Home
Tag: Gudiol

Posten är taggad Gudiol

Att läsa och tolka vetenskapliga studier

1 mars, 2018 42 Kommentarer Skrivet av Martina

Idag träffade jag Jonas Colting igen för inspelning av ytterligare ett avsnitt av “Coltings Nakna Sanning”. Förra avsnittet pratade vi om veganismlobbyism och falsifierad forskning och den här gången fortsatte vi på samma tema. Det med anledning av studier som kommit upp i media den senaste tiden, som till exempel den 1-åriga Harvardstudien som jämförde lågkolhydrat med lågfettkost och inte såg någon signifikant skillnad mellan de två kosthållningarna.

När sådana här nyheter kommer upp är det många som accepterar rubrikerna rakt av utan att ha viljan, orken eller förmågan att titta djupare. Det är lite vanskligt för att just koststudier är kända för att vara ganska missvisande, och det beror på att man sällan spärrar in folk och kontrollerar deras matintag. I de fallen där man faktiskt har spärrat in folk, missar man en annan sak nämligen effekten av trigger foods, när deltagare i sin hemmamiljö kanske triggat igång på ett livsmedel och överäter flera hundra kalorier.

Det finns många saker att ta hänsyn till när man studerar studier och just det diskuterade jag och Colting i dagens poddavsnitt (avsnitt 153). Det här inlägget är tänkt som en utförligare förklaring i text.

Hur man börjar läsa vetenskapliga studier

Börja gräv här. Börja att läsa abstract och skumma sedan igenom artikeln för att hitta grafer och andra figurer som kan vara av intresse. Titta på slutsatsen eller sammanfattningen/diskussionen för att se om artikeln är intressant för dig, och är den det kan du gå tillbaka och läsa hela från början till slut.

Hur är studien utförd?

Där kan det vara intressant att studera metodiken som använts och försöka förstå varför forskarna har gjort som de har gjort. Har de studerat djur eller människor? Har de studerat särskilda grupper eller godtyckliga grupper?

Metodik studerar jag mycket när jag vill förstå hur relevant resultatet är. Om man ger råttor en högfettkost med 90% fett så hamnar de knappt i ketos alls, medan människor som äter 90% fett hamnar i en stark ketos och blir fettdrivna. I vissa fall kan djurstudier vara intressanta men ibland blir resultatet icke-applicerbart.

Vem betalar studien?

Detta måste alltid anges och börjar man titta efter detta så blir man snabbt chockad över mängden industrisponsrad forskning. Sedan får man inte glömma att stora livsmedelsbolag kan starta egna forskningsinstitut också, men deras artiklar brukar sällan eller aldrig publiceras i aktade tidsskrifter, dock kan de sponsra annan forskning som publiceras där.

Läs flera artiklar från samma forskningsgrupp

Det kan vara väldigt intressant för att avgöra en studies kvalité. Alla forskare är inte lika bra, alla universitet är inte lika bra och det är stor skillnad på vilka människor som utför studierna.

Kontakta forskarna i studien

Forskare är vanliga människor, inga superstars så de svarar ofta på mail om man är intresserad av deras forskning. Alla ord och koncept bör förstås googlas först, maila bara om du har konkreta synpunkter på till exempel metodik eller slutsatser.

Jag tror att det skulle vara väldigt bra om forskningsvärlden och “den vanliga världen” närmade sig varandra lite. Mycket prestigetänk och fusk inom forskning kan fortgå just för att de flesta är så oinsatta. Det är viktigt att förstå att en artikel sällan betyder särskilt mycket så om media blåser upp en studie som sensationell, så är det i princip alltid felaktigt eller överdrivet.

Tillägg: Jag har sett att en viss träningsbloggare med följe kommenterar friskt om mig och mina inlägg i sociala medier och det bekommer mig inte ett dugg. Jag har ingenting att oroa mig för, känner mig inte kränkt, ledsen eller “överbevisad” på något plan utan känner mest som Pippi Långstrump skulle uttryckt det: “Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll”. Jag har dock förstått att jag verkligen tryckte ned G så mycket mer än vad jag någonsin kunde ana, och det var verkligen inte meningen. Jag ville mest bråka lite sådär som man kan göra med folk man har en grundläggande respekt för, men det går förstås inte när nivåskillnaden är för stor. Nu har det blivit lite som att peta på en arg get med en pinne. Jag kan gå därifrån men geten kommer att fortsätta stånga på allting i sin väg.

