känns som att jag äntligen fattar vilket känns så knäppt med tanke på alla de blogginlägg som jag skrivit om meditation. Först nu har poletten trillat ned och jag är på någonslags bana som The Mind Illuminated guidar mig i. Meditation har varit en ständig följeslagare sedan 2013 men det finns så himla många metoder och användningsområden. En del tekniker är för avslappning, andra är för att ‘jorda’ sig själv, några är för att öka sin spirituella utveckling eller visuella förmåga, men den meditationen jag gör nu är helt annorlunda.

Tillbaka till Vipassana

Jag var på vipassanaläger 2013 och hur givande det än var och hur många insikter som än kom därifrån så följde jag inte instruktionerna varken på lägret eller efteråt. Sådan är jag, egensinnig, envis och tvärtemot. Nu när den här boken hittade fram till mig så vill jag för en gång skull följa receptet, vilket inte är så vanligt för mig. Det började med att jag ville köra min egen grej men sedan mjuknade jag och nu kör jag varje morgon. By the book.

Till och med Mattias har fattat grejen tillsammans med mig och frågar mig varje morgon om vi inte ska meditera. Jo säger jag, det är klart att vi ska! Så kör vi minst 30 minuter och får vi feeling tar vi 30 minuter till på kvällen. Vi båda är positivt överraskade av effekterna vilket är så märkligt och jag undrar hur jag inte kan ha fattat det här tidigare? Vi båda har varit på Vipassanalägret i Ödeshög ingen av oss ville meditera någonsin igen efter att vi kom därifrån.

Vipassana är inte ett dugg spirituellt

Vipassana är skittråkigt och det gör att man helst väljer något annat som är mer spännande eller spirituellt, kanske någon trevlig visualisering av att vara ett träd eller ett berg. Det låter i och för sig inte heller så spännande, men jämfört med att bara fokusera på sin nästipp eller scanna sin kropp är det det.

Men, jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här men det är sannerligen en operation av själen precis som de säger på lägret, och det är en meditation som förändrar hela grunden i vem man är som person. Till det bättre. Jag är oerhört tacksam för John Yates bok som kan förklara så att jag förstår, eftersom jag var så himla arg på vipassanalägret och ville bränna ned den där förbannade gården i Ödeshög.

Läs om min upplevelse här, den är ganska kul.

Vipassana ur det vetenskapliga perspektivet är inte ett dugg spirituellt heller, och krockar inte med någon annan religion eller världsuppfattning. Du behöver inte köpa någon tro utan kan tro och utöva vad du vill och ändå använda vipassanatekniken.

Biohacking, Personligt, Powerthinking

meditation, vipassana

Gräver och gräver efter djupare kunskap och förståelse

22 juni, 2018 37 Kommentarer Skrivet av Martina

Jag har kastat in handduken och börjat följa The Mind Illuminated utan att mentalt tjaffsa emot, så nu mediterar jag som John Yates säger. Jag accepterar att varje meditation inte blir perfekt, utan sitter en viss tid varje dag som är minimum 30 min, vid minst ett tillfälle.

Tidigare meditationsrutin har använts mer som grounding eller för att lösa problem. Nu sitter jag verkligen bara och andas och riktar mitt fokus inåt i en mix av anapana och vipassana, som jag trodde att jag gjorde innan men nu inser att jag inte gjorde.

Idag är dag 5 och det går faktiskt mycket bättre än jag trodde. Visst, det är inte direkt behagligt och idag blev jag så rastlös att jag bara flög upp och sprang ut genom dörren med extrem hjärtklappning efter att meditationen var avverkad, och nu sitter jag på ett co-working café och drickere kaffe. Det finns lite att jobba på, men jag är motiverad att följa den här rutinen nu med samma inställning som jag har till träningen. Att bara göra så bra jag kan varje pass, utan tanke på att nå ett visst mål eller att det ska vara på ett visst sätt.

Min favorit, som man enligt John inte får börja med förrän man är minst stage 4.

Två steg fram, ett steg tillbaka x 1000

Jag känner mig lite onormal som gräver och gräver och gräver i det jag håller på med för jag kan undra om jag inte BORDE vara klar snart, om jag inte BORDE ha fattat. Det är likadant med kosten och träningen att jag bara fortsätter och fortsätter och undrar när insikterna ska sluta komma… när kan jag allt? Aldrig?

Efter 8 år på keto så håller jag fortfarande på med mina tester och har fortfarande inte nått fullständig keto-upplysning. Det finns fortfarande så många frågetecken kring insulin, IgG, IgE, inflammation och tarmflora som behöver redas ut. Efter 5 års meditation sitter jag med en “nybörjarbok” och börjar om “från början” med att bara sitta på rumpan och andas.

Gör du så? Blir du “klar”? Jag tycker nog att det är lite skönt att inte bli klar så länge det fortsätter att ge aha-upplevelser, och så länge jag fortsätter att bli bättre. Det känns fortfarande som jag bara har börjat.

Nu är jag i alla fall spänd på resultaten av min nya meditationsrutin och acceptansen kring att bara sitta utan krav på resultat. Om du vill haka på det jag gör så ska du bara sitta på rumpan 30-60 minuter i ett svep och andas och låta tankarna flyga kors och tvärs. Det är normalt att glömma bort att man mediterar och när du kommer på det igen så för bara tillbaka fokus till andningen utan att skälla på dig själv.

