Inlägg i kategorin sockerberoende
Att ta bort alla beroendeskapande substanser
Den sista beroendeskapande substansen…
Jag insåg att KAFFET är min sista beroendeskapande substans, och det känns fantastiskt. Jag ÄR inte en beroendeperson, jag har inte en beroendepersonlighet eller en beroendehjärna men jag är superinspirerad av My (LCHF-ingenjören) och Ann-Ida som även har podden Sockersystrar. De har en beroendesjukdom som faktiskt är en dödlig sjukdom, och de hanterar den på ett så imponerande sätt!
Planering och undvika triggers
Deras planering är minutiös, de tar ansvar för sig själva och sitt beroende, de ligger hela tiden steget före, de planerar och förbereder mat inför resor, jobbdagar och sociala event och de jobbar hela tiden på sin andliga utveckling genom träning, meditation, självkänsladagbok.
Det är så ALLA borde leva, beroende eller ej! Jag blir så otroligt motiverad av deras livsstil och vill också leva 100% nyktert, vilket betyder 100% triggerfritt. För även om man inte har en beroendesjukdom, så kan man ändå fly in i överätning eller självmedicinera med kaffe.
Att ta bort alla beroendeskapande substanser
När jag tog bort mejerierna så kände jag mig så fri och lätt, helt annan känsla i kroppen. Jag insåg att jag känner mig lite “däst” av för mycket smör. Och det blir alldeles för mycket smör om jag själv får välja.
Min nuvarande kost är alltså fri från: socker, spannmål, gluten, sötningsmedel, alla mejerier inkl. smör samt koffein. Min alkoholkonsumtion är försvinnande låg så jag kommer nog fortsätta med 1 glas rödvin eller 1 whiskey då och då.
Först lite ångest, sedan frihet
Jag kände ingen frihet när jag tog bort kaffet, snarare en nervös känsla i kroppen som känns nästan som ett blodsockerfall. Lite yrsel och panik. Det har inte gått så lång tid men jag har i alla fall fått riktigt grymma tips på instagram! Igår klickade jag hem Teechino och maskroskaffe från Iherb med expressleverans så jag ska få det redan på fredag! Jag tänkte göra en recension då, även om mina smaklökar förmodligen inte hunnit återställa sig. Visste du att smaklökarna blir avtrubbade av kaffe? Det är därför vi kaffedrickare tycker té smakar blaskvatten.
Jag ser fram emot att kunna känna smaker av té och att kunna botanisera bland roliga téer. Det verkar så spännande med alla örter man kan brygga té och dekokter av.
Har du testat Teechino eller Maskroskaffe? Finns det något annat gott och koffeinfritt man kan dricka?
Läsarmail: Va!? Har jag en Beroendehjärna!?
Hej Martina!
Jag skriver till dig för att tacka för din bok Beroendehjärnan som har förändrat hela mitt liv, jag är så förvånad själv för jag har aldrig sett mig som en beroendeperson alls! Jag köpte den till min kompis i samband med att hon började ett 12-stegsprogram, och hon fullkomligt älskade boken och gav den till sin handledare som köpte in ett lager till sin “klinik”. Mitt eget beroende har varit helt osynligt för mig och jag är fortfarande i chock! Att jag är överviktig har jag inte kunnat dölja för mig själv men jag har på riktigt trott att det har varit utanför min kontroll. Alla i min familj är tjocka (beroendehjärnor hela bunten!) jag har hund och är ute och går varje dag, går på pass flera gånger i veckan, jag är ganska bastant byggd och har alltid varit, har alltid ätit ordentlig mat och är ingen sockerråtta. Mitt matberoende hittade jag genom att först hitta andra beroenden, såsom förhållanden! Jag knarkar relationer och att jag är tjock har aldrig hindrat mig från att dejta, jag är attraktiv i övrigt (om man får säga det själv haha!) Mina förhållanden följer alltid samma mönster av att jag blir jättekär, det är intensivt och stormigt och sen sitter jag där med krossat hjärta eller tröttnar och hittar en ny. Upp och ned upp och ned. Min ekonomi följer samma mönster och jag älskar att shoppa, dekorera, inreda, handla kläder (återigen inte ett hinder att vara tjock!) och det brukar ofta vara lite för mycket månad kvar i slutet av pengarna…
Nu till det mest läskiga av allt: det finns “två Caroline”! En som äter riktig mat såsom fullkorn, råris, grönsaker, knäckebröd, frukt och en som inte alls äter så. Jag har på riktigt hittat tomma kakpaket, tomma glasspaket och tomma godispåsar och chipspåsar i mitt hem och detta har mitt “vanliga jag” inte registerat utan bara städat undan och glömt bort. Jag är inte schizo men jag har på riktigt tryckt undan en stor del av mig själv så till den grad att den varit utanför mitt synfält! Detta väckte så många frågor inom mig: “vad triggar beteendet?” “när blir jag den andra Caroline?” och jag har sett att det finns så mycket känslor inom mig som jag har stängt av, tryckt undan och dövat bort med relationer, shopping och mat!
