Slutsatser inom forskning som leder till konstiga råd eller felaktiga fakta

“Universum är ett hologram”
“Det finns liv på 1200 andra planeter”
“Människan ska äta växtbaserad föda”
“Kött ger cancer”
…Osv…
…Osv..

Känner du igen ovan påståenden? Det finns massa fler såklart, och idag tänkte jag prata lite om länken mellan bra forskning och konstiga råd eller felaktiga fakta. Det händer nämligen alltför ofta, och jag tror att felet sker någonstans i översättningen mellan vetenskap och populärvetenskap.

Det är viktigt att poängtera att man får tro hur man vill, så länge man vet om att det är en tro och inte fakta. Jag tror till exempel på ketogen kost, och det finns bra forskning som stödjer det men det är fortfarande inte 100% garanterat att keto fungerar för alla i 100% av fallen. Ändå tror jag det, och jag vet skillnaden mellan tro och fakta. På samma sätt kommer en vegan att tro motsvarande och ha sina källor som backar upp det.

Som science editor korrar jag mycket artiklar inom grundforskning av två anledningar: 

1. Inget forskningsfusk
2. Mer fakta och mindre gissa

Ett tag jobbade jag med lite mer “high level” artiklar men orkade inte med när forskare i slutet av sin artikel börjar skriva världens science fiction. Det är när den typen av artiklar blir kända som journalister tar forskarens flum som “nya rön” och fakta.

“Universum är ett hologram”

Min editor-kollega Yaja som jag har berättat om i ett antal inlägg, som är en ultrasmart fysiker kan berätta hur mycket som helst om senaste kvantfysiken. Hon kan verkligen allt, och understryker ofta att inom “cutting edge quantum physics” kan man inte bevisa ett enda dugg. De senaste teorierna går för tillfället inte att bevisa, men om man antar att de stämmer kan man extrapolera därifrån till hur coola saker som helst. Som att universum är ett hologram, eller att allt består av endimensionella vibrerande strängar. Jag är inte så insatt i fysik så ni får ursäkta om strängteorin är bevisad nu, men sist jag kollade utgick den ifrån 26 påhittade dimensioner som förvisso går ihop matematiskt men som inte går att bekräfta. Rätta mig om jag har fel!

Det är normalt att sväva iväg

Jag har också gjort det, alla gör det. Det är (bland annat) så man får pengar till sin forskning. Man måste berätta varför den är viktig! Det betyder inte att det stämmer eller är sant, det är liksom mer en förhoppning och en riktning.

Här är jag i GP med min strokehjälp år 2012. “Mössan som ska upptäcka stroke redan i ambulansen” Gör den det…? Ptja… det var ju förhoppningen i alla fall, men vad man ser på bilden är tyvärr ingenting användbart i verkligheten. 

Viktigt att skilja fakta från tro

När man läser tidningsrubriker som “Forskarlarm”, “Nu säger forskarna si och så” så är det den där lilla slutklämmen på deras rapporter, som bygger på vad de som personer tror kan vara forsättningen på deras forskning. De bygger på vad de har läst, vad som är vedertaget och så extrapolerar de därifrån. DET är knappast kärnan i rapporten.

Egentligen tycker jag att en forskningsrapport bara skulle innehålla fakta och inte forskarens eget önsketänkande, men då hade nog all forskning fått lika lite pengar som grundforskningen inom matematik. Dessutom fungerar det ju faktiskt så länge man inser att man jobbar med modeller av verkligheten, och inte verkligheten i sig.

Det är viktigt med tro!

Tro är inte mindre värt än fakta, kanske till och med tvärtom. Kanske är tro värt mer, för utan den personliga tron och övertygelsen stannar ju allting. Hur kan man jobba för något man inte tror på? Man måste välja ett trossystem som gynnar en, såsom jag har valt keto och kroppsviktsträning till exempel, för att det gynnar mig.

Det viktiga är bara att lära sig särskilja de här två, och inte ta medias “nya rön” på alltför stort allvar. De kan vara sant, och det kan också inte vara sant. Vi vet inte, vi får välja att tro på det som gynnar oss bäst för tillfället.

Berätta gärna vad du tycker!