Återkommer med update när jag är på dag 30.

Personligt, Powerthinking

meditation, Mindfulness, powerthinking

Jag läser “The Mind Illuminated”

6 juni, 2018 30 Kommentarer Skrivet av Martina

Förra gången jag delade med mig av min läsning (Ending Aging) blev det väldigt populärt. Jag delade då upp det i mina tankar initialt samt tankar och recension efter att jag läst ut den så jag tänkte göra så igen eftersom det är så många som ber om lästips.

Nu läser jag The Mind Illuminated som är skriven av John Yates som både har 40 års erfarenhet av meditation, en PhD i Neuroscience med relevant forskningserfarenhet och ett gäng års experimenterande med tryptaminer och fenetylaminer (LSD, Meskalin, you name it). Vi har dessutom ett gäng gemensamma inspirationskällor och har vandrat en liknande väg via kristna mystiker till buddhism och vidare ut i annat flummeri.

Han har skrivit den här boken som en guide i hur man mediterar, vilka hinder man kan möta på vägen och hur man tar sig förbi. Det är som en karta eller receptbok där ens nivå delas in i 10 distinkta steg med tydliga instruktioner om hur man tar sig mellan varje steg.

Vad är målet med meditation?

Stabilt fokus + mindfulness ger lugn och insikt som sen leder till spirituellt uppvaknande.

Behövs meditation?

Jag följer flera gurus som jag har starkt förtroende för som säger att meditation är helt onödigt. Det har resonerat med mig för att jag inte är så bra på att meditera, utan får bättre meditativa effekter av andra aktiviteter. När jag läser John Yates definition av upplysning och vägen dit, ser jag till exempel att jag verkligen inte har problem med stabilt fokus. Jag hamnar ofta i ett tillstånd av hyperfokus både när jag skriver och när jag läser om olika saker som kan vara i många timmar. Det kallas väl normalt för flow.

2011 hade jag mitt första radikala uppvaknande som förändrade mina kognitiva processer väldigt mycket, även hur jag hanterade och reagerade på saker. Det upprepades i dubbel styrka 2012, och har sedan inträffat några gånger till i lägre amplitud. De tydligaste effekterna är att jag är väldigt glad 90% av tiden, och även när jag är missnöjd och gnällig kan jag inte ta det på allvar riktigt. Allting spelar mindre roll rent generellt, och jag har även fått ett extremt tålamod.

De här sakerna inträffade helt utan meditation, katalysatorn var omfattande läsning av spirituell litteratur och därefter väcktes ett intresse av att meditera.

De 10 stegen

Novisen

Steg 1: Meditera dagligen
Steg 2: Avbruten uppmärksamhet och överkomma vandrande tankar
Steg 3: Utökad uppmärksamhet och överkomma att man glömmer av att man mediterar

Den skickliga meditatören

Steg 4: Kontinuelig uppmärksamhet och komma över stora distraktioner och uttråkning
Steg 5: Komma över subtil uttråkning och öka mindfulness
Steg 6: Kraftigt minskad uttråkning, exklusivt fokus

Steg 7: Exklusivt fokus och ett enhetligt sinne, lätt att fokusera

Proffsmeditatören

Steg 8: Starkt mentalt fokus och alla sinnen under kontroll
Steg 9: Mentalt och fysiskt fokus, lugna ned känslan av extas
Steg 10: Ett lugnt och stabilt sinne som håller sig även när man inte mediterar, här är man orubblig.

Vilket steg är du på?

John Yates säger att alla, även nybörjare kan komma upp på en hög nivå tillfälligt och av slump men att det är ens kontinueliga nivå som man ska gå efter. Den nivån man kan återskapa med vilje, inte det som sker av slump.

Här skulle jag säga att jag är på nivå 4, på sin höjd, men jag kan gå runt i dagar i ett väldigt lugnt och orubbligt tillstånd helt utan att meditera. Men jag vill verkligen ge boken en chans, så jag ska läsa den från pärm till pärm och följa alla instruktioner.

Jag har en fråga dock. När jag har ett bra meditationsflow going så kan intellektuella insikter eller fantastiska idéer dyka upp och jag brukar tycka att det är väldigt användbart. Om det blir väldigt intensivt så avbryter jag meditationen och tar fram papper och penna och skriver som en tok tills allting kommit ut. Jag gjorde så på Vipassanalägret också trots att man absolut inte fick ha papper och penna, men jag hade det ändå. Man ska inte göra så sa de på lägret och John Yates säger det i boken också, fast jag tycker ju att det är så värdefullt. Varför får jag inte tycka det för? Vad är poängen med att stoppa dessa insikter och rikta om fokus?

Den här boken är nästan 500 sidor med tunna blad och tät text så jag tror att det kommer ta ett bra tag för mig att ta mig igenom den här. John Yates säger att det tar max 7 år att nå det 10e steget om man är ihärdig, men jag kommer inte låta det gå 7 år innan jag skriver en recension om boken. Jag behöver bara läsa lite mer och komma en bit, så kommer nästa uppdatering.

Har du läst boken?
Hur lång tid tog det för dig och vad tyckte du?