Detta är del 2 av min artikelsågning av det nya livsstilsmagasinet Diabetes.
Läs del 1 här.

Tidningen ska ge hjälpsamma råd till diabetiker, men de flesta råden är anpassade för att människor bara ska fortsätta med sin medicin istället för att åtgärda sin livsstil. Nu när både ADA och EASD (American Diabetes Association och dess Europeiska motsvarighet) ändrat sina guidelines till att inkludera lågkolhydratkost som behandling vid insulinresistens och diabetes typ två, känns det lite efter att avråda från just detta.

Det finns i dag tusentals medicinfria typ två diabetiker som hanterar sin sjukdom med kosten. Det är givetvis bättre för hälsan och vikten, och har massor av andra fördelar. Men låt oss titta på deras livsstilsråd. Första delen var ganska katastrofal, men låt oss se om det blir bättre 🙂
1. Sitt mindre och rör dig mer 

Träning är alltid bra men styrketräning är ännu mer idealiskt både för att mer muskler ökar insulinkänsligheten och för att styrketräning i sig suger upp glukos genom att öppna upp GLUT4-receptorerna. Promenad i all ära men att använda stora muskelgrupper är toppen!

2. Håll din vikt på en sund nivå

Så var det det där med att minska portionsstorlekarna igen… suck! Ät mindre och träna mer, råden som är så diffusa, skaminducerande och ineffektiva. Du är tjock för att du äter för mycket och inte rör dig, och det är därför du har diabetes också! Hallå eller… 1980 ringde och ville ha tillbaka sitt pointssystem!

Kroppen är ett HORMONELLT system. Kroppen vet inte om den är tjock eller smal den reagerar bara på sin inre miljö och vad den får för signaler utifrån (utanför kroppen och utanför cellen). Det är inte bra att vara jättestor men det är inte vikten eller fettprocenten som är problemet, det är bara ett symptom. Kroppen har sina anledningar att vara tjock om den tror att den behöver vara det, till exempel om du har massa katabola eller inflammatoriska processer i kroppen använder den överinlagring eller övervikt som ett skydd. Det är därför äldre personer med kroniska inflammationer är friskare om de har lite övervikt, än om de är pinnsmala.

Men hur håller man vikten på en “sund” nivå då? Lättast är nog att inte följa råden och recepten i den här tidningen i alla fall för det var lite väl mycket sött och det ökar risken för att man inte alls kan “minska portionsstorlekarna”.

3. Ät mer vegetariskt 

5-6 portioner grönsaker, frukt, sallad, fullkorn, nötter och frön. VARJE DAG!? Skulle vi inte precis minska portionsstorlekarna? Det låter som ett heltidsjobb och som en riktig mardröm för tarmarna att belastas med så mycket fibrer och antinutrienter. Ett enda äpple kan ge en riktig blodsockerraket för en diabetiker, så varför vill man äta sånt stup i kvarten?

Jag skulle säga ät mindre vegetariskt. Ät mer protein och fett som inte påverkar ditt blodsocker, och de grönsaker du äter kan vara gröna bladgrönsaker, kålväxter och ovanjordsgrönsaker. Dock inte 5-6 portioner, det är för mycket!

4.Välj rätt fett

Hur kan mättade fetter kopplas till insulinresistens, förklara gärna det för mig. Pratar vi epidemiologiska studier baserade på enkätundersökningar? Jag är nästan helt säker på att det är vad som åsyftas. Jag är också ganska säker på att de senaste undersökningarna visar att det inte finns någon koppling mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar (källa 1, 2 & 3 nedan).

5. Välj smarta kolhydrater 

Jag håller med om att vi ska dra ned på processad mat och välja smarta kolhydrater. Men är lättmjölk och lättyoghurt oprocessat? Knappast va? Varför inte bara köpa den vanliga mjölken och yoghurten och spä ut den? Varför betala för dyrt vatten? Och på vilket sätt skiljer sig frukt från fruktjuice? Det är ju exakt lika mycket socker!

7. Välj proteinrika mejeriprodukter 

Sista rådet spinner loss ordentligt med tipset om sojamjölk som det bästa alternativen. Jag trodde vi skulle undvika processat? Vad kan vara mer onaturligt än sojamjölk?

Mejeriprodukter är väldigt rika på protein men kalcium får man lättast i sig genom att öka sitt D-vitaminintag. Vi metaboliserar kalcium väldigt dåligt från kosten ändå och kalciumtillskott för äldre är helt verkningslöst. Sahlgrenska säger att det ökar risken för demens hos kvinnor, och SBU kom 2006 fram till att det inte skyddade nämnvärt och jag tycker personligen det ser ut som nackdelarna överväger fördelarna.

