Jag vet att det sticker i vissas ögon att vara en riktig ultra-individualist. Jag kör mitt race med allt vad det innebär, tar ansvar för mig själv och “skiter” i allting annat. Det finns ingen önskan hos mig om att ta ansvar för saker som inte angår mig eller som jag inte kan påverka. Det här började 2008 då jag flyttade till Taiwan och slutade läsa svenska nyheter helt och hållet och bara var i min egen bubbla. Resultatet var i princip bara att jag blev mycket gladare och mindre bekymrad i allmänhet. Innan kände jag någon slags ansvar för att hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen, men det gav mig inte mycket mer än ångest och oro. 
Jag insåg då att i ens eget liv finns det massor av saker att ta ansvar för, som man kan påverka direkt. Sin hälsa, sin träning och fitnessnivå, sin karriär, sina pengar, sina relationer och sitt liv i allmänhet. Jag upplever att allting som tar fokus som är något som är utanför ens egen kontroll, snor energi och ger mindre ork till att fokusera där det verkligen gör skillnad.
Sen är det en fråga om tid också. Min tid är värdefull och det skulle vara ett sånt slöseri att titta på TV, följa med i nyheter eller hålla koll på människor (influencers) som inte har någonting med mig att göra. Jag tror verkligen att det är en stressfaktor för många, även personer som inte klassar sig som högsensitiva (som jag gör). Hjärnan måste ha lugn och ro, och tyst och den blir megastressad av att försöka hålla koll på hundratals personer i TV-serier, på youtube eller instagram som den på något primalt sätt tror ingår i stammen.
Bli mer ego
Det anses ju så väldigt fint att ge sken av att man tar ansvar för allting utanför sig själv. Att man tar ansvar för miljön eller utsatta människor, men vad många egentligen skulle behöva är att ta MER ansvar för sig själva. Säga ja och nej till saker helt ärligt, sätta gränser för sig själva, stå upp för sig själva, ta ansvar för sin hälsa, sina mål och sina relationer. Ta ansvar för sitt psykiska och fysiska mående, före att ta ansvar för något långt utanför sig själv.
Min tro är att genom att fokusera helhjärtat på sig själv och på att må så bra som möjligt kan man lättare ge till andra, och framförallt ge mycket mer till andra. Jag är mest frikostig med mig själv och mina resurser när jag mår riktigt bra för då känner jag att jag verkligen har något att ge!
När jag mår dåligt blir jag ego och får mycket svårare att bidra, ens med en god stämning.
Berätta gärna hur du resonerar kring det här!
BAM! Spot on!??
Precis, så resonerar jag med. Och förstår mig inte på självförintelsen som det sociala ofta innebär. Kanske till viss grad, eftersom vi har olika vanor och behov, och att man därmed måste kompromissa. Men många jag känner är som marionetter och styrs av omgivningen nästan helt. Med höga stressnivåer, irritation, hävdelsebehov och sjukskrivningar som följd.
När jag pratar om att man faktiskt har ett ansvar i att ta hand om sig själv och göra det man älskar, inte bara för sitt eget mående, utan för hur det faktiskt påverkar andra, blir folk som fågelholkar . “Ja men ansvar, mat på bordet, tak över huvudet” etc etc. Försöker då påpeka att orsakerna till utbrändheten och därmed sjukskrivningarna knappast är att ta ansvar, men de förstår ändå inte vad jag menar. De har fastnat i ett sätt att tänka (och kommer därför att forma sin tillvaro efter det). Tyvärr:/.
Såg nyligen dokumentärserien “Streetfood” på Netflix (vilken jag varmt rekommenderar), och en av deltagarna var en kvinna från Sydkorea. Hennes man hade stora skulder och blev arbetslös, och hon var nära att kollapsa av det hårda arbetet som gatuköket innebar. För att orka fortsätta med verksamheten och betala av deras skulder, var hon tvungen att börja tillaga det hon älskade ist. Hon såg det som en plikt att göra just det hon älskar, eftersom hon inte hade orkat annars, och därmed inte hade kunnat försörja dem. En inställning som man sällan stöter på, inte bara i Sverige, utan i västvärlden/större delen av världen överhuvudtaget. Folk är liksom hjärntvättade, eller som i masspsykos. Kompassen ska vara inställd på att “allt ska ta emot och kännas fel”. Skulle vara intressant att veta varifrån det kommer.
