Att gå upp 04.30 och meditera i soluppgången är absolut ingenting jämfört med hur JOBBIGT det är att sluta med kaffe!
Under tiden jag skrev Beroendehjärnan så återkom massor av mina gamla “matberoenden” som koffein, mejerier och choklad just eftersom jag satt och skrev om det hela dagarna. När boken blev klar var jag klar med mina “addictions” förutom koffein då, som fortfarande var uppe i 1-2 kannor om dagen. Någon kopp här och där påverkar mig inte så särskilt – jag började dricka kaffe som barn och är väldigt tolerant mot koffein. Trodde jag!
Jag köpte ju en ny blodsockermätare för ett tag sedan och den har visat att jag reagerar något enormt på kaffe i form av förhöjt blodsocker och därmed sämre keto-adaptering. Både svart kaffe och smörkaffe, men det är troligtvis mängdrelaterat. Jag märker också att jag utan kaffe inte blir stressad alls, och att jag har mycket bättre fokus.
Detsamma gäller Mattias så i helgen bestämde vi oss för att helt enkelt sluta med kaffe. Det blev en jobbig helg. Man inser hur beroende man är när man går cold turkey, inklusive de faktum att vi “slutat” med kaffe flera gånger tidigare.
Det är inte bara koffeinet i kaffet som är negativt för hälsan, utan även de mikrotoxiner som stör ämnesomsättningen och kroppens förmåga att läka sig själv. Därför är även koffeinfritt kaffe uteslutet liksom té. Ekologiskt, giftfritt, koffeinfritt té skulle kunna funka, men då är det bättre att göra té av till exempel ingefära och kryddor.
Sammanfattningsvis
- Kaffe/koffein stressar binjurarna
- Kaffe/koffein påverkar blodsockret och därmed viktminskning och ketoadaptering
- Kaffe och de flesta téer innehåller mikrotoxiner
- Bulletproof coffee är inte bulletproof, men ger jämnare energi/blodsocker + mättnad