Det här året känns det som att allting eskalerar och konvergerar till sin absoluta spets, på så många områden. En sak som jag (och många andra) märker av är att det börjar förekomma mer och mer censur. Det började med att begreppet fake news etablerades och sedan dess har det börjat ske mer och fler underliga saker. Min nisch inom hälsa och livsstil är också drabbad av detta, vilket jag faktiskt inte märkt av så mycket förrän nu. Jag är ganska aktiv på forum (till exempel reddit) och tycker att forum är ett bra sätt att lära sig och förstå saker (det var därför jag öppnade ett eget forum) just för att man kan diskutera ämnen från olika håll och kanter. Plötsligt var flera av mina forumposter på reddit rödmarkerade och nedtagna, trots att jag bara var saklig och nyfiken som vanligt. Ämnena var bara inte lämpliga längre.

Jag har aldrig fått en post bortplockad på facebook eller instagram, aldrig fått en varning ens men det är fler och fler vänner som publicerar liknande saker som mig som får detta i allt större utsträckning. Allting som har med alternativ hälsa att göra inklusive hormonell hälsa och kvinnlig fertilitet (fertilitetsförståelse) är hotat. Livsstilsdiskussioner kring olika typer av fastor, strikt lågkolhydratkost, olika typer av lagliga vitamintillskott och kaffets vara eller inte vara blir hårt attackerat. Till och med när det inte alls handlar om någon rådgivning eller rekommendationer, utan öppna diskussioner kan de flaggas som olämpliga, stötande eller att de innehåller falsk information.

Det fria ordet är hotat under förklädnaden att det handlar om att skydda dig som läser. Skydda dig från information, från internet, från andra människors åsikter. Skydda dig från fake news. Det är inte okej!

Vi måste få vara fria att diskutera våra egna upplevelser även om de är obekväma eller inte passar den allmänna agendan. Vi måste få berätta om vad som har fungerat för oss när inte sjukvården fungerade. Det är uppenbarligen ett gigantiskt kunskapsglapp inom vården eftersom det finns plats för till exempel biohacking-rörelsen. Om alla var nöjda som det var hade vi inte behövt testa oss fram med andra metoder som att förändra vår kost eller livsstil på olika sätt!

Psykisk ohälsa → Systemkollaps

Nu har WHO estimerat att psykisk ohälsa kommer toppa listan av globala livsstilssjukdomar 2030. Psykisk ohälsa beräknas alltså ligga före både hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, cancer och neurodegenerativa sjukdomar!

Hur ska man tolka det?

Jag tolkar det som att samhället är på väg mot en systemkollaps före dess, eftersom den livsstilen som vi förväntas ha inte fungerar. Jag har många vänner (mig själv inkluderat) som valt att arbeta och försörja sig på andra sätt än de konventionella 9-15 kontorsjobben, och som valt andra boendeformer, andra kosthållningar och annan livsfilosofi än det konventionella. Jag tror att fler och fler kommer gå den vägen och jag tror att pandemin eldar på utvecklingen.

Vill du bli skyddad? Av vem?

Det skrämmer mig hur otroligt många som faktiskt ställer sig på censur-sidan och hejjar på den som om den vore något bra och ett steg i rätt riktning. För mig är det uppenbart att det är ett steg i helt fel riktning! Om man tittar på hur internet, sociala medier och all digitalisering utvecklat sig de senaste 10 åren, och prognosticerar 10 år framåt så är det tydligt vad som kommer att ske. Våra privatliv kommer att gå förlorade till förmån för en mer sammankopplad värld med ökade bekvämligheter. Vi kommer att leva våra liv online i större omfattning än nu och information kommer att flöda helt fritt. Det kommer att göra det svårare för olika marknadskrafter att manipulera befolkningen eller enskilda individer, eftersom allas röster kommer att höras.

Uppenbarligen är inte detta något önskvärt för alla, eftersom politik och marknadsekonomi utgår från att det finns en viss maktfördelning i samhället. Total digitalisering och internetfrihet kommer förändra spelplanen helt. Vi har redan sett hur till exempel “vem som helst” kan bli en lysande musikstjärna till synes över natt, tack vare sociala medier. Man behöver inte längre gå via en agent eller hoppas att något skivbolag ska gilla en, allting sånt är helt förlegat nu. Detsamma gäller otroligt många områden allt från att öppna en butik på nätet till att komma ut med sitt budskap, sin konst eller sälja olika nischade tjänster. På grund av pandemin har vi tagit ett stort kliv in i den här framtiden eftersom många nu studerar hemifrån för att undervisningen är förlagd till zoom, jobbets fikaraster är också förlagda till zoom och företag letar febrilt efter digitala lösningar, till allt sånt där man för bara några månader sedan otvivelaktigt behövde vara på en fysisk plats.