Jag lovar att vara lite mer försiktig i framtiden så att ni som läser här inte blir attackerade av getter och troll. Det är viktigt för mig med öppet och vänligt klimat här inne som vi är så vana vid.

Nästa inlägg kommer att handla om hur man handlar billigt på Iherb 🙂

Forskning

forskning, forskningsfusk, vetenskapliga artiklar, vetenskapliga studier

Du är aldrig skyldig någon något

27 februari, 2018 113 Kommentarer Skrivet av Martina

Jag har inte fått upp pulsen ett enda slag under Gudioldebatten utan tvärtom sömnigt iakttagit hans hejarklack gå rakt i min fälla där de får bevisa sin egen enfald. “Du är pinsam”, “Du är korkad”, “Du ljuger” varvat med ord som “foliehatt”, “astrologi” och “charlatan”. Vad hejarklacken inte förstår är att de själva inte framstår i så god dager när de använder den retoriken, eftersom den är oerhört attackerande. “Du är dum, du ska göra som jag gör!” – Hur övertygande är det? Inte särskilt va?

En annan rolig sak är när G berättar hur obetydlig jag är, och sedan skriver två milslånga blogginlägg om mig med screenshots, länkar och bilder. Två inlägg som är längre än både Bibeln och Brott och Straff efter varandra. Det påminner nästan om ett svartsjukt ex som spenderar timmar med att stalka sin föredetta, samtidigt som han påstår att han inte bryr sig ett dugg.

Skuld – den största härskartekniken av dem alla

En intressant iakttagelse var dock den gamla härskartekniken “skuld” som användes om och om igen, så tydligt att jag var tvungen att skriva det här inlägget trots att jag inte tänkte skriva mer om G. Jag vill skriva det här inlägget till mitt yngre själv och till andra tjejer som är i en situation där de behöver höra detta:

Du är aldrig skyldig någon något!

Detta är “oldest trick in the book” och används av både män och kvinnor, och det är det obehagligaste knepet av alla innan man har förstått vad det är. Det tog lång tid för mig. Hela poletten trillade nog inte ned förrän för ett fåtal år sedan.

Personer som försöker trycka ned andra gör det effektivast genom att sätta personer i skuld. Gudiol gör ett fantastiskt bra jobb här med att ta upp den ena petitessen efter den andra, och låtsas som att det är viktiga saker han pratar om. Han säger att jag har missförstått ord, ljuger om någon obetydlig formulering, han har screenshot på vilka inlägg jag har “like:at” på facebook, vad jag har kommenterat på min blogg, när jag godkänner kommentarer, hur snabbt jag publicerar inlägg, hur jag uttrycker mig, osv.

Han griper efter små halmstrån som inte har med någonting att göra, för att få dem att verka viktiga. Då står jag i skuld till G och hejarklacken, för då är jag skyldig att:

Förklara, bevisa och försvara varenda mening som jag har sagt även om den är helt tagen ur sitt sammanhang.
Överbevisa G med hans egen retorik
Godkänna alla kommentarer även de som innehåller personangrepp och otrevliga ord

Låt mig berätta en viktig sak.

Det här är en fälla som används gång på gång, främst inom nära relationer. Människor som är “fast” med en partner de inte vill vara med är ofta det på grund av just den här härskartekniken. Den som har hamnat i underläge är hela tiden “skyldig” att bevisa sig, förklara sig och försvara sig och argumenten duger förstås aldrig. Även om den svagare parten skulle försöka göra slut, skulle den starkare avkräva en förklaring som sedan ogiltigförklaras. Detta gör att den svagares åsikter till slut inte räknas alls och den börjar antingen ge upp eller revolterar i smyg (med till exempel otrohet).

Nej, är okej.

