![[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋♀️) är naturligt böjda åt det hållet!
Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!
ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera.
STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer?
Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️
Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️
Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!](https://martinajohansson.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Nu har flera av mina senaste inlägg nått en bit över 100 kommentarer, vilket är coolt men också lite läskigt för jag märker att många inte förstår vad en blogg är för något.
För mig som har skrivit på olika sociala medier sedan gymnasiet (det fanns inget före dess!) är det helt uppenbart att en blogg är en personlig liten hörna på nätet där man kan lufta sina tankar och idéer och connecta med likasinnade.
Det kan stå vad som helst på bloggar
och framförallt så får det lov att stå vad som helst på bloggar så länge det inte är hets mot folkgrupp eller direkt olämpligt material såklart, men i stort sett har du rätt att uttrycka dig precis hur du vill online, särskilt på din egen domän. Jag äger min domän och jag har mitt namn som domän-namn, så att det ska bli tydligt att nu är det privata Martina som tänker och funderar.
För mig som hellre kommunicerar i text än tal har det varit en stor frihet att kunna uttrycka mig och få tala till punkt, utan att fundera över hur det tas emot eftersom jag inte ser mottagaren. Det är oerhört terapeutiskt, och väldigt givande när rätt människor hittar till mig och blir en del av bloggfamiljen.
Du kan inte censurera en blogg
Jag tycker att det är kul att uttrycka mig lite edgy för att få igång en diskussion och det är främst då jag märker hur många det är som inte förstår vad en blogg är. Det är när behovet eller önskan att censurera dyker upp, eller när jag blir krävd på vetenskaplig evidens, över en sån obetydlig sak som att jag berättar att jag tränar bäst och är som starkast i gymmet utan kolhydrater. Alltså en helt personlig anekdot.
Bloggen förblir personlig
Jag har märkt att det är just det personliga och autentiska som driver mig till att blogga. När jag kan vara mig själv, utvecklas, misslyckas och göra fel. När det finns svängrum för mig att tänka och tycka, vrida och vända på olika åsikter. När jag inte gör anspråk på att veta bäst kan jag testa olika perspektiv och komma framåt.
Jag har sett att många som blir ‘stora’ online slutar utvecklas för att de sätter sig själva på en piedestal, och jag vill aldrig hamna där.
https://www.expressen.se/kvallsposten/forskarna-nej-det-ar-inte-fettet-som-gor-dig-tjockare/
Sedär 😀
Ja, det får sannerligen stå det du vill och vad du vill. Detta är ju ett diskussionsforum får de av oss som tycker att dialogen och det du för fram som är intressant . Vad som aldrig upphör att förvåna mig dock är hur många ilskna vegosar som ändå verkar läsa din blogg och angriper med all ammunition de har när du skriver något som inte faller dem på läppen. Vad är då syftet med att läsa undrar man? Behöver man något att reta sig på och därmed mäta krafterna mot genom att käbbla emot eller vad?
Jag menar om jag verkligen inte håller med varför ge sig in i diskussionen .??Det blir ju som att försöka övertala en liberal att bli vänsterpartist eller SD are. Ganska meningslöst.
Det finns så många intressen där ute i världen som står i konflikt med varandra och så många intressegrupper som vill att informationen ska censureras hit och dit att det privata bloggande kan bli ett andningshål många av oss behöver. Jag tror att ingen och jag upprepar ingen sitter inne med SANNINGEN, vilket kan vara frustrerande för många av dina läsare som vill kanske tro på det de läser. Även rå data från olika studier tolkas av människor utifrån dessa människors referensramar och inte alltid tolkas på rätt sätt.
Man kan inte blint TRO på det man läser. Det man gör istället är att man tar den pusselbiten man får på till exempel din blogg, bedömer dess värde efter den egna förmågan och försöker foga samman med den stora pusslet som kallas världsbilden (som är också individuell). Tänka kritiskt med andra ord. Om pusselbiten inte passar i världsbilden får man väl förkasta den. Det hjälper inte att skrika och gorma. Då är man bara dum. Har man dock någon värdefull information att komma med som du som nyfiken person kan ha nytta av och som kan hjälpa dig att korrigera din världsbild då är det guld värt att man lämnar en kommentar.
