Ann-Sofi: Den sista meningen du skrev fascinerar mig: Börja med att acceptera fullständigt ansvar för ditt liv…osv. Men HUR gör du? Och hur vet du att du gör det?
Bra fråga!
Hur tar man ansvar för sitt liv egentligen?
Jag kan bara svara för mig själv men en viktig sak är att inte rikta eller projicera någonting utåt. Alltså om någon irriterar mig, kränker mig eller stör mig så ligger problemet hos MIG inte hos den andra personen. Det är mitt ansvar hur jag reagerar och hur jag hanterar den situationen. Det finns alltså ingen som kan få mig att känna någonting överhuvudtaget, så när jag trots det blir reaktiv och till exempel känner mig trängd. Då tar jag ett steg tillbaka från; “Du får mig att känna mig trängd!” till “Hmm… det verkar som att den här situationen får mig att känna mig trängd, vad händer inom mig just nu?”
Vem är VD för Martina Johansson AB?
När jag var liten delade mamma och pappa på VD-posten för barn kan inte ta ansvar för sig själva, sedan när man blir äldre ska man ta över mer och mer ansvar själv. För många kvinnor är det tyvärr inte så utan ansvaret går till en pojkvän, eller yttre omständigheter eller något annat.
Att axla den här VD posten är ett tungt men viktigt uppdrag. Man måste hålla koll på precis allting och vara ytterst ansvarig för att bolaget håller ett gott anseende, går med vinst och växer inifrån och ut.
VD-posten inkluderar följande uppdrag:
- Ta ansvar för sin hälsa och implementera rutiner för att en god hälsa upprätthålls både fysiskt och psykiskt
- Avsätta och investera pengar i den fysiska och psykiska hälsan så att det finns en budget för att köpa träningskort, bra mat, tillskott eller privat vård.
- Upprätthålla goda och sunda relationer med omvärlden. Inte affiliera med negativa influenser som kan skada det egna företaget fysiskt eller psykiskt
- Se till att alla nära samarbetspartners är pålitliga och håller hög klass (partner, närmsta vännerna)
- Upprätta ett långsiktigt ekonomiskt system och en budget som efterlevs
- Se till att ha långsiktiga stretch goals och jobba för kontinuerlig utveckling
…och säkert fler som jag inte kommer på just nu 🙂
Hur vet man att man tar ansvar?
- Du lyckas med dina mål för att du jobbar med planer som du själv har satt upp eller har fått hjälp att sätta upp (skäms aldrig för att ta hjälp!)
- Du låter inte andras åsikter om dig påverka dig
- Du låter inte dina känslor styra dig åt håll du inte vill gå
- Du känner dig glad och tacksam största delen av tiden för att du investerar mycket i ditt fysiska och psykiska välbefinnande
- Du vaknar på morgonen och gör saker du vill göra och känner dig nöjd med hur du designar dina dagar
Om jag identifierar ett område som jag inte känner mig nöjd med så vet jag direkt att det är bristande ansvar som är felet. Aha tänker jag, här har jag varit slapphänt! Jag har några sådana områden som jag arbetar med nu, och så fort man börjar ta ansvar så går det verkligen undan!
Hoppas att det här inlägget kunde klargöra hur jag tänker kring personligt ansvar 🙂
Hej Martina! Jag åt ketogen kost under 7 månader. Mitt sockerberoende sövdes ner MEN jag hade problem med energilöshet, var tung i kroppen. Orkade inte gå eller knappt röra mig. Mådde dåligt i kropp och hjärna om jag bortser från min beroendesjukdom då. Detta gjorde att jag slutade.. men har aldrig haft den friden från matbesatthet på annan kost vilket gör att jag vill testa igen! Har du tankar på vad jag skulle kunna tänka på till nästa gång? Kan de ta tid så långtid att gå från kh drift till fettdrift? Eller kan de vara så att jag hade problem att bryta ned protein trots enzymtillskott så hjärnan inte fick aminosyror att till att tillverka dopamin?
Låter som att du aldrig blev fettdriven. Om du vill vara säker på att bli fettdriven måste du träna samtidigt, och få upp fettet till typ 200g eller runt där.
Så väl beskrivet om allt man kan påverka själv. Jag har samma erfarenhet att när jag ser något som behöver utvecklas och tar itu med det , så kan det sen gå snabbt att skapa förändringen. Ibland kanske inte det är just att det snabt går att förändra men det kan vara att jag riktar om mitt mål/fokus och påbörjar förändringen och det gör stor skillnad bara det.