Det är alltid okej att säga nej och det ska alltid respekteras för att man är aldrig skyldig någon någonting. Det finns ingen regel om att man måste svara på narcissistiska utrop, otrevliga tillmälen eller falska anklagelser. Några i hejarklacken ville att jag skulle “bevisa” min Chalmersexamen, mitt yrke, min kompetens osv och hade jag gått in i det hade jag gått rakt i fällan. Dock hittade G själv ett av mina examensarbeten från Chalmers, och är inte det “bevis” nog på att G gör precis allting för att ta bort fokus från själva kärnan? Hur långt utanför original-topic får man lov att hamna?

Vanligt fulspel inom politiken

Känner du igen den här modellen;

Haka upp dig på oväsentliga detaljer hos din motståndares idéer
Avkräv sedan motståndaren på ändlösa förklaringar på saker som antingen är grovt missförstådda, generaliserade eller poänglösa
Diskvalificera samtliga förklaringar
Fortsätt vinkla debatten till att motståndaren ska förklara sig och bort från själva kärnan
Strössla med egna argument varvat med godtyckliga saker som kan stärka den egna ståndpunten och sänka den andres (det är okej om dessa är orelaterade)

Tadaa!

Testa den här hemma vid köksbordet vettja 😀 För den oinsatte kommer det att verka som att du vinner debatten gång på gång. Är du i en debatt men börjar få slut på argument? Kör bara den här 5-stegsraketen så är du i hamn.

Tillägg: jag bryr mig inte ett dugg om folk som skriver saker i stil med “jag brukade följa dig men du är dum så nu slutar jag följa dig” för det behövs fler starka kvinnor som inte viker sig, som inte går in i skuldfällan eller ängsligt rättfärdigar sin existens, sin kompetens och sina åsikter. Jag går inte på sånt bullshit och jag är inte ett dugg rädd för att alla mina följare försvinner till Gudiol eller börjar hata mig. Det är viktigare för mig att stå upp för mig själv och vara autentisk än att försöka vinna någon slags popularitetstävling för det är dött lopp.

Tillägg2: Jag tjänar inga pengar på mina åsikter och ingen betalar mig för att tycka något. Det påverkar inte min ekonomi det minsta om någon gillar eller ogillar det jag skriver, om någon äter LCHF eller är vegan, följer eller inte följer mig på instagram. Det är helt oväsentligt.

Personligt, Powerthinking

härskartekniker, powerthinking, självkänsla

Gudiol gör en egen halmgubbe

26 februari, 2018 93 Kommentarer Skrivet av Martina

Jag har precis klivit av Finlandsfärjan så jag har inte haft tid att kommentera på internet de senaste dygnet. Jag ser i skrivande stund att jag har 40 väntande kommentarer på bloggen, 67 kommentarer på facebook samt ett nytt blogginlägg från Gudiol som svar på mitt förra inlägg som nu nått 78 000 personer enligt google analytics.

Gudiols svar har fått den karakteristiska Gudiol-stämpeln “Trams” som jag tycker är så kul. Alla inom lågkolhydratsfären får den här fina logotypen så nu är jag en i gänget.

När jag skrev mitt inlägg om Gudiols respons på artiklen “Does high-carbohydrate intake lead to increased risk of obesity? A systematic review and meta-analysis” så visste jag att det skulle väcka reaktioner. Det var lite provokativt syfte bakom och ger man sig in i leken får man leken tåla. Dock hade jag hoppats att Gudiol skulle komma med en lite mer givande respons, men tyvärr är det bara en massa dravel som nästan ingen orkar läsa. Utmattningsmetoden blandat med lite trötta härskartekniker.

1. Minska trovärdigheten hos motståndaren

En mycket effektiv härskarteknik är att föringa sin motståndare och låtsas som att personen är helt obetydlig. Det gör G framgångsrikt med meningar som de här:

Jag tror inte att så många egentligen känner till Martina sen tidigare men hon är i alla fall en LCHF-are som kallar sig själv biohacker och kallar sig för High Fat Fitness på sociala medier. Hon har också skrivit ett par skönlitterära verk som hon själv säger är ”science” som jag tyvärr har sett på bokhyllorna i Akademibokhandeln och liknande. Det är dock väldigt sällan jag ser hennes texter länkas någonstans men hon har blivit nämnd av Kostdoktorn ett par gånger, varit med i Jonas Coltings blogg osv så hon är säkert känd om man håller till i LCHF-kretsarna.