Katerina, du ser världsbilden på samma sätt som jag. Man får pusselbitar då och då; en del passer, en del inte. Pusselbitar som inte passer kan man kasta, eller lägga under mattan…men blir de för manga under mattan måste man till slut bestämma sig för om man ska riva upp hela pusslet och lägga det på nytt…och det är jobbigt, väldigt jobbigt, så jag förstår om man drar sig I det längsta, och försvarar den bild man har. Men det blir ingen utveckling om man inte vågar lägga om pusslet, med alla bitar.
Snyggt sagt!!
Har någon tips på en bra probiotika som är starkare än probioplex? 🙂
Du driver en kanonbra blogg och det är eg synd att du ska behöva ägna tid åt att dirigera folk härifrån (folk som uppenbarligen inte gillar det de läser) – de borde ju fatta själva att de ska välja “veganbloggar” etc istället 😉
En annan sak som jag funderar på och gärna vill höra din synpunkt på; jag vill äta så nära “naturen” som möjligt, alltså så som vi är tänkta att äta. Inget jox! Bara bra mat; animiler, fett, grönsaker. Har gått på keto ett tag och mår superbra! MEN jag blir inte av med mina vadkramper. Då undrar jag; är mina vadkramper en signal till mig att jag gör fel, borde jag lägga till mer kolhydrater? Jag vill ju eg inte det, för jag mår så bra i övrigt. Men jag vill inte hålla borta något som min kropp behöver, då gör jag något fel tänker jag? Smörjer vaderna med mg-olja, saltar extra på maten etc. Vad tror du? Har du upplevt muskelkramper på keto?
Intressant att du har så envisa vadkramper… det kanske är kalium du behöver?
Linda,
min man har haft envisa kramper men blivit av dem genom tillskott av magnesium. Det finns på både hälsokostaffärer och apotek.
När jag själv någon gång får tendens till kramp tar jag en halv tesked vanligt salt i en halv liter vatten, 1 – 2 dagar i rad. Funkar för mig.
Jag har också läst om folk som blir hjälpta av att äta mer bladgrönsaker.
Hoppas du hittar en lösning för kramp i vaderna är verkligen jobbigt.
Hej Linda,
jag brukade bli av med mina nattliga vadkramper genom att ta en ordentlig dos magnesium-citrat på kvällen innan jag gick och lade mig, men fick alltid tillbaka dem när jag försökte dra ner på dosen…
Däremot kan du testa carnivore, för sedan jag började med det har jag inte tagit magnesium, och jag har inte haft kramp en enda gång 😉
Tack för tips! Ja det är skumt med dessa vadkramper, om carnivore skulle hjälpa, då funderar jag på om det är oxalsyran i de gröna bladgrönsakerna jag äter som är boven? Att oxalsyran binder till sig mineralerna jag behöver och för ut dem ur kroppen? Vet bara inte om jag är beredd att lälmna mina älskade grönsaker 🙂
Jag har en fundering på om det antingen är oxalsyran, eller min stora te konsumtion som påverkade… Tydligen ska ev koffeinet/teinet i te kunna göra att man behöver mer magnesium, kommer dock inte ihåg om det var för att det direkt ökar behovet eller om det blockerade upptag.
Det ska bli intressant att se vad som händer när jag testar att återintroducera grönsaker och sedan te (mestadels grönt, lite vitt alt rooibos) 😉
Det är klart att du får skriva vad du vill på din blog. Men nog kan det vara intressant för oss läsare att förstå om det du skriver är något du har andra belägg för (studier, litteratur, whatever) eller om det enbart är egen erfarenhet (därmed inte sagt att det senare är mindre intressant att läsa). Jag är inte så bevandrad inom området, men inser ju att det inte finns forskning på allt, och tycker det är spännande med nya tankar, och kanske idéer för mig att testa själv…men tycker också att det är bra att veta vad tankarna bygger på – för du testar ju inte slumpmässigt nånting, utan har en tanke bakom. Framgår det, så kan jag inte förstå om folk klagar.