De är så härligt och förlösande att läsa ditt inlägg! Är man som jag, uppfostrad med att man räknas som ”en fin liten människa” om man tänker på andra före sig själv…då får man jobba mycket med sin ångest för att börja tänka som du…vilket jag gör nuförtiden!
Tack fina du!?❤️
??
Jag tycker det är helt ok om du vill leva ett egocentriskt liv. Men då tycker jag dina inlägg som går ut på att kritisera andra och dessutom ha åsikter om hur tex sjukvården ska bemöta andra än dig borde vara något du ska hålla dig från att skriva inlägg om.
Du är ju enligt din egen uppgift ovan frikopplad från info ang resten av samhället och hur andra lever och har det och då tycker jag dina åsikter om dessa blir synnerligen mal place om man märker att de inte kommer från en plats av förståelse för andras livssituation eller förmågor. Du låter direkt okunnig och jag förstår nu att det beror på att du verkligen är det.
Du är en expert på dig och din kropp. Bravo för det. Kanon att du tar ditt ansvar och hittat din väg. Men vet då också om dina begränsningar (vilket du ibland också verkar göra) och uttala dig inte om saker du inte är informerad om. Samhället i stort och andra individer i det tex.
Nyfiken, har du samvete att lägga en röst i val och EU-val när du håller dig så renons i uppdatering?
Mitt PS blir att även om jag inte har ett direkt högt förtroende för den medicinska forskningen så blir dina simplistiska uttalande ang tex vårt immunsystem och autoimmuna sjukdomar mer likt dem som förespråkar kristaller och handpåläggning än ren vetenskap om hur kroppen fungerar och hur man botar den samme.
Har du visat dina inlägg om RA för en immunolog eller reumatolog? Om ja, vad svarade de?
Du har ju också en person som har både läkarutbildning och extremt stort intresse i kost men även med en reumatisk sjukdom, Gunhild Stordalen. Kan du gissa på vilket hån ditt inlägg hon skulle tycka att det var mot henne?
Vi kommer aldrig att hålla med varandra, så det är ingen idé att ens försöka.
För övrigt finns det väl jättemånga människor som har läkarutbildning, kostintresse och någon sjukdom – min medförfattare till boken inflammation till exempel 😀 Han är också reumatiker.
Jag håller med dig helt! Jag är också av tron att det faktiskt är bra att vara ego i den bemärkelsen som du beskriver. Jag känner precis som du att jag har mer att ge till andra när jag fokuserar mest på mig själv och min utveckling och hälsa.
Mitt i prick inlägg! Är själv en oerhört självbevarande människa som sätter mig själv främst. Det är bland annat därför jag tar ansvar för att inte föröka mig, skulle inte committa till hundra procent. Apropå det så är det SÄMSTA argumentet för barnskaffande att “det är bra att fokusera på nån annan än sig själv”. Eh, varför då tänker jag. Tror fasen ibland att detta har att göra med att vilja fly sig själv, att det blir för tungt och känslostormande att vara i den egna kroppen och huvudet längre stunder och folk pallar inte det.
Spot on, det tror jag också. Tror dessutom att mer föräldrar borde fokusera på sig själva, mer än bara “barnen barnen barnen.”
“Älska din nästa, som dig själv.”
Sagt av Jesus, nedskrivet i Matteusevangeliet 22:39 för ca 2000 år sedan.
Om du inte älskar dig själv, så kan du inte älska/bry dig om/ta ansvar för andra heller. Man måste börja med att ta hand om sig själv. ?
Verkligen!
Du gör helt rätt! Själv är jag otroligt less på nyhetsmedier och har avinstallerat Instagram från mobilen (tycker det är rena rama smörjan och har inte varit inne där sedan januari). Facebook har jag kvar, men är väldigt selektiv med vad jag vill se och följa, som goda vänner och vissa grupper, men loggar ut ofta. Titta på TV gör jag nästan aldrig men finner stort nöje i att läsa en god bok uppkrupen i soffan på kvällarna. Förstår inte alls varför en del nästan tvångsmässigt tittar på nyheterna varje dag, följer någon influenser, en tv serie etc bara för att “hänga med”. Varför? Har aldrig varit mer tillfreds och lugn i skallen/kroppen sedan jag började rycka på axlarna åt det mesta, men ibland går det tyvärr inte att isolera sig och därför tränar jag på mitt inre filter, vilket inte är så lätt… Som HSP är man ju som en torr tvättsvamp som suger åt sig. Min favoritsysselsättning är att ta långa promenader med hunden i skogen och bara vara. Jag upplever även att folk med en stressad hjärna tenderar att konsumera mer också och köpa på sig onödigt skit som de inte alls behöver, vilket i sin tur skapar än mer stress när hjärnan även ska katalogisera alla dessa prylar… Så man kan sammanfatta att mitt liv handlar om att äta rätt/promenera med hunden/ta hand om barn och hem/umgås med familjen/hjälpa mina klienter med hälsan/simma utomhus på sommaren/pyssla i trädgården/SOVA (!) Den absolut högst prioriterade posten faktiskt. Om sömnen blir kass är hela min dag förstörd och därför är jag extremt noga med att inget får störa sömnen, som t ex kvällsaktiviteter eller TV.