Oavsett vad är de fullfeta mejerierna bäst för blodsockret och vill du ha det riktigt blaskigt är det bara att hälla på vatten från kranen! 😉

Källor: 

1. https://www.karger.com/Article/Abstract/229002
2. https://academic.oup.com/ajcn/article/91/3/535/4597110
3. https://annals.org/aim/article-abstract/1846638/association-dietary-circulating-supplement-fatty-acids-coronary-risk-systematic-review?resultClick=3

Det är 2020 och i nya tidningen Diabetes presenteras katastrofalt omoderna och rentav skadliga diabetesråd. Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som följer av långvarig insulinresistens till följd av uttröttade insulinreceptorer. Att ens receptorer för insulin inte svarar som de ska kan såklart ha en genetisk komponent bakom sig, men ett stort intag av insulinhöjande mat ligger i princip alltid bakom. Den hormonella regleringen av leptin, ghrelin, insulin och GLP-1 har blivit skev och det första tecknet på detta är att vikten och bukfetman ökar.

Man kan säga att en typ 2 diabetiker har blivit “allergisk” mot kolhydrater men kan normalisera sitt blodsocker genom att byta kost. Då behövs i regel ingen medicin alls. I Sverige har vi idag tusentals medicinfria typ 2 diabetiker som kontrollerar sin sjukdom via kosten. På grund av att deras receptorer en gång har blivit trötta, kan de kanske aldrig “äta som vanligt” och de kanske alltid kommer ha lättare än andra att öka i vikt, men de behöver i vilket fall inte medicin och kan leva friska precis som vem som helst.

“Skippa inte kolhydraterna!”

En desperat ton hörs i dessa råd som försöker få diabetiker att inte skippa kolhydraterna. Varför? Varför vill de få oss att tro att livsstilen inte spelar någon roll och att vi måste äta medicin mot något som går att kontrollera?

Blodsockret går att kontrollera, även för en typ 2 diabetiker!

Låt oss titta på deras argument: 

“Vi behöver insulin för att överleva”
Ja och det produceras även om vi inte äter några kolhydrater överhuvudtaget. Vi har både blodsocker och insulin även om vi fastar i 2 veckor. Vi behöver inte göra någonting för att dessa basala funktioner ska fungera, det mesta vi gör att försöka påverka (till exempel äta kolhydrater för att få upp blodsockret) orsakar mest problem. Det börjar svajja och sen blir det okontrollerat med hunger och sug som följd.

“Ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar”
Nej hjärt- och kärlsjukdomar är en effekt av kronisk låggradig inflammation i kärlen och man blir inte inflammerad av fett och protein, däremot blir man inflammerad av kontinuerliga blodsockerhöjningar.

Blodkärlens utsida (där blodet strömmar) är täckt av ett tunt lager plasma som kallas för glykokalyx. Tänk motsvarande tarmarnas tarmludd. Dessa styr på samma sätt kärlväggens genomsläpplighet och skyddar våra kärl. Stora blodsockerstegringar skadar glykokalyxen och skadar kärlen. Detta är en stor faktor bakom kardiovaskulära sjukdomar bland diabetiker (Källa 1 och 2 längst ned)

“Ät inte för mycket protein” 
Det är inte farligt för njurarna med naturligt protein i naturliga mängder, det är en total myt. Det finns mycket värre saker för njurarna som till exempel den populära diabetesmedicinen metformin som extraheras där. (Källa 3) 

“Fett, socker och kolhydrater”
Ja man blir mer kolhydratkänslig om man aldrig äter kolhydrater det är helt sant, men det är inte ett problem om man inte äter dem. Vi människor ska vara känsliga för kolhydrater det är därför vi har ett så aggressivt insulinsystem.

“Viktigt med fibrer”
Det går utmärkt att få i sig fibrer från grönsaker även med ett lågt kolhydratintag. Till exempel innehåller broccoli, spenat och blomkål rikligt med fibrer, men även helt utan fibrer kan man få en enastående tarmflora. Såhär ser min tarmflora ut efter 2 år med nära 0 i fiberintag: Analys av min tarmflora.

Här är en intressant artikel som säger “Ta bort fibrerna och du tar bort förstoppning”, vilket är vad de flesta upplever. Fibrer kan vara mycket irriterande för våra tarmar. (Källa 4)

“Välj smarta kolhydrater”
Jag håller med om att välja kolhydrater med lågt GI men framförallt är det viktigaste att satsa på näringstät föda. Det är i första hand kött, fisk, ägg och inälvor. Sedan kan man komplettera med lite mikronutrienter från svamp, lök, vitlök, kålväxter, morot, broccoli, blomkål, brysselkål och så vidare. Det går utmärkt att hålla sig till under lång tid om man äter ordentligt och fokuserar på maten som mättar.

Det var tråkigt att se så omoderna råd i en helt ny och fräsch tidning. Jag fortsätter sågningen i en del 2 av detta inlägg nästa vecka!

Här nedan är några källor refererade i texten:  

1. https://www.physiology.org/doi/full/10.1152/japplphysiol.00436.2005
2. https://diabetes.diabetesjournals.org/content/55/2/480.short
3. https://accp1.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/j.1552-4604.1995.tb04033.x
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3435786/