Din bok har verkligen varit en sån stor ögonöppnare för mig och jag hade inte förstått mig själv såhär väl utan den. Jag ska joina min kompis på kliniken hon går på, och jag har flera människor som jag kommit närmare tack vare den och allt jag pratar om nu är den här boken! Du får jättegärna lägga upp detta på din blogg (som jag nu hittat och läser varje dag med stort nöje) ifall fler känner igen sig. Jag är så oändligt tacksam!
Många kramar från Caroline
Mina kommentarer
Tack Caroline! Din berättelse är inte ovanlig! Många människor upptäcker dolda beroenden på det här sättet, och se hur allting kopplar samman till en kärna. Flykt från känslor, trauamtiska upplevelser och/eller ett starkt kemiskt beroende är nästan alltid fallet från vad jag sett hittills. Jag blir fantastiskt glad att se att Beroendehjärnan når ut till exakt rätt personer och gör skillnad! Sen är den också behändig om man vill ha lite mer kött på benen när det kommer till vetenskapen kring beroendekemi. Alla vägar till att förstå sig själv och sina beteenden bättre är bra!
Du hittar Beroendehjärnan överallt där man köper böcker – fysiska bokhandlar och online (Adlibris, Bokus osv!)
När forskning och verklighet inte går ihop
Jag har tyvärr tappat förtroendet för majoriteten av all forskning som rör kost och hälsa. Det finns helt enkelt för många intressenter, lobbyister och sponsrade forskare eftersom det finns så mycket pengar i livsmedelsbranschen. Vi kan inte sluta äta, vi äter mat varje dag och många åker till affären flera gånger i veckan. Det är en jätteindustri med mat, tillsammans med alla kosttillskott, all hälsokost och alla läkemedel! Allting vi stoppar i munnen helt enkelt.
Nyligen fick jag en länk till en artikel från International Journal of Obesity – läs hela artikeln HÄR, som påstår att vi inte äter mer när vi äter sötningsmedel och att sötningsmedel inte påverkar vikten.
Sötningsmedel innehåller mindre kalorier än socker, det är sant. Men sötningsmedel är sött och får de allra flesta att äta MER. Det är min personliga iakttagelse som går att testa med ett enkelt experiment. Jag använde det här knepet när jag gjorde ett kalori-experiment 2011 (osäker på vilket år, tror 2011 men kan varit tidigare).
Jag var nyfrälst i LCHF och ville testa kalorihypotesen genom att äta så mycket kalorier jag bara kunde trycka i mig. De fetaste jag kunde komma på då var grädde, så för att få i mig maximalt hällde jag sötningsmedel i den vispade grädden. Testa själv! Ta en bunke vispad grädde och försök äta så mycket det går. Häll sedan sötningsmedel i och se om det går lite lättare (ledtråd: det gör det!)
Nu är ju sötningsmedel också svagt insulinhöjande så är man väldigt känslig kommer stora mängder sötningsmedel (i form av till exempel light läsk) absolut att påverka vikten!
Forskningsaggressiva läsare har sällan koppling till forskning
Nytt ord! “forskningsaggressiv” kallar jag personer som blir helt eld och lågor över en ny vetenskaplig artikel och tolkar texten som en bokstavstroende tolkar bibeln. Min upplevelse är att de här personerna sällan arbetat med forskning själva, eller varit i närheten av stora mängder vetenskapliga artiklar.
När jag skriver ett inlägg på min blogg och någon KRÄVER mig på vetenskapliga artiklar som stödjer inlägget, så kan jag alltid hitta artiklar som stödjer min tes. Men jag kan likagärna hitta artiklar som stödjer motsatsen! Därför har jag en blogg utan alltför många hänvisningar till vetenskapliga artiklar för att kost och hälsa är väldigt subjektivt, och man får se själv vad som fungerar för en själv.
