Folksjukdomen ÅNGEST & biokemin kring den

Tvångstankar, panikångest, nervositet, stress, oro & klassisk ångest. Herrejesus vad många det är som verkar lida av detta, så nu tänker jag dedikera ett inlägg med lite biokemisk approach till denna sjukdom.

Man kan väl påstå att ångest är “normalt”, att alla har det och så vidare men jag tycker inte att det blir bättre av det. Personer som lider av ångest kommer inte må annorlunda bara för att det är normalt. Det finns en psykiatrisk diagnos som kallas för GAD (Generalized Anxiety Disorder) som VÄLDIGT många människor lider av, och diagnosen rymmer i princip ALLA typer av ångest.

Signalsubstanserna i hjärnan

Man kan säga att det är livssituationen som ger ångest, men varför kan då två människor ha SAMMA livssituation men helt olika reaktion på den? Den ena har mega-ångest och den andra är lugn som en filbunke. Det beror såklart på HUR man reagerar, VAD man säger till sig själv och vilken stressnivå man tål, men jag tycker också att det säger en hel del om konfigurationen i hjärnan. Vi ser helt olika ut rent biokemiskt.

Dopamin, Serotonin och Nor-adrenalin – Vilken typ är du?

En person som är känslig för dopamin fastnar snabb för cigaretter, medan en person som inte är det kommer testa en gång & sedan säga “usch aldrig mer!” En person med lågt nor-adrenalin kommer ha väldigt svårt att sitta still och läsa en bok i 3 timmar i streck, medan en person med högt nor-adrenalin kommer kunna plugga hela natten utan problem. Det spelar stor roll vilken biokemisk konfiguration vi har i hjärnan, de påverkar mående och beteende till stor del. Personer med högt serotonin har till exempel sällan eller aldrig ångest, de är lugna som filbunkar hela dagarna.

Kan man manipulera kemin i hjärnan?

Ja! Man kan manipulera sin hjärna på massor av sätt. Både genom kosten och genom att vara vaksam på sina tankar. Man kan också ändra hela miljön man befinner sig i. Det finns också medicin mot ångest, som man INTE ska vara rädd för att testa.

Ångesthjärnan – har du en sån?

Ångest beror oftast av två olika parametrar: Antingen väldigt högt nor-adrenalinpåslag (panikångestattack och allvarlig stress) eller alldeles för låga serotoninnivåer (mer deppig ångest och gnagande oro)

Att inse att det kan finnas en medfödd känslighet för obalans bland signalmolekylerna kan vara ganska tröstande, för det går att fixa och det är inte man själv som är galen 🙂 Lågkolhydratkost har visats stabilisera personer med ADHD och även ge upphov till mindre panikattacker hos människor med stark ångest, men det kan vara värt att experimentera mer med maten. Aminosyrorna till exempel, tryptofan som finns naturligt i choklad (attans!) men också i kyckling, tonfisk och lax (yes!) hjälper till att bygga upp signalmolekylen serotonin tillsammans med aminosyran 5-HTP. 5-HTP finns receptfritt på burk för den som vill köpa. Även aminosyran L-theanin har visats lindra ångest väldigt bra.

Serotonin & dopamin har en väldigt komplex relation i hjärnan, men båda signalvägarna går ut i hjärnans framlob och påverkar därför vårt beteende i hög grad. Negativa tankar, låg självkänsla, blyghet, rädsla, sömnproblem, panikattacker etc. ÄR ett tecken på obalans, det är inget abstrakt utan högst konkret och det går att fixa rent kemiskt.

Serotonin, SSRI & viktuppgång

SSRI (Serotoninåterupptagshämmare) är en medicin man kan få utskriven både mot depression och ångest, och en vanlig biverkan är antingen minskad aptit ELLER ökad aptit. Man kan plötsligt med lätthet gå ned i vikt, eller plötsligt gå upp flera kilo. Det beror på konfigurationen i hjärnan. Ökade serotoninnivåer i hjärnan kan leda till att dopaminet i hjärnan bli blockerat, vilket i sin tur leder till sockersug eftersom glukos har en serotoninåterupptagshämmande effekt. Hjärnan försöker alltså kompensera för de bristande dopaminet med mer serotonin. Dessa 2 signalsubstanser har nämligen väldigt lika effekt: Lugn och glad – välmående. Det är därför stort sockerintag och många insulinsvängingar ofta, kan leda till störningar i måendet, för att det blir serotoninpåslag som tröttar ut systemet och gör hjärnan mindre känslig. Alla är inte såhär känsliga, men vissa är det.

Protein & välmående

Ett stort proteinintag täcker ofta in de flesta aminosyrorna automatiskt vilket gör att det är större chans att INTE lida brist på någon viktig aminosyra. Genom att träna ökar vi blodcirkulationen så att aminosyrorna kan pumpas runt och distribueras i kroppen och hjärnan där de behövs! Tryptofan frigörs under träning och det är därför som träning faktiskt HAR en antidepressiv coh ångestdämpande effekt!

D-vitamin & ljus

För oss nordbor är de problematiskt att serotonin är ljusberoende, har ni hört talas om SAD? (Seasonal Affective Disorder) eller höst/vår/vinter-depression. D-vitamin behövs för uppbyggandet av serotoninmolekylen, så om du känner dig nervös eller deppig kan det hjälpa att öka D-vitaminintaget.

Fler mikronutrienter som krävs för bra serotoninnivåer är: B-vitamin (B6 främst), Kalcium och Magnesium!

CLEAN FOOD – CLEAN BODY – CLEAN BRAIN

Genom att äta BRA mat för människan, utan SOCKER och GLUTEN tror jag att man kan komma väldigt långt. Med rätt tillskott kan man komma längre. Om inte de räcker – var inte rädd för medicinska alternativ!

Boktips: “The worry cure” av dr Robert L Leahy