Fruktos är den snabbaste kolhydraten att konvertera till glycerolfosfat och via levern bilda triglycerider som leder till fettinlagring. Det gör fruktos till en stor bov när det kommer till både bukfett och leverförfettning, och med de en ökad risk för leptinresistens, insulinresistens och alla västerländska sjukdomar som är förknippade med detta.

Är då fruktos  en riktig värsting när det kommer till att höja blodsockret? – Det var vad jag tänkte när jag inledde mitt experiment för mitt blodsocker blir alltid jättehögt av allting som innehåller frukt/fruktos. Det visade sig att det inte höjer blodsockret riktigt på det viset som jag trodde, (men det är inte poängen) vad händer vid en tillfällig blodsockertopp? Jo inte långt därefter sjunkter det som en sten!

På grund av detta faktum blev jag intresserad av att använda fruktos som ett sätt att sänka mitt blodsocker, för i min jakt på perfekt ketoadaptering har jag legat lite högre än vad som är optimalt. Jag tänkte även ett steg längre – att man kanske kan komma undan med mer kolhydrater om man först får blodsockret att åka jojo. Det vill säga upp, sedan ned, sedan kolhydrater medan blodsockret sjunker för att på så vis “lura” kroppen att skyffla in alla kolhydraterna i musklerna istället för att öka insulinet.

Bild som visar min plan 

Som fruktoskälla använde jag en grapefrukt-liknande frukt och tog fram blodsockermätaren. Frukt för att jag ville ha en ren kolhydratkälla utan fett eller protein. Döm om min förvåning när blodsockret tog en helt annan vändning!

Blodsockret ökade inte så mycket som jag trodde utan vände istället nedåt ganska snabbt!

Dags för ett N=3 experiment, jag bor ju ihop med två herrar så det är inte mycket att be för. Dags att mäta! Jag använde min kinesiska blodsockermätare Sannuo som alltid visar lite högre än det verkliga värdet men den är i alla fall konsekvent så detta är vad vi uppmätte:

• Martina: 5.6 mmol/L  – 6.2 mmol/L (Grapefrukt) – 5.0 mmol/L (efter 1h)
• Mattias: 5.2 mmol/L – 5.9 mmol/L (Grapefrukt) – 4.9 mmol/L (efter 1h)
• John: 5.2 mmol/L – 5.5 mmol/L (Grapefrukt) 4.7 mmol/L (efter 1h)

Jäklar vilken dipp!

Dags att testa med kolhydrater. Jag åt purple potato och lite choklad, Mattias och John åt en mjukglass.

Ritningen är inte exakt här haha! Jag försöker illustrera att blodsockret inte kom upp till sin ursprungliga nivå efter kolhydratintaget utan höll sig lågt.

• Martina 5.4 mmol/l – Grapefrukt – kolhydrater – 5.6 mmol/l
• Mattias 5.5 mmol/l – Grapefrukt – kolhydrater – 5.0 mmol/l
• John 5.2 mmol/l- Grapefrukt – kolhydrater – 4.6 mmol/l

Mitt BS blev inte lika lågt och det beror nog på att jag inte åt några snabba kolhydrater, mjukglass är ju helt annorlunda än purple p eller sötpotatis.

Men vad är det som händer här?

Är det fruktosen?

Nej – det är inte fruktos som orsakar det här fenomenet utan molekylen Naringenin som är en antioxidant i citrusfrukter. Det är Naringenin som ger citrusen dess beska smak, som finns typiskt i grapefrukt. Jag upptäckte detta av en slump för att det var just grape vi hade hemma (säsong för det i Kina)

Efter lite googlande förstod jag att Naringenin är lika potent som metformin i sin förmåga att sänka blodsockret och öka insulinsvaret.

Naringenin (100 µM) stimulated 163 % glucose uptake in rat adipocytes (compared to untreated cells) and this was significantly higher than the insulin mediated glucose uptake at similar concentration. Thus, naringenin may play an important role as an adjuvant and/or alternative to insulin therapy for the management of diabetes mellitus.

Vilken grej!

Det betyder att man kan få ned sitt blodsocker genom att dricka egenpressad grapefruktjuice!

Jag tycker att upptäckten är väldigt cool, visste du att grapefrukt hade den här effekten? Om man bara vill få ned blodsockret utan att få i sig fruktos rekommenderar jag istället 3-4g kanel, R-ALA, ALA eller gymnena sylvestre. Dock verkar ju grapefruktjuice vara en riktig win om man någon dag skulle ha en “cheat day” 😀

Disclaimer:  Detta var ett experiment under julhelgen, det finns ingen poäng med att äta fruktos och det finns inga hälsovinster med fruktos. Det är bara för skoj skull, för att mäta och se vad som händer i kroppen. 

Citatet är från Kannappan, Sriramajayam, and Carani Venkatraman Anuradha. “Naringenin enhances insulin-stimulated tyrosine phosphorylation and improves the cellular actions of insulin in a dietary model of metabolic syndrome.” European journal of nutrition 49.2 (2010): 101-109.

Lim, S. L., K. P. Soh, and U. R. Kuppusamy. “Effects of naringenin on lipogenesis, lipolysis and glucose uptake in rat adipocyte primary culture: a natural antidiabetic agent.” Internet Journal of Alternative Medicine 5.2 (2008): 11-11.