Kul att mina Kina-inlägg är så populära! Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst egentligen, särskilt nu när jag börjar få lite mer perspektiv. När jag bara jobbade för att få ihop allting hade jag inte tid att reflektera så mycket, och var också lite rädd för att berätta vad jag gör, av någon anledning. Jag brukar rent generellt vara oerhört försiktig med det. Dock ser jag att jag skrivit en hel del när jag bläddrar i arkivet, mycket mer än vad jag minns. Jag har till och med skrivit om mina försök till att utveckla tekniska produkter här, och hur det misslyckades.
Val av business är viktigt!
Valet att satsa på science editing var dels på grund av Yaja (som jag berättar om här) men också för att jag upplever det som otroligt svårt att göra någon fysisk produkt. Såklart kan man importera varor till Sverige, men då får man starta ett importföretag och jag ville inte bli importör. Att skapa något eget är bara möjligt om man samarbetar med kineser och det tycker jag är svårt. Jag har otroligt svårt att skapa den kontakten med människor, kineser eller ej. Att själv deala med fabriker eller konstruktörer som västerlänning innebär att man betalar mer än 10ggr “det riktiga” priset. Det kan fortfarande bli billigt nog men jag har av princip svårt för det när jag vet vad det “ska” kosta.
Mutor, deals och connection
En annan sak som jag upplever som svårt är hur man dealar med varandra och innebörden av “ansikte” som är viktigt i hela Asien. Ansikte = anseende. Det kan vara väldigt subtila saker som att man, genom att fiska fram ett paket cigaretter av ett exklusivt märke ur handväskan, räddar hela dealen. Köp de dyraste cigaretterna du kan hitta och lägg upp lite casual på bordet jämte dig.
Middag med en klient kan bli en dyr affär eftersom det kan bli en duell i vem som kan köpa dyrast baijiu (risvin fast egentligen skitäcklig starksprit). Det finns ingen övre nivå för vad ett glas kan kosta, och den som betalar mest har såklart bäst ansikte. Givetvis ska man alltid erbjuda sig att betala för alla för att den som betalar vinner spelet.
Hålla koll på skatter/avgifter kan bli omöjligt
[pullquote]
[/pullquote]Det mest frustrerande av allt är att utländska företag skulle betala mer än 100% i skatt om de följde alla “regler” korrekt. De flesta utländska företag betalar skatter och avgifter som egentligen inte finns, helt påhittade. Förra året betalade jag ungefär 40.000 kr i skitavgifter för betalar man inte blir man utvisad, får sitt företag nedstängt eller så låser de bankkontot.
Det gör att hela situationen med vad som är rimligt att betala och inte blir något olustig. Dock är avgifterna (oftast) mycket lägre än i Sverige så allt som allt tjänar man helt klart mer på att inte ha sitt företag i Sverige. Jag kan trots allt tänka mig att ha det ändå just på grund av andra fördelar, i alla fall till en början.
Lämna gärna en kommentar om du vill veta mer, eller sök på business eller företagande här på bloggen så hittar du massor! Här är ett bra inlägg om 5 myter om företagande!
Citatet ovan är direkt kopierat från ett mail jag fick precis och också får konstant, i början blev jag livrädd men nu rycker jag bara på axlarna och betalar…