Jag tycker mycket om att läsa dina blogginlägg just därför att du är dig själv och skiter i pk-maffian. Tack! ?
Jag tycker människor är jobbiga när de hela tiden frågar om att gör saker. Jag behöver lugn och ro. Göra en sak per vecka inte flera. Är högkänslig och har ångest. När jag var 12år bestämde jag mig att jag skulle bli dummare. Kände att alla utnyttjade mig! Man känner ju nån form av ansvar att hålla sig uppdaterad! Dumt!
Visst, du är ju kvinna, så det är klart att nån ska kommentera om hur ego du har blivit. Trots att du lägger stor tid åt att hjälpa andra, tålmodigt svarar på kommentarer, inspirerar och underhåller många, många människor dagligen. Trots att du säkert har gått igenom år av hög mentalt press då du har pluggat på den nivå som du har gjort, rest och flyttat världen över.
Det är ju en ganska orättvis bedömning. Men kvinnor ska se glada ut, leka moder teresa och låta bli att snacka för mycket om sig själva för det är inte klädsamt. Det vet vi ju alla. Det är en kvinnofråga, en man hade inte fått den kommentaren. Jag tycker att du ä helt fantastiskt generös och fokuserad på att hjälpa andra med dina kunskaper. Allt annat är rätt patetiskt att påstå.
Att det sen är ett friskt och sunt beteende att vilja fokusera på, och utveckla, sig själv – det är en annan fråga.
Tack Cissi, spot on!
Klokt! Ordet Ego låter negativt i mina öron men det du menar är en helt annan sak! Ungefär som att först ta på sig syrgasmasken innan du hjälper den bredvid.
Håller också med att många tror att man måste följa med i flöden och uppdateringar . Man blir slav istället för fri!
Ego blir för mig vagt, jag lägger stor skillnad istället mellan orden egoistisk och egocentrisk.
Jag uppfattar det du beskriver som egocentrisk; att värna om dig och ditt i första hand eftersom du är helt självklart den främst prioriterade personen i ditt liv. Samtidigt är vägen till det egocentrikern vill lika viktigt som målet och det finns en vilja att dela och hjälpa andra att prioritera sig själva.
Som kontrast så uppfattar jag att en egoist har enkom sina egna mål i sikte, men under vägen till vad de vill så skiter de i vem som kan komma till skada och det finns en ovilja till att dela med sig.
Tyvärr tror jag alltför ofta att i vårt samhälle så sticker det i ögonen på folk att en vågar vara egocentrisk, och där någonstans blandas orden ihop och tolkas till ett negativt “ego”.
Och som parentes, jag tror det var Sartre som skrev något i stil med “att välja sig själv är också att välja världen” 🙂
Älskar Sartre!
Tror nog att du har petat i ett ökande samhällsproblem som är så mycket större än vad folk vill medge…
Vårt samhälle som det fungerar eller inte fungerar idag bygger som du mycket riktigt belyser att alla skall ha koll på allt och allting.
Det för med sig att utrymmet för den egna kreativiteten och den egentid som man behöver blir minimal.
Lite mer av “sköt dig själv och skit i andra” tror jag vore bra men för många verkar det lättare att bry sig i andras problem och bestyr än att ta tag i sina egna. Jaha och jag nu då som lägger tid på att läsa din blogg och kommentera…..det är i sanning inte ofta det händer men din blogg råkar intressera mig då det finns en hel del att läsa som i mitt tycke verkar vara väl underbyggd fakta. Men när du skriver om Ellos reklam och klänningar så blir det oläst för det passar inte mig….. 😉
Mvh Arnold
Haha det är okej att skippa mina sponsrade inlägg, men du vet även jag vill ju kunna betala min hyra och sådär och ta betalt för tiden jag lägger ned på bloggen. Det är nästan en halvtid, ibland mer 🙂
Men jag håller med, det blir knäppt när man ska bry sig om tusen grejer utför sig själv… hur hinner man då med sig själv? Det gör inte folk!
