22.5 väldigt skakiga kilon vs 70kg i bänkpress
Jag tänkte berätta om min muskelbyggarresa (som absolut inte är klar än på långa vägar) i hopp om att inspirera kvinnor till att börja lyfta. Inte nog med att muskler är väldigt bra att ha av hälsoskäl så är det också bästa sättet att få en snygg kropp som håller en ung länge. Anledningarna till att lyfta kan vara många, men för egen del är det väldigt lugnande och nästan terapeutiskt. Jag tenderar att favorisera träning som ‘puts me in the zone’ så att säga och tvingar mig att fokusera.
Hur det började
Jag började träna när jag var 25 år, vilket var hösten 2009 och det var en rad faktorer som ledde fram till det. En av dessa faktorer var ny hunkig ishockeyspelande pojkvän som hängde på Slobos gym, men också att jag var så otroligt trött på min egen antifitness. Jag kände mig trött, slö, svag och fet trots att jag var tunn som en sytråd. Jag hade inte satt min fot i ett gym tidigare, men när jag väl gjorde det så fastnade jag såklart för cardiomaskinerna. Jag körde crosstrainer väldigt duktigt, 1-2 timmar per gång och gick sedan hem och gjorde en smoothie på havremjölk, havregryn, bär och socker.
Vego style! 😉
Jag vet inte om jag kan skriva ett inlägg utan att moralisera lite, men massor av cardio och vegetarisk kost är verkligen ingen höjdare. Prestationsmässigt fungerar det men ur ett “leva länge perspektiv” är det helt förödande. Säg hejdå till den lilla muskelmassa du har, och till din förmåga att hantera stress. Kortisolet är uppe i taket till ingen nytta, för det är inte så att man någonsin blir “fit” nej nej… du kan trampa tills fan kommer och avlöser utan att se skymten av definierade, funktionella muskler.
Slut på moraliserandet.
Bänkpressar 22.5 kg
Eftersom hockey hunken hängde i gymmet så började jag också hänga där efter mina maraton-cardio pass, och lärde mig på så vis att lyfta lite.
Är jag död eller har jag träningsvärk?
Eftersom jag aldrig hade använt mina muskler innan så kom det som en chock för dem att lyfta vikter, även om vi snackar enkilos-vikter här. Jag minns mitt första gympass väldigt väl för dagen efter kunde jag absolut inte röra mig, jag fick välta mig ur sängen och åla på mig kläderna liggandes på golvet.
Den starka effekten sporrade mig i alla fall till att testa vikterna igen och igen tills jag upptäckte att det var väldigt meditativt för mig. Jag gick till gymmet vid 21-tiden på kvällen och gjorde de få övningar jag kunde till stenhård synth innan jag gick hem till min bärsmoothie och satte mig vid min hembyggda dator med blåa led-lights, och gjorde mig redo för en natt av total insomnia.
Fortsättning följer!