Idag träffade jag Jonas Colting igen för inspelning av ytterligare ett avsnitt av “Coltings Nakna Sanning”. Förra avsnittet pratade vi om veganismlobbyism och falsifierad forskning och den här gången fortsatte vi på samma tema. Det med anledning av studier som kommit upp i media den senaste tiden, som till exempel den 1-åriga Harvardstudien som jämförde lågkolhydrat med lågfettkost och inte såg någon signifikant skillnad mellan de två kosthållningarna.
När sådana här nyheter kommer upp är det många som accepterar rubrikerna rakt av utan att ha viljan, orken eller förmågan att titta djupare. Det är lite vanskligt för att just koststudier är kända för att vara ganska missvisande, och det beror på att man sällan spärrar in folk och kontrollerar deras matintag. I de fallen där man faktiskt har spärrat in folk, missar man en annan sak nämligen effekten av trigger foods, när deltagare i sin hemmamiljö kanske triggat igång på ett livsmedel och överäter flera hundra kalorier.
Det finns många saker att ta hänsyn till när man studerar studier och just det diskuterade jag och Colting i dagens poddavsnitt (avsnitt 153). Det här inlägget är tänkt som en utförligare förklaring i text.
Hur man börjar läsa vetenskapliga studier
Börja gräv här. Börja att läsa abstract och skumma sedan igenom artikeln för att hitta grafer och andra figurer som kan vara av intresse. Titta på slutsatsen eller sammanfattningen/diskussionen för att se om artikeln är intressant för dig, och är den det kan du gå tillbaka och läsa hela från början till slut.
Hur är studien utförd?
Där kan det vara intressant att studera metodiken som använts och försöka förstå varför forskarna har gjort som de har gjort. Har de studerat djur eller människor? Har de studerat särskilda grupper eller godtyckliga grupper?
Metodik studerar jag mycket när jag vill förstå hur relevant resultatet är. Om man ger råttor en högfettkost med 90% fett så hamnar de knappt i ketos alls, medan människor som äter 90% fett hamnar i en stark ketos och blir fettdrivna. I vissa fall kan djurstudier vara intressanta men ibland blir resultatet icke-applicerbart.
Vem betalar studien?
Detta måste alltid anges och börjar man titta efter detta så blir man snabbt chockad över mängden industrisponsrad forskning. Sedan får man inte glömma att stora livsmedelsbolag kan starta egna forskningsinstitut också, men deras artiklar brukar sällan eller aldrig publiceras i aktade tidsskrifter, dock kan de sponsra annan forskning som publiceras där.
Läs flera artiklar från samma forskningsgrupp
Det kan vara väldigt intressant för att avgöra en studies kvalité. Alla forskare är inte lika bra, alla universitet är inte lika bra och det är stor skillnad på vilka människor som utför studierna.
Kontakta forskarna i studien
Forskare är vanliga människor, inga superstars så de svarar ofta på mail om man är intresserad av deras forskning. Alla ord och koncept bör förstås googlas först, maila bara om du har konkreta synpunkter på till exempel metodik eller slutsatser.
Jag tror att det skulle vara väldigt bra om forskningsvärlden och “den vanliga världen” närmade sig varandra lite. Mycket prestigetänk och fusk inom forskning kan fortgå just för att de flesta är så oinsatta. Det är viktigt att förstå att en artikel sällan betyder särskilt mycket så om media blåser upp en studie som sensationell, så är det i princip alltid felaktigt eller överdrivet.
Tillägg: Jag har sett att en viss träningsbloggare med följe kommenterar friskt om mig och mina inlägg i sociala medier och det bekommer mig inte ett dugg. Jag har ingenting att oroa mig för, känner mig inte kränkt, ledsen eller “överbevisad” på något plan utan känner mest som Pippi Långstrump skulle uttryckt det: “Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll”. Jag har dock förstått att jag verkligen tryckte ned G så mycket mer än vad jag någonsin kunde ana, och det var verkligen inte meningen. Jag ville mest bråka lite sådär som man kan göra med folk man har en grundläggande respekt för, men det går förstås inte när nivåskillnaden är för stor. Nu har det blivit lite som att peta på en arg get med en pinne. Jag kan gå därifrån men geten kommer att fortsätta stånga på allting i sin väg.
Jag lovar att vara lite mer försiktig i framtiden så att ni som läser här inte blir attackerade av getter och troll. Det är viktigt för mig med öppet och vänligt klimat här inne som vi är så vana vid.
Nästa inlägg kommer att handla om hur man handlar billigt på Iherb 🙂