Det är helt sant och en väldigt bra poäng, jag ska bli tydligare med vad jag får mina idéer ifrån. Inte mer än rätt.
Hej,
Vad är meningen med en blogg om man ska tänka på hur det ska uppfattas av andra. Det är som du säger en kanal för kommunikation, inte SANNINGEN! Eller ja, din sanning är det ju och det får vi andra acceptera. Håller man inte med och blir så störd att man håller på att krevera får man väl sluta läsa. Ofta missar många också kärnbudskapet och blir upprörda över något de läst mellan raderna. Intressant, tycker jag. Jag minns från mina juridikstudier hur vi verkligen fick träna på att läsa lagtext och hitta rätt paragraf för rätt spörsmål. Förvånansvärt många missade att en paragraf innehöll exempelvis “…med våld och hot” medan en annan innehöll “…med våld eller hot”. Snarlikt men inte samma betydelse och går inte att tillämpa på samma sätt. Många förstår helt enkelt inte vad de läser. Om de har för bråttom och reagerar på impuls eller om de verkligen inte förstår budskapet låter jag vara osagt.
Och orka bråka liksom. Gillar jag inte det jag läser eller ser brukar jag avfölja. Likaså om jag tycker att det är ointressant. Varför lägga energi på något som inte tar en framåt. Obegripligt! Sen är en diskussion alltid intressant så länge man håller sig till sakfrågan och på den nivå som frågan kräver.
Haha håller helt med, det är otroligt många som läser något som inte ens står i texten eller som läser texten med en egen väldigt arg röst… högst intressant fenomen…
Word.
Bra skrivet! Jag funderar mycket själv på hur jag ska skriva samt uttrycka mig i tal då många blir upprörda och ofta hävdar att det inte är så för att det inte finns vetenskapliga bevis. Jag jobbar därför nu mycket på hur jag formulerar mig… Tycker diskussionen kring vetenskapliga studier är intressant i sig då jag själv har fått uppleva uppenbara kopplingar till ex kopparspiral och vilket helvete det kan förorsaka även om det inte finns sk veteneskapliga studier kring detta. Jag försöker formulera mig mer i ordalga vilka upplevelser jag har och vad jag har sett i min omgivning. Kanske också belysa varför det inte finns vetenskapliga studier bakom allt och att det ofta går att hitta något som stödjer det mesta….om man vill….
Visst blir det intressanta tankar kring kommunikation av det hela. HUR man kan uttrycka en åsikt och NÅ FRAM utan att det blir bråk eller totala missförstånd. Det är verkligen inte enkelt…
Instämmer med Elisabeth G!
Keep going girl 🙂
Hej Martina. Tack för en superbra blogg. En fråga som inte har med texten att göra, är lasertearapi för att sluta röka eller sluta snusa ngt att testa, är det möjligt att det skulle kunna funka? Företaget heter Relief.
Jag har ingen aning om vad du menar.
n=1: Funkade på mig. Varit utan i 1.5 år nu.
17 år på nikotin, och vips borta utan en tanke.
Testade någon vecka innan att vara utan nikotin för att observera abstinensbesvären. Efter laserakupunkturen (som det nog egentligen är) så hade jag inga sådana symptom alls. Kom lätt förbi första symptomveckorna, och var lite smådeppig tills receptorerna återbildats (3månader).
Deras hemsida kunde vara bättre på att förklara, men man hittar lätt andra källor om man vill läsa på.
Bra! Fortsätt som du gör. Jag har lärt mig jättemycket av dig, både här och i bokform. Och eftersom vi är utlämnade åt oss själva när det gäller hälsan är det viktigt att få ta del av andras kunskap och erfarenheter.
Tack Elisabeth!
Nej censur skall man inte pyssla med och det är som du uttrycker intressant hur lättkränkta en del människor är. För det är ju ofta det det handlar om när någon blir upprörd över att du skriver något som hen inte håller med om.