Vill du att någon skyddar dig från den här utvecklingen? 

Vem vill du ska skydda dig? 

Polarisering, konflikt och fake news

Totalt öppet digitalt landskap för såklart med sig saker som alla inte gillar. Om vi ska ha yttrandefrihet kommer det yttras saker som är obekväma och ibland opassande. Du kanske kommer att bli provocerad eller rentav kränkt. När du söker efter information kommer du hitta motstridiga påståenden, bli frustrerad och upprörd. Är lösningen på det här problemet att finkamma nätet och klassa in det man hittar som rätt eller fel? Bra eller dåligt? Vem har kompetens nog att utföra det här arbetet? Nu pratar jag inte om brottsliga saker utan om debattämnen, information och åsikter. Vissa tycker att det är bra att saker och ting granskas, och det kan jag hålla med om, men i så fall som en röst av många, inte som ett uttryck för censur.

Det känns som att det blir en allt starkare polarisering mellan det gamla och det nya där det gamla försöker att kväva alla nya uttryck. Alla annorlunda eller obekväma röster ska tystas och klassas in i kategorin fake news vilket leder till konflikt och ännu mer polarisering. Även om jag inte tror att den här internet- och informations-tsunamin går att stoppa får vi inte ta det fria ordet för givet, för just nu är det hotat och det är mycket obehagligt.

Berätta gärna om du har några upplevelser om detta. Håller du med om min iakttagelse eller tycker du att jag överdriver? 

Ni som följer mig på mina övriga sociala medier vet att jag går igenom en svår period just nu med mycket sorg, stress, oro, frustration, ilska och förvirring bara för att nämna några av känslorna. Min pojkvän avled hastigt efter en kort tids sjukdom och jag håller på att processa det nu. I den här situationen är det många som har hört av sig till mig och vill visa sitt stöd, vilket är väldigt fint och jag uppskattar det väldigt mycket. Mitt hem svämmar över av blommor.

Jag märker också att det kommer mycket välmenande råd från olika håll. Råd om att ta det lugnt, pausa allting eller tvärtom fortsätta som vanligt, acceptera sorgen, prata om den, prata med samtalsterapeut som är expert på sorgearbete och så vidare. Jag är en ganska erfaren meditatör så just att sitta mig igenom starka känslor har jag mycket erfarenhet av. Både jag och min pojkvän mediterade dagligen och upplevde den transmuterande effekten det har på jobbiga känslor.

Just nu är jag ganska utmattad, vilket jag är helt okej med och ser som något helt nödvändigt. Självklart blir kroppen utmattad av långvarig stress och oro, så allt är som det ska vara. Det är ingenting som behöver åtgärdas just nu utan är en del i den naturliga processen av att expandera och kontrahera i olika perioder av livet. Meditation, laga och äta mat, träna, prata med vänner och familj, vila, sova och jobba med det som känns bra, är det jag ägnar mig åt. Eftersom jag varit professionell skribent i flera år och är författare mer än till yrket så skriver jag väldigt mycket om det som har hänt, mest privat (dagbok) men också med mina vänner och helt öppet på sociala medier, men inga detaljer där såklart. Skrivandet är mitt sätt att bearbeta saker, tillsammans med långa meditationspass av att bara observera alla känslonyanser, tankar och bilder som ryms i medvetandet.

Jag har inte ställt in mina åtaganden (de var väldigt få) utan försöker göra en del vanliga saker varje dag. Det jag känner för, gör jag och det jag inte känner för, gör jag inte. Jag har till exempel inte känt så mycket för att blogga på länge, så många av mina senaste blogginlägg var skrivna för ett bra tag sedan. Kommer det inspiration så kanske det dyker upp lite fler tankar så småningom, annars är jag mer aktiv på instagram just nu eftersom det blir lite kortare uppdateringar där. Sedan när orken återvänder kommer ett mer omfattande arbete att påbörjas för om jag hade lågt förtroende för den vanliga vården innan, så är det ingenting emot hur jag känner nu. Jag vet att det finns fantastiska läkare som verkligen hjälper människor, men det är inte dessa individer som det är fel på utan hela systemet. Det är fel i grunden, och vi har varken tid eller råd att låta fler oskyldiga människor falla mellan stolarna längre. Jag kommer troligen att ägna resten av mitt liv till att förändra detta, och jag vet att ni är så många som kommer vara med mig på den resan.

Vi är många som har oreparabla sår i själen på grund av anhöriga som tagits ifrån oss alldeles för tidigt. Vi är många som skuldbelägger oss själva för det, att vi inte kämpade hårdare när vi kämpade för vad som upplevdes som döva öron…

Vi ses på instagram och i forumet så länge.
Jag besvarar ofta frågor så fort jag ser dem!