Eftersom jag har råkat skriva två böcker om inflammation och hur man lever ett liv så fritt från det som möjligt, så har jag givetvis en hel drös med åsikter om vad som skapar kronisk låggradig inflammation och vad som inte gör det. Mycket handlar förstås om kosten, men inte bara. Stresshantering, sömn och återhämtning är jätteviktiga punkter. Det kan dock ibland vara svårt att göra så mycket åt, särskilt som man inte alltid kan styra vad som händer i livet. Kosten är något lite mer handgripligt att ta tag i och jag märker att många undrar en av två saker (eller båda):

1. Vad är värst?
2. Hur illa är det?

Det handlar alltså om vad man ska undvika i första hand, och om man inte kan undvika det, hur illa är det då? Om jag ska vara väldigt generell så säger jag alltid socker på första punkten. Socker som i lösgodis, bullar, kakor, läsk, saft och sötade yoghurtar. Det är självklart för de flesta, men många tänker inte på hur mycket socker som också finns i “vanlig mat”. De flesta som läser här inne äter någon form av lågkolhydratkost, och då är det normalt att skippa även “vanlig mat”, till förmån för mer kött, fisk, ägg och grönsaker, och vad är då värst?

Då vill jag kontra med följande frågor:

• Handlar det om daglig konsumtion eller om avsteg?
• Är det ibland eller hela tiden?
• Vem är det som gör avstegen och varför?

Min filosofi är att sikta på 80% rätt, det vill säga inte ha perfektion som en ambition. Sen är det också viktigt att ta reda på vad den bästa eller sämsta kosten är för en själv. I de strikta low carb-kretsarna pratas det mycket om att utesluta mejeriprodukter.

För vem och varför då?

Det är också många som skippar kaffe och koffein och får bra resultat av det, men vad är bra resultat? Vad är ambitionen? Det är skillnad på att ha som mål att bli gravid, gå ned 30kg eller vara smärtfri! Det är också skillnad på att vara fullt frisk eller ha ett gäng krämpor, och det är skillnad på att vara man eller kvinna, vara i fertil ålder eller ha passerat klimakteriet. Alla råd passar inte för alla!

Vad är värst och hur illa är det?

Mina värsta som jag har sållat fram efter åratal av experimenterande är: alkohol, mejeriprodukter och allting som höjer mitt blodsocker mer än 3 enheter. Alkohol för att det förstör min sömn totalt de få gånger jag dricker det (så till den grad att jag i princip är nykterist), mejeriprodukter för de gör mig inflammerad (har lidit av inflammerade tarmar tidigare) och blodsockerhöjande kost för att det gör mig otroligt trött, ofokuserad och omotiverad. Lösgodis är inte i någon av dessa kategorier för mig (höjer inte mitt blodsocker mer än 3 enheter) så för mig är lösgodis bättre än till exempel kvarg och yoghurt. För någon annan är det kanske tvärtom.

Det är många som önskat en slags “pest-eller-kolera”-lista men jag kan tyvärr inte göra en sådan eftersom det är så individuellt hur man reagerar på livsmedel. Begreppet “antiinflammatorisk kost” är inte vetenskapligt vedertaget även om det finns antiinflammatoriska protokoll som bevisligen fungerar för väldigt många. Det betyder inte att det kommer fungera för dig. Du kanske behöver något helt annat! Med det sagt skriver jag här lite kort om hur jag tänker om de vanligaste livsmedelsgrupperna som diskuteras i “antiinflammatoriska” sammanhang!

Sötningsmedel

Sötningsmedel är en riktig vattendelare i bland annat low carb communityt, och för min del väljer jag sötningsmedel före socker alla dar i veckan! För mig är inte “naturligare” bättre. För mig handlar det om vad som får upp mitt blodsocker eller inte. En cola zero eller ett glas light saft går helt under radarn för mig, men väljer ändå bort det på daglig basis eftersom jag vill hålla min “toxic load” låg. Jag tycker att “allt räknas” så skräp är skräp även i små mängder, men lite skräp kommer man inte undan (jag är inte perfektionist!)

Kasein och vassle (mjölkprodukter)

Mejerifritt eller inte? Mjölkprodukter (yoghurt, fil, mjölk, kvarg) innehåller kasein och vassle som många människor reagerar negativt på. kasein bildar kasomorfin när det spjälkas i kroppen, vilket binder till hjärnans mu-receptorer där de har en lätt opioid verkan. Vissa upplever sig därför beroende av mjölkprodukter och överäter eller hetsäter dem. De kan också verka slembildande och irriterande för tarmarna. Har du problem med svullen mage rekommenderar jag verkligen att vara helt utan mjölkprodukter i några veckor för att se vad som händer. Smör, ghee, 40%ig vispgrädde och creme fraiche innehåller väldigt lite mjölkproteiner men desto mer mjölkfetter. Dock kan man behöva utesluta även dessa om man är ute efter en låginflammatorisk kost.