Du skriver ” Du låter inte andras åsikter om dig påverka dig” Viktigt att inte ändra sig bara för att andra visar missnöje. Men å andra sidan är interaktionen med andra människor superviktig för mig för att kunna utvecklas. Om jag går runt och upplever att jag bara är hjälpsam och vänlig men får reaktioner som påstår motsatsen så ger det mig tillfälle att fundera på vad jag egentligen agerar/signalerar ut och kan på sikt förändras i positiv mening så att så jag upplever att jag bemöter andra eller agerar också uppfattas så i högre grad.
Feedback på beteende är ju en annan sak än obefogad eller elak kritik.
Jag har en tendens att prioritera sådana här frågeställningar väldigt lågt och fokuserar på hälsa på fysiskt plan. Inser precis att jag kanske borde fundera ett varv till kring vad jag egentligen vill med mitt liv. Jag som är så väldigt intresserad av exakt samma saker som du Martina, så varför sitter jag dagarna i ända på ett kontor och arbetar med helt andra saker? Blir frustrerad och uttråkad och byter jobb efter 2-3 år. Nu helt plötsligt ska jag på intervju för ett chefsjobb som jag egentligen inte fattar varför jag sökt. Förmodligen för att min chef inte gett mig tillräcklig utmaning i min nuvarande position. Så helt plötsligt känner jag ett behov av att göra något som egentligen inte är min grej bara för att det kommer att utmana mig lite. Och då är ju 10 000 kr-frågan, – är detta verkligen rätt sätt att hantera en frustration? Blir jag VD över mitt liv på det här sättet?
Svaret på frågan: Näpp det blir du inte, det är bara värdsligt statussökande och inte autentiskt. Coolt och najs att vara chef, kanske bra betalt och så men det finns alltid ett tak med sådana saker. Frågan är om du kan spränga det taket när du gör dina egna saker?
För mig tog det några år innan jag gjorde det, och de flesa är inte okej med att tjäna som ett socialbidrag innan man fattar hur man ska dra in cash till sig själv utan att vara anställd.
Problemet är att jag har helt fel profil för det jag helst vill göra. Jag brinner för kost och hälsa och skulle i någon mån vilja arbeta med det. Men min utbildningsbakgrund är sjuksköterska och jurist vilket kanske inte är så användbart i just det sammanhanget. Hade jag varit läkare hade läget varit annorlunda. Har ibland funderat på att utbilda mig till läkare men känner någonstans att det får räcka till slut. Har redan spenderat 9 år på universitetet.
Min dröm vore att lyckas kroka ihop sig med någon med liknande intresse och starta någon verksamhet ihop. Men det här är ju en dröm och det kanske inte alltid blir som man önskar. Alla kan ju inte lyckas med exakt det de vill tänker jag. Alla som drömmer om att bli fotbollsproffs kommer inte att bli det t.ex.
En annan sida av mig vill bara flytta ut i skogen och starta ett självhushåll. Lite höns och får, växthus och kanske skaffa en jägarexamen så att man kan fixa sitt eget kött och slipper bry sig om debatten om köttskatt, hehe… Jag och maken diskuterar detta rätt ofta då vi ibland känner att ekorrhjulet som vi lever i inte är bra för någon av oss.
Jag håller helt med dig när det gäller chefsskap och världsligt statussökande. För mig är det i och för sig inte just statusen och lönen som är drivkraften utan utmaningen. Jag kommer att bli tvungen att fatta obekväma beslut, hantera konflikter, tala inför en större grupp och annat som jag egentligen inte alls gillar. Men till naturen är jag ju mycket mer bekväm i rollen som “expert” än som “chef”. Jag vill snarare ge goda råd än bestämma. Att bestämma och ta skiten för beslutet får gärna någon annan göra.
Jag tycker att du är fantastiskt modig som gått din egen väg. Jag tillhör nog dom som inte är bekväma med att leva på socialbidrag. Å andra sidan har jag en examen (sjuksköterska) som är extremt efterfrågad så jag hittar nog ett sätt att säkra en sidoinkomst om det skulle behövas. Jobba en vecka per månad i Norge med en inkomst som motsvarar en heltidslön. Så skulle jag våga satsa på något helt annat så har jag ändå bra förutsättningar. Jag kommer att hålla drömmen vid liv ett tag till. Btw, är det inte snart dags att utveckla ditt varumärke med ett diskussionsforum där alla dina kloka läsare kan kommunicera med dig och med varandra? Oavsett så är jag glad att du fortsätter med det du gör för det behövs verkligen. Jag kämpar med att nå fram till min (sockerknarkande) familj. Tydligen hade doktor Mikael på TV4 sagt att socker inte var farligt, så min mamma trodde på det. Herregud liksom!!!!
