Trots att jag är så otroligt intresserad av kost och kosttillskott som jag är så ser jag det lite som bilden ovan. Att kosten trots allt är en mycket liten del av det hela. Jag tror att kost och träning faller på plats naturligt om man verkligen mår bra på insidan, känner att man lever sitt eget liv och trivs varje dag. Då håller man sig frisk, äter det kroppen behöver och har balans mellan stillasittande och fysiska aktiviteter. Då kommer det inte spela så stor roll hur man äter, för man gör undermedvetet inget destruktivt mot sin egen kropp. Allting i moderation, inga beroenden och inga flyktbeteenden. Mer och mer ser jag kopplingen mellan det psykiska måendet och den fysiska hälsan. Jag tror helt enkelt inte längre att man kan bli sjuk och trivas med sig själv samtidigt.

Innan när jag coachade folk till att komma i form såg jag detta hela tiden. Man går helt enkelt inte upp 10 kg på kort tid om man verkligen trivs med livet och har koll på läget. Jag tror också att det oftast finns psykologiska faktorer bakom viktplatåer; känslor av otillräcklighet, att man är rädd för konsekvenserna av att bli “snygg”, att man inte “kan”, att man inte “förtjänar”, att man har bilden av sig själv som en “tjockis” och måste leva upp till den bilden hela tiden.

Insidan måste ändra sig först innan några bestående förändringar kan äga rum på utsidan. Man tenderar att uppfylla sin egen självbild, och därför är det så himla viktigt med de mentala aspekterna av kost och träning. Ingen kan bli “fit” som inte ser sig själv som en fit person, den bilden måste ändras först. Med både ord, handling, affirmationer och intentioner.

Jag tror att det viktigaste är att ha roliga mål och känna mening med sin tillvaro. Vad tror ni? Jobbar ni mycket med affirmationer och målsättning?