Gluten (spannmål)

Glutenfritt är en självklarhet för många som är noga med kosten, men varför då? Vissa påstår att alla “egentligen” är glutenintoleranta, men det är inte helt sant. Förvisso är människan inte bäst anpassad till att vräka i sig spannmålsprodukter, men har man inga problem är en liten mängd gluten ingen fara. Det brukar dock vara en av de första ämnena som ryker för de som vill kostbehandla autoimmuna tillstånd, insulinresistens eller psykiska problem. För min del går gluten helt under radarn trots att jag är väldigt känslig för mycket annat, men det ingår inte i min kost då jag utesluter fibrer för tarmarnas skull.

Koffein och kaffe

Även koffeinfritt kaffe innehåller både alkaloider och en liten mängd koffein. Det gör även svart té. Allra värst är dock energidryckerna som inte bara har koffein utan även ALC (acetyl-l-karnitin), taurin och grönt té-extrakt som tillsammans blir en riktig “stimbomb” jag verkligen vill avråda ifrån. Koffein har en halveringstid på 4-6h vilket innebär att du har kaffe kvar i systemet när du går och lägger dig, även om du dricker sista koppen på förmiddagen. Energidryckernas ingredienser förlänger och förhöjer koffeinets verkan vilket blir väldigt hårt för binjurarna. Detta drabbar kvinnor mer än män eftersom kvinnors binjurar också måste producera progesteron, så har du kraftig mensvärk, PMS eller sömnproblem skulle jag rekommendera att skippa allt vad koffein heter, åtminstone för ett tag.

E-ämnen

E-ämnen måste inte vara dåliga eller farliga, de har bara fått dåligt rykte. E-nummer är ett specifikt ID-nummer som används för beteckning av livsmedelstillsatser som godkänts för användning i Europa och kan vara från helt ofarligt till “lite smågiftigt”. Om man vill ta det säkra före det osäkra så undviker man livsmedel som har en innehållsförteckning helt och hållet. En broccoli eller en kålrot, har de E-nummer? Nix! En bit entrecote? Näpp! Det går av sig självt om man fokuserar på rena råvaror. Totala mängden E-tillsatser blir då så låg att det inte blir något att bry sig om.

Nitrit, nitrat och nitrosaminer

Charkprodukter och bacon har dåligt rykte på grund av ovanstående tillsatser, men nivåerna är oftast låga. Återigen blir det en prioriteringsfråga. Äter du charkprodukter istället för vadå? Vad är alternativet? Jag skulle personligen inte äta bacon varje dag men hittar jag ett bra sidfläsk köper jag det. Jag kan även äta bacon och ägg till frukost om jag är sugen på det. Återigen är det totalen av “toxic load” som räknas för min del, och där blir mängderna oftast små. Om man är sugen på charkprodukter varje dag brukar det vara ett tecken på att någon vitamin eller mineral saknas, eller att man helt enkelt äter för lite riktig mat.

Oxalater och andra växtgifter

Gröna bladgrönsaker, bönor och linser innehåller fytinsyra, lektiner och oxalater. Oxalaterna (oxalsyra) är en riktig skräckis! En frätande organisk syra som kan nå till alla kroppens celler och lämna kristallavlagringar i kroppen. Hos vissa personer kan oxalater skada kroppens underhålls- och skyddssystem, vilket kan ställa till det för ämnesomsättning och vävnadsstruktur. Detta gör att oxalater är kopplade till diverse sjukdomsprocesser. Väldigt känsliga individer, till exempel personer med autoimmuna tillstånd, bör prioritera en kost helt fri från dessa ämnen. Friska personer klarar en liten mängd utan problem men en kost som bara består av gröna smoothies är ingen bra idé!

Vegetabiliska oljor

Många blir chockade över att vegetabiliska oljor skulle vara något dåligt. Vår älskade olivolja! Vår fina rapsolja från våra vackra gula ängar! Inte kan det vara något dåligt? Nja säger jag på den, just dessa oljor är kanske inget som passar sådär klockrent med vår inre kemi, men vad som passar ännu sämre är solrosolja, sojaolja och alla härdade vegetabiliska fetter som finns i kakor, godis och halvfabrikat. Man undviker mycket skräp genom att bara undvika mycket skräp, men jag tycker att man ska tänka på omega 3/6-balansen i allmänhet. Prioritera omega 3 (antiinflammatorisk) genom att välja bort omega 6 (inflammatorisk) och då ryker vegetabiliska oljor av bara farten. Själv använder jag mest ister och talg, stabilare fetter får man leta efter! Man kan också tänka på att kokos- och palmolja används som basfett i vissa uråldriga kulturer i Sydostasien, och vilket fett är det mest likt? Ister och talg! Inte solros eller raps…