*Slow clap*

Visst, vi kan väl kalla mina böcker för skönlitteratur, det bryr jag mig inte om. De är i alla fall granskade av läkare och utgivna på riktiga förlag till skillnad från… en viss annan persons bok som verkligen inte står i bokhyllorna på Akademibokhandeln.

2. Förminska motståndarens följare

Det är egentligen ganska korkat om man inte försöker vinna poäng hos sina egna följare förstås. Han får ju dock inga nya följare och framförallt inga härifrån för att påstå att mina läsare är korkade är så långt ifrån sanningen man kan komma. Jag lär mig hela tiden saker av er som kommenterar här, och många av er är ju långt mycket mer utbildade än jag någonsin kommer bli. Tack vare våra diskussioner via mail, facebook och i kommentarsfältet lär jag mig hur mycket som helst.

Om man är korkad har man dessutom inte särskilt stor behållning av den här bloggen eftersom den handlar om att diskutera, analysera, ifrågasätta, testa nya saker och vända på vedertagna koncept.

Efter de här två tama attackerna kommer 10 sidor dravel om hur jag har missförstått allting och jag läser och läser i det här milslånga blogginlägget men det kommer aldrig något konkret som är vettigt. Mellan vilka tidsintervall jag publicerar inlägg (tydligen väldigt viktigt och ackompanjerades av bildbevis) är inte relevant för har man wordpress (som Gudiol också har) så kan man tidsinställa inlägg. Det är inga konstigheter.

“Jag har inte fel det är Martina som vilseleder sina läsare”

Vidare “klipper och klistrar” jag i mina citeringar av artikeln för att “lura mina läsare”, men Gudiol som själv är skribent verkar ha missat hur man gör citeringar korrekt. Det är givetvis okej att citera delar av en text eller korta ned och skilja av med “…” för att ta med det man själv tycker är viktigt samtidigt som man visar att det finns mer text. Jag länkade också till allting så det var ingenting jag försökte gömma undan.

Något annat jag inte gömmer undan är att jag uppmuntrar till eget tänkande och ifrågasättande, även av mig. Det finns ingen vinst för mig i att vilseleda någon. Som setts på bloggen de senaste åren finns inte heller mycket prestige i att ha rätt, jag är den förste att ändra uppfattning. Fakta är bara fakta, och mitt ego ligger inte där.

Öppet mål är inte roligt

Efter det här poänglösa försöken att kontra mitt inlägg finns bara lite lösrykta påståenden och medvetna misstolkningar av vad jag har skrivit, kryddat med en medvetet nedlåtande ton. Anledningen är förstås att det inte finns något att gå på, och jag skulle kunna sänka hela texten och flera andra artiklar så fruktansvärt enkelt att det blir elakt. Jag känner inte för att vara elak, jag ville bara ha lite debatt men det enda jag lyckades med var att trampa på ett manligt ego och utifrån den ståndpunkten blir det varken intellektuellt eller särskilt intressant.

Med det sagt så förstår jag faktiskt de som köper Gudiols retorik, språkmässigt är hans resonemang ganska bra så länge man inte tittar djupare förstås. Då faller det ofta ihop som ett korthus. Hela den långa drapan som G författade var ett lysande exempel på vad han själv brukar beskriva som “halmgubbe” eller “att flytta målstolpar”, vilket blir ganska lustigt. Dock så långsökt att jag var närmare att somna än att ta illa upp ens det minsta.

Personligt

debatt

Gudiol hyllar meningslös artikel

24 februari, 2018 33 Kommentarer Skrivet av Martina

Gudiol
Länk till Metro-TV och Metros artikel Sen den!

Jag har inte kommenterat Gudiol på år och dar, det var nog fem år sedan vi var i luven på varandra sist. Sedan dess har jag inte brytt mig för jag har försökt bli mindre rabiat men så såg jag detta…

Gudiol skriver:

Nypublicerad systematisk översiktsartikel som tittat på sambandet mellan intaget av kolhydrater och övervikt.