Hmm… varför skulle inte sjuksköterska vara användbart i Kost och hälsa? Många jag samarbetar med är SSK, och de jobbar med low carb och sånt. Läkare är verkligen inte mer kvalificerade att jobba med hälsa, det är inte direkt deras jobb tycker jag – om de inte själva går den vägen och gör något eget (typ diet doctor)
Att hitta någon som vill samarbeta borde nog gå rätt lätt med tanke på hur många miljarder människor som finns på den här planeten. Finns sååå många grymma och duktiga människor. ALLA KAN LYCKAS MED SINA MÅL och DRÖMMAR, alla kanske inte måste bli fotbollsproffs men lägger man 20 års heltidsarbete på det som Zlatan som skolkade för att spela fotboll från att han va typ 5 år så är ju chansen rätt stor. Han spenderade all sin vakna tid med att spela fotboll helt manisk.
Flytta ut i skogen är ju najs, men självhushåll tror jag tar för mycket tid. Man kan få ned kostnaderna rejält genom att bo off grid i alla fall.
If there’s a will there’s a way. Lönerna i Sverige är pisslåga inser man när man börjar tjäna pengar och framförallt tjänar pengar UTANFÖR Sverige. Som du själv säger, jobba 1v i Norge och få en månadslön. Det finns länder (tex Kina) som är jobba 1 timme, få en månadslön. Svenskar vägrar inse detta dock.
Tack för dina fina ord förresten, hoppas inte min kommentar blir för rörig nu 🙂
En fråga! Jag har en tendens att översta fett på kvällen, typ 150g bregott och likande- men på morgonen är magen kass- Betyder det att kroppen inte tar upp energin? Jag är rätt tunn kan tilläggas…
Ät absolut inte 150g bregott.
jo men betyder det att kroppen inte tar upp energin?
Troligen inte
Martina är inte beroende och kanske inte förstår din problematik. För en beroende är inget i livet “det är bara att låta bli”. Jag hade vänt mig till OA.se om jag var du. Du måste bearbeta överätandet på ett känslomässigt plan enligt min personliga erfarenhet. Min gissning är att du år hiskeliga mängder sötsaker innan du började med lchf. Om så är fallet så behöver du beroendehjälp, dvs 12-stegsprogram mm. 🙂 Lycka till. Att gå de tolv stegen borde alla göra, det är en otrolig livserfarenhet.
Håller med S, jag gör själv de 12 stegen.
Intressanta tankar!
Jag lyssnar på podden Meditera Mera (rekommenderas) i flera avsnitt pratas det om acceptans och vad det egentligen är. Jag tänker att det är rent det begreppet du åtminstone delvis skriver. Att acceptera att en situation är som den är just nu och inte för alltid. Eller att lösa de situationer man ställs i för med ett accepterande förhållningssätt .vem fan hade ställt mjölken så korkat till att jag fick den över mig när och öppnade kylskåpet, blev tvungen att torka upp, byta kläder och missade planerad pendel och nu är hela jävla dagen förstörd. Ett icke-accepterande förhållningssätt som istället kan ersättas med att istället lugnt hantera det som hänt torka upp och byta tröja. Kanske höra av sig till jobbet för att berätta att man är lite sen och skrattande be om ursäkt. Vem får den bästa dagen?
Vilken klockren förklaring! Spot on⭐️
Tack för din inspiration.
Tack för två jättebra och inspirerande inlägg om ansvar! Precis vad jag behövde läsa.
Jag gillar punkt 2 extra mycket 🙂 Jag ha nyligen börjat rida igen och tar privatlektioner vilket kostar en del. Men det är väldigt bra för min själ att vara tillbaka i stallet så jag försöker se det som en investering i min psykiska hälsa.
Det är absolut en investering!
Detta är EXAKT vad 100% av min tankekraft gått till den senaste tiden. Men känner att jag stannat av i min utbildning till VD. Tillexempel så tycker jag det är svårt att vara VD om man inte vet vad företaget har för mål med framtiden eller vision. Tack för formuleringen ”känner dig nöjd med hur du designar dina dagar.”.
Har du någon bok som du kan tipsa om som berör allt det du beskriver?
Tack, du är bäst!
Tack!
Nä jag har inga tips där tyvärr, det är bara vad jag kommit fram till genom mycket trial and error.
Båda inläggen var väldigt intressanta och inspirerande! Jag har brottats med samma frågor som den första frågeställaren. Nu får jag steppa upp till VD-posten, det var nog ett tag sedan det här aktiebolaget hade lite ordentlig styrning! Eller, styrning har jag kanske haft. Men mål och inriktning och just ANSVAR, där satt den! Ha en riktigt bra dag! 🙂