Odlad fisk

Den hetaste potatisen av dem alla är den odlade fiskens (främst norsk odlad lax) vara eller icke vara. Under mina år i Kina blev debatten om den norska odlade norska laxen så löjlig eftersom jag såg kineserna odla fisk i sunkiga diken och spränga dikena för att ta död på fisken snabbt och effektivt. Plötsligt blev den odlade norska laxen otroligt etisk i jämförelse, men jag tycker att senaste årens undersökningar visar att det är dåligt ställt med den och det är oetisk att stötta produktionen. Problemet är den stora omfattningen av laxlus och bekämpningen av den, utfodringen samt de trånga laxkassarna. Ur strikt hälsoaspekt är det ingen fara att köpa och äta den ibland, men jag skulle prioritera lax fiskad i svenska insjöar (regnbåge och röding) samt makrill i tomatsås (metallburkarna) eftersom den är mer etisk och dessutom har mest omega 3/krona av allt i affären.

Burkar och konserver

Det för oss osökt in på aluminiumkonserverna som används till både ovan nämnda makrill och till bönor, tomatsås och kokosmjölk/kokosgrädde. Hur illa är det? Äts dessa varje dag kommer halterna aluminium i kroppen gå att spåra, men vi har alla olika förmåga att göra oss av med miljögifter. En person som har hög fettförbränning eller fastar mycket kommer bränna av fettlösliga gifter i snabb takt, och mängderna blir försumbara. Här får man göra en avvägning och kanske en hårmineralanalys (vet ärligt talat inte om dessa är tillförlitliga) men de verkar kunna visa hur bra man är på att lagra in ämnen som bly, arsenik, aluminium, koppar, järn och zink bland annat. Konserver och plastförpackningar innehåller ibland även hormonstörande ämnet BPA.

Histaminer

Vad är histamint och inte? Rödvin, kakao, mörk choklad, avokado och jordnötter är några exempel på histaminrika livsmedel. Hur vet man om man tål dem? Det kan vara otroligt subtilt och ta lång tid att reagera på histaminer, från några minuter till flera dagar. Det tog ett bra tag för mig att förstå varför jag alltid blev täppt när jag drack rödvin och varför jag blev kliig i munnen dagen efter jag ätit avokado. Ju fler histamina livsmedel man får i sig ju starkare reaktion, så här får man välja sina strider. Histaminkänslighet brukar sammanfalla med pollenallergi vilket gör att den ena eldar på den andra.

Ekologiskt eller inte?

Ekologiska produkter och produkter med KRAV-märkning behöver inte vara bättre än de som är utan. Det är en märkning som ibland inte säger så mycket, särskilt om man köper från kringliggande gårdar som inte prioriterar dessa certifieringar. Om man köper väldigt mycket grönsaker kan det vara vettigt att se över mängden bekämpningsmedel de utsatts för, men att köpa ett livsmedel med mycket socker i, men som är ekologiskt, ser jag inte nyttan med.

Svenskt kött eller inte?

Djurhållningen kan skilja sig åt mellan olika ställen i Sverige och såklart också mellan olika länder. Bor man i Sverige tycker jag absolut att man ska prioritera svenskt kött från frigående djur. Här kan man verkligen använda sin konsumentkraft på ett bra sätt så att fler djur får det bättre. Dock är det inte alltid så enkelt. Jag har själv bott utomlands (i Kina och Taiwan) och då var det bättre för mig att köpa importerat kött från Nya Zeeland än att köpa kinesiskt kött. Då prioriterade jag också lamm och musslor (som jag inte äter nu) för att det var “minst värst” i just den miljön.

Sammanfattningsvis

Hållpunkter här är att sikta på 80% “rätt” och tänka att detta “rätt” är helt individuellt för dig. Ha i åtanke att du kan vara en av dem som får kraftiga reaktioner av helt “normal” mat och kanske behöver vara superstrikt med kosten. Kanske vara i djup ketos och aldrig gå ur den. På Sahlgrenska behandlas svårmedicinerade epileptiker med ketogen kost och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Det forskas en hel del på ketogen kost inom olika områden och många, inklusive mig själv, anser att det är ketosen som är “the magic sauce” i många antiinflammatoriska protokoll. Hur denna uppnås är mindre intressant, i mitt tycke i varje fall. Jag är personligen inte särskilt nitisk, men det är för att just mina behov uppfylls av 80% tänket, men jag har vänner som av hälsoanledningar behöver vara mer svartvita i sitt tänk.

Berätta gärna hur du tänker kring det här, har du något du aldrig skulle konsumera någonsin? Skulle du hellre dricka vanlig saft än cola zero, på grund av sötningsmedlen? Måste man köpa svenskt kött? Måste allting vara ekologiskt? Är gluten bannlyst hemma hos dig?

• Farvel till betennelser (uppföljaren till Betennelsefri) har precis kommit ut i Norge! Läs mer här!