Deras slutsats blev att de inte kunde hitta något samband mellan varken den totala mängden kolhydrater eller den relativa mängden kolhydrater i kosten och risken för övervikt.

Det här är inte direkt överraskande resultat och att fortsätta fokusera på mängden kolhydrater och fett utan att titta på vilka källorna är till dessa har de flesta slutat med numera.

Men om du tittar på vilka författarna var till den här studien så får du en ledtråd till varför den här studien ändå gjordes.

En av de största LCHF-förespråkarna Tim Noakes, stod vid förregistreringen av studien med som en av forskarna bakom studien. Då sa de att de räknade med att vara klara med studien i slutet av 2015.

Så Noakes har alltså av allt att döma känt till det här resultatet länge nu. Men inte har han ändrat någonting i sina åsikter ändå.

I en intervju i höstas påstod han istället, på fullt allvar, att man i USA förr åt 40 energiprocent kolhydrater och att fetman ökade när de ökade på den upp emot 50 procent.

Nu har man aldrig ätit endast 40 energiprocent kolhydrater i USA så den siffran hittade han alltså bara på men han visste alltså dessutom att det inte fanns någon faktiskt data som ens gav stöd för hans påstående att ett ökat intag av kolhydrater per automatik höjer risken för övervikt.

Det hela blir sen ännu mer intressant när du tittar på vilka som står med som författare till studien nu när den väl är publicerad. Det är ett namn som har “fallit bort” 🤔
.
Min gissning är att Noakes nu kommer att köra någon typ av konspirationskort där han påstår att datan visade någonting annat men hans andra medforskare ville inte erkänna det för att de är “köpta” så Noakes valde att dra sig ur som medförfattare.

Vi får se vad som händer där. En sak är dock väldigt tydlig och den har varit det enda från början. Noakes är inte direkt intresserad av data som inte passar med det som han vill tro på.

Mina kommentarer

Gudiol pratar om följande artikel: “Does high-carbohydrate intake lead to increased risk of obesity? A systematic review and meta-analysis” Länk till artikeln

och skriver: “Deras slutsats blev att de inte kunde hitta något samband mellan varken den totala mängden kolhydrater eller den relativa mängden kolhydrater i kosten och risken för övervikt.”

Nej för att de har gjort en meta analys som betyder att det har tittat på studier av grova generaliseringar över hur människor har ätit i olika länder baserat på människors egna uppskattning om hur de äter.

We included cross-sectional, case–control or cohort studies assessing risk factors for obesity including dietary carbohydrate intake (carbohydrate percentage intake of total energy and high vs low carbohydrate intake). Case series or case reports without controls were excluded. We excluded studies assessing restricted dietary interventions as our primary objective was to assess reported carbohydrate intake and measured obesity in normal diet.

Från artikeln: cross-sectional betyder att man studerar en hel population vid en viss tidpunkt och case-control betyder att man analyserar patientdata. Inga strikta dieter eller specifika dieter har studerats.

Slutsatsen är inkongruent och Gudiol har fel

Based on our findings it cannot be concluded that a high-carbohydrate diet, or increased percentage of total energy intake in the form of carbohydrates, increases the odds of being obese. Mounting evidence exists, however, to indicate that the obesity epidemic has occurred during the industrial food era that has promoted the increased intake of refined carbohydrates and sugars. Further studies are needed that specifically investigate obesity as a function of different carbohydrate groups including refined versus unrefined carbohydrate intake. In parallel, prospective studies are needed to ascertain the relationship between obesity and long term high fat, high unrefined carbohydrates–sugar diets. We, therefore, advise readers that the assumption that all carbohydrates are not linked to obesity, is potentially erroneous.

Sen det här med att Tim Noakes skulle ha gått och gömt sig på grund av slutsatserna från den här studien… give me a break! Han har bara, i egenskap av professor, gett lite input till forskarnas protokoll och det står klart och tydligt. Det är inte hans studie och han har inte något med den att göra.

Det tog mig en minut att hacka sönder det här dumma uttalandet. Läs gärna artikeln och titta på MetroTV och berätta vad du tycker!