Alltså tusen tack för detta inlägg ❤️ Jag är uppfostrad enligt att det är fult att bry sig om sig själv, att en ska va “moder Teresa” som någon annan också skrev. Att egot anses som något som bara ska tryckas ner. Att jag bör göra som andra vill och lämna min egen vilja “i skogen” . Samtidigt som det verkligen inte funkar för mig att leva på det sättet, jag känner ingen mening med livet då. Och det blir inte bra i sociala interaktioner, att bara “va med”. Det är en stenig väg att gå åt andra hållet, det blir liksom aldrig färdigt. Att försöka lyssna inåt och vara vän med sig själv. Våga uttrycka min vilja, inte bli typ som förlamad av rädsla när det är skarpt läge. HSP, jodå, det jobbiga är att många andra inte är det och kör på som ångvältar, för att de inte förstår bättre . Jag vill inte heller kolla på världsnyheter, det ger mig bara ångest, känns som att hela världens problem är på mina axlar då, att det är mitt ansvar.
Vet inte varför mitt inlägg blev där, nåja.
Försöker förklara det här för sambon. Jag känner mig egoistisk som säger nej till sociala saker, vänner som svärfamilj. Men jag orkar verkligen inte ibland. Hjärnan är overload och migrän och utmattning väntar annars, om jag inte lyssnar på mig själv. Jag försöker förklara att jag blir mer otrevlig om jag går mot mig själv och följer med på saker man “borde”. Om jag däremot får ladda om i lugn och ro så har jag mer att ge. Så behöver jag inte gå runt som ett urladdat åskmoln hemma som påverkar sambon negativt. Men han har inte riktigt sett sambandet än tror jag. Han är mer social än mig och kan gå på saker trots lite eget intresse för att “man bör”. Jag tycker inte det är värt det, med min tid!
Detta nyår till exempel bestämde jag samma dag att göra vad jag själv ville så jag tackade nej till det planerade och träffade de vänner jag trivs med på riktigt – ångrar ingenting! Så mitt nyårslöfte blev att umgås med dem jag verkligen vill träffa. Borde ju vara självklart men det är mycket man tvingar sig till.. Det är skillnad på att vara egoistisk mot att distribuera sin energi.
SPOT ON!
Ja! Så himla bra skrivet!!
Jag tror det var Mia Thörnblom som skrev om det också; typ att den människa som kan vara glad för någon annans skull, eller ge människor den hjälp de behöver, är den som har bäst ego och självkänsla. Har man inte fokuserat på sig själv och jobbat med sitt liv är det så himla lätt att känna sig missunnsam och avundsjuk på andra, och därför inte bry sig eller bli självcentrerad. Är man väl grundad i sig själv så vet man att man är värdefull trots att andra kanske bättre/snyggare/rikare/smartare osv, och man kan fokusera på andras behov på riktigt utan att jämföra med sig själv hela tiden.
Är nyfiken på hur du tänker kring att bry sig om miljön? Jag själv är ultraliberal, som du, och hatar när folk ska bestämma, beskatta eller ha synpunkter på mina livsval som individ. Men till skillnad från dig så är jag socialist och tycker att miljö är något som ska styras upp på politisk front och lagar (om typ industrins koldioxidutsläpp) och bidrag (typ att subventionera förnybart och kärnkraft) ska användas för att se till att vi alla ska få det så bra som möjligt. Miljön är ingenting som vi ska behöva oroa oss för som individer, utan ska fixas på samhällsnivå. Tankar på den?
Tack och lov bor jag utanför sverige och slipper kött- och allmän miljö-skammning som jag har fått höra förekommer.. idioti.
Och whiskyn är billig också. 😉
Tycker det låter väldigt vettigt det du beskriver som ditt miljötänk, jag resonerar 100% med dig där! Det blir superkonstigt när man ska skammas på individnivå för något som stora industrier i asien gör miljontals gånger värre än vad en enskild individ i Sverige någonsin kan göra.
Längtar till utlandslivet igen, can’t wait! Billig whisky är ju bara en bonus 🙂
Jag instämmer också i ditt miljö tänk. Tycker det pekar alldeles för mkt på enskilda individer.