Livslängden har dubblats
Åldrandeforskning är väldigt populärt både i Sverige och utomlands eftersom det är ett område som nästan ingen har koll på. Människor åldras och dör hela tiden, utan att vi verkar kunna göra så mycket åt saken. Men om man ser det ur ett historiskt perspektiv så har livslängden ökat markant, och gör fortfarande. I mitten av 1800-talet var medellivslängden för kvinnor 49 år (45 år för män) och nu 150 år senare har medellivslängden nästan dubblat sig!
Telomerteorin
Man räknar med att för varje halvsekel ökar den genomsnittliga livslängden med 10 år, och än så länge verkar inte trenden vända.En populär åldrande teori har med telomererna att göra. Kromosomerna i våra celler består av tätpackat DNA, det utgör hela vårt genom (alltså alla våra gener). Längst ut på kromosomändarna finns en skyddande hätta så att cellerna ska kunna dela sig utan att kromosomerna tar för mycket stryk. Vid varje celldelning mister kromosomen en bit av sin telomer, vilket gör att det till sist inte finns någon kvar. Då blottas de viktiga generna, kromosomen blir instabil och DNAt blir känsligare för skador. Då vi nått detta stadium är vi förmodligen riktigt gamla, många åldersrelaterade sjukdomar dyker upp och de flesta av dem har dödlig utgång. Längden på telomererna är genetiskt bestämt och kan variera ordentligt, människor med kortare telomerer ser äldre ut än jämnåriga.
Men om den här telomerteorin skulle stämma till 100% skulle ju inte människor bli äldre och äldre? För inte blir telomererna längre och längre?
Telomeras skyddar telomererna
Nej, telomerernas längd har inte ändrat sig genom åren och det finns ingen direkt evolutionär fördel med celler som kan dela sig i det oändliga utan att dö. Sådana celler som har denna “defekt” är oftast cancerceller. Det finns ett enzym som kan förhindra telomererna från att brytas ned som kallas för telomeras, detta är extra aktivt hos immunceller och andra celler som behöver dela sig extra ofta. Stora mängder telomeras gör att vi åldras långsammare, men vilka mekanismer som påverkar telomeras är inte helt kartlagda.
Lågt insulin ger längre telomerer
Det finns flera teorier om att man kan påverka telomerasaktiviteten med sin kost och träning, och jag är helt klart beredd att hålla med om det. Att ha konstant låga insulinnivåer, eller ligga på extra lågt energiintag sägs sänka farten på åldrandet rejält. Även regelbunden motion ger bevisat ökad livslängd.
Oxidativ stress = åldrande
Andra orsaker till att vi åldras och dör är mängden oxidativ stress vi utsätts för. Våra celler omsätter energi i mitokondrierna (andnings/elektrontransportkedjan) och en biprodukt av detta är reaktivt syre. Det är alltså en vanlig syremolekyl men med en eller flera elektroner för lite. Detta gör syremolekylen instabil och reaktiv och den vill ta andra molekylers elektroner för att bli stabil. I den här processen slits molekyler tillhörande kroppens celler sönder, vilket resulterar i cellskador. Rökning är ett bra exempel på något som ger oxidativ stress, rynkig hud är kvittot på cellskadorna.
Även strålning (solen bland annat), aerob träning (löpning tex) ökar den oxidativa stressen. Efter tillräckligt mycket attack från fria radikaler (molekyler och atomer med för få elektroner) delar sig cellen för att få en ny frisk cell. Denna delning sliter på kromosomernas telomerändar. Något som kan hindra kroppen från att utsättas för oxidativ stress och andra radikaler är att hålla sig undan rökning och solning, men också att se till att få i sig lite antioxidanter.
Antioxidanter – färgglad, levande mat som friskfaktor
Antioxidanter kan neutralisera fria radikaler och förhindra oxidation, det är bevisat att högt intag av antioxidanter bromsar åldrande och minskar risken för många sjukdomar.Det verkar alltså återigen som att kosten spelar in när det gäller åldrande och sjukdom. Det är väl ganska självklart egentligen, och det känns ganska skönt att man inte enbart måste förlita sig på sin förprogrammerade telomerlängd.
Telomerteorin kan i allra högsta grad vara sann, men med tanke på att medellivslängden bara ökar och ökar verkar vi i alla fall kunna styra de lite själva.
Om du är intresserad av att mäta dina telomerer så tillhandahålls ett test av företaget Teloyear. Klicka här för att läsa mer om testerna.
Nackdelen med Sukralos såsom jag ser det är att det håller kvar våra smakpreferenser på en starkt söt nivå. Vi behöver mer sött för att tycka att något är gott, vilket kan öka de totala sockerintaget. Än så länge behöver inte mängden sukralos deklareras så sötheten i lightdrycker kan ökas utan kontroll. Det är ganska oroväckande att förekomsten av sådana här ämnen ökar, men än så länge är de kanske ingen panik. Jag säger jämt att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, så man kan fortfarande ta en cola zero med gott samvete. Men, man bör absolut försöka avveckla sina söta laster på lång sikt.
Elisabeth G on KETO-boken är HÄR!: “Sidan funkar jättebra för mig., Friskis. Kollar du månne via telefon? När jag försöker läsa vissa sidor på telefonen blir…”