Jag tror till exempel inte på tidsskrifter som “International Journal of Obesity” men de kan säkert komma med någon bra artikel någon gång ibland, vad vet jag. När det kommer till hälsa och hur man vill göra med sin kropp behövs intuition, inte artiklar.
Jag är själv forskare och författare “by heart” mina största intressen är att tänka, läsa och skriva och jag skulle gärna fortsätta att jobba med forskning, fortsätta med min PhD men jag vill verkligen inte ta emot pengar från till exempel livsmedelsverket för att visa något som inte är sant! Tyvärr har många forskare inte någon vidare moral, och inget vidare vidvinkelseende heller. Det är så jag tycker i alla fall.
Håller du med?
Uppdatering 24/2 2018
Jag gick tillbaka till den här artikeln som visar att sötningsmedel inte påverkar vikten och läste den lite noggrannare än när den här bloggposten skrevs i juli 2016. Vad jag fann var följande:
Competing interests
Peter J Rogers has received grants from Sugar Nutrition, UK in support of research on the effects of sugar on human appetite. Cees de Graaf has received grants from the Dutch Sugar Bureau in support of a study on brain responses to sugars and low energy sweeteners. Suzanne Higgs has received a grant from Canderel in support of research on the effects of low-energy sweeteners on human appetite. Anne Lluch and David J Mela are employees and shareholders of companies that manufacture products containing sugars and low-energy sweeteners. Peter Putz is an employee of ILSI Europe. The remaining authors declare no conflict of interest.
Well, well, well… vad säger vi?
Inlägget är inspirerat av My Westerdahls inlägg som kan läsas här
Beroendehjärnan har färre receptorer för belöning
Visste du att socker- och matberoende personer har färre receptorer för belöning i hjärnan? Det finns två hypoteser till detta:
1) En mutation på DRD2 dopaminreceptorgenen (egentligen polymorfism)
2) Nedreglering av dopaminreceptorerna vid beroende/abstinens
Ju mer aktivering ju mer belöning
Titta på bilderna ovan där får personerna olika stimuli och jämförs sedan med personer som är beroende av substansen. Att ett område i hjärnan “lyser upp” på de här sättet betyder att blod strömmar dit så att de aktiveras. Ju mer aktivering ju mer belöning och tekniken som används heter fMRI.
Jag studerade våldsverkare på SU
Det var den tekniken jag jobbade med när jag forskade på Sahlgrenska och det är riktigt festligt för man kan verkligen se skillnad på folks hjärnor! Visste ni till exempel att våldsverkare, alltså personer som har för vana att ta till övervåld mot andra människor aktiverar ett helt annat centra i hjärnan när de ser en annan människa? Jag var teamleader för den här studien och vi tittade på massa läskiga typer som fick titta på
a) en människa och
b) ett hus
Vad hände i hjärnan tror du?
Jo samma område lyste upp! Människa = hus alltså. Vad händer om en person med mycket empati och medkänsla tittar på först en människa och sedan ett hus? Totalt olika delar av hjärnan lyser upp såklart för en människa är en person och ett hus är en sak!
Det där var lite off topic 😉
Beroende = mindre njutning men jagar ändå “the perfect high”
Men att en beroendeperson faktiskt får mindre njutning av sin drog än en icke-beroende är intressant för vad betyder det? Att det behövs mer! Mer av drogen för att nå samma – och där kommer avtrubbningen in i bilden, det vill säga mer OCH mer…
Neuroplasticitet = Bygg en ny hjärna
Givet hjärnans neuroplasticitet – tror du att de här receptorerna kan bygga om sig med ett nytt och konsekvent beteende?
Det är i alla fall jag övertygad om!
Låt oss ta ett exempel – tänk att du äter yoghurt varje morgon, yoghurt med socker, honung, bär, crunchy och alla de där supersockriga grejerna. Testa och ät yoghurten naturell.
Den är jättesur!
Ta nu bort allt socker och all söt smak i ett par dagar och ät yoghurten igen. Den är inte ett dugg sur, kanske till och med söt, ellerhur?
Detta har inget med neuroplasticitet att göra men tillräckigt av ett nytt beteende som ger ett nytt stimuli, skapar en ny betingning och så småningom en ny neural pathway.
Därför tror jag inte att beroendepersoner MÅSTE vara beroende hela livet, jag TROR att det går att ändra. Jag kan såklart ha fel och jag är inte en beroendeperson själv, så det är som sagt bara en hypotes 🙂
Men vad tror du?
