Jag tänkte fortsätta på samma tema eftersom jag fick så bra respons på förra inlägget om hetsätning & sockerberoende.

En populär grej för alla som tränar och dietar är att lägga in en ätardag då och då, det brukar till och med rekomenderas för långsiktig viktnedgång. I teorin är det heltlogiskt. Man följer nån tråkig kålsoppa/nutrilett-diet och för att hålla motivationen uppe unnar man sig precis vad man vill en dag i veckan.För LCHF:are funkar detdock lite annorlunda och för hetsätare/frossare funkar det inte alls!

Om vi utgår från att vi är en vanlig, klassisk ‘bantare’ som håller nere med kalorierna på veckodagarna och ‘unnar sig’ lite extra på helgerna. Funkar det? Det kan funka, om man verkligen svälter sig under veckan & inte frossar under helgen. Oftast brukar den här metoden ge resultatet ”plus minus noll”.

Hur blir det för LCHF:aren då? Om vi utgår från att ‘ätardagen’ är helt LCHFgodkändär det dels ingen vits med den och dels ingen fara alls. Alla dagar är ätardagar! Det kommer inte hända något alls om vi vräker i oss en extra stek med kryddsmör för att det är lördag.  Om vi däremot ska kolhydratfuska, är det en helt annan femma! När vi LCHF:ar är vi oftast i ketos, kroppens glykogenlager är tomma & vi har ingen lagrad vätska i kroppen.

Plötsligt kommer det 3 hekto godis, vad händer? Varje gram kolhydrater binder 4g vätska och pang har vi ”gått upp” över 1 kilo! Vätskan sätter sig dessutom där vi brukar lagra in fett.Insulinhöjningen gör det möjligt för energin att lagras i fettväven dessutom, vilket den också gör för den som är känslig! Hur många dagar tar det att åtgärda misstaget? Det kan ta upp till en vecka, eftersom det kan vara riktigt tufft attkomma tillbaka till ketosen.

Även fast man slutar med kolhydraterna igen nästa dag, kanske man fortfarande äter tillräckligt med kalorier för att kroppen ska kunna hushålla med glykogendepån. Resultatet blir att vätskevikten inte ger sig! What to do? Snabbaste taktiken är en dags fasta (för den som har övervikt eller vill tappa fett), för er andra är det bara att fortsätta med den vanliga LCHF:en. Ingen skada är skedd egentligen, ur hälsosynpunkt alltså.

För frossaren då! Vad innebär en ätardag? Katastrof! Frossaren tänker ”nu jävlar ska jag äta!” & köper med sig allting som han varit det minsta sugen på utan att reflektera över mängden. Det finns ingen förmåga att avgöra huruvida det ens är
möjligt att sätta i sig allt. Ätardagen slutar i illamående och total matkoma där hela veckans diet är förstörd. Ja, man kan förstöra en hel veckas dietande och lite till, med bara en enda ätardag.

Kontentan?

• Bantaren måste vara konsekvent & ha total kontroll över sitt ‘unnande’, bantaren kan unna sig en extra smörgås eller nått litet godis men inte mer.
• LCHF:aren kan inte ‘unna’ sig kolhydrater om fettminskning står på schemat, det förtar ‘hela effekten & man måste ‘börja om’ gång på gång.
• Frossaren kan inte ha ätardagar utan varje dag måste ha ett kontrollerat intag utan utsvävningar, överviktig eller ej. Här måste man ge signalen till hjärnan att mat äter man i första hand för att kunna träna & orka med sin vardag, inte för att fira, trösta, eller underhålla sig.

Det jag egentligen vill säga till er som frågar om ätardagar & ‘kolhydratfusk’ är följande: Ja, det förtar effekten av LCHF helt eller delvis. Ja, det tar tid att komma tillbaka från där man slutade senaste och ja, ätardagar är generellt en väldigt dålig idé & ett säkert sätt att rubba balansen. Detta gäller alltså planerade ätardagar, jag har inget emot att festa till det med tårta om man är bjuden på fest eller göra små undantag – det måste man!