V skriver: Hej Martina.
Jag undrar om du skulle kunna göra ett blogginlägg om hur man ska tänka när det kommer till kosten då man har ett ätstört beteende. Jag tror absolut på LCHF och keto, men jag har på senaste tiden insett att jag lider av hetsätning. Äter strikt i perioder tills jag bara tröttnar (eller blir helt utmattad) och mår illa av just den maten och sedan börjar jag äta väldigt dåligt i form av massor av kolhydrater och halv- och helfabrikat. Kan trycka i mig 500 gram godis på nolltid utan att jag knappt märker att jag ätit upp allt.
Vad är din syn på detta och hur får man det att fungera?
Just hetsätning har jag själv erfarenhet av så det är lite lättare att svara på än frågor om socker- och matberoende. Dock är jag bara en person så mina iakttagelser kanske inte stämmer på alla. Jag drabbades av hetsätning när jag började med LCHF, åt strikt i perioder för att sedan hetsäta godis. Jag var inte keto-adapterad och var också undernärd på grund av långvarig, ensidig vegetarisk kost.
Jag tyckte inte att jag var supersmal såklart, utan höll nog alltid igen lite. Sånt slår alltid tillbaka i form av hetsätning för kroppen vill ha energi och byggstenar i form av mikronutrienter, protein och fett. Vill kroppen ha socker, vilket min kropp också ville ha i början (detta var 10 år sedan) så är man inte keto-adapterad. Hjärnan och musklerna skriker efter energi och sockerfrossan kommer som ett brev på posten!
Kroppen vet bäst!
Några år in på LCHF släppte jag allt vad fasta och underätning hette och såg till att käka frukost, lunch och middag. Rikligt med fett och inga restriktioner utan tillät vispgrädde, smör och creme fraiche i mina ketogrytor för att verkligen få upp kalorierna. Resultatet blev en viktuppgång på typ 7kg men med bibehållet låg fettprocent (tvättbräda), extrem ökning av muskelmassa och styrka. Hela min fysik transformerades.
…Och allt sug och önskan om att hetsäta eller överäta försvann!
Om jag får för mig att fasta kommer hetsätningstendenserna tillbaka men nu är det aldrig lösgodis jag är sugen på utan fulfett (jordnötssmör). Kroppen säger “ge mig mer energi tack!” Det har jag lärt mig. Svält, underätning och fasta straffar sig lätt särskilt om det finns näringsbrister i botten.
Lösningen är att öka näringen
Utöver att äta frukost, lunch och middag med tillräckligt hög fett-ratio hjälper det också att öka näringen. Skippa alla fulketo-fasoner och ät riktig mat av bra kvalité. Gör hemgjord leverpastej, köp nötblod och ha i köttgrytor och rotera alla proteiner så att du får i dig fisk, skaldjur, nöt, lamm och så vidare. När jag började lägga till lever, märgben och blod i min kost infann sig ytterligare en nivå av lugn i min kropp. Det är galet tillfredsställande att äta näringstätt!
Psykologiska orsaker till hetsätning
Mina orsaker till hetsätning var fysiologiska, det är jag helt säker på. Jag vet dock att många hetsäter för att döva bort känslor eller reglera sitt nervsystem på olika sätt. Det beteendet gränsar mer till beroende-problematik och kräver andra strategier som jag inte kommer att gå in på i det här inlägget.
Sammanfattning
- Ketoadaptera i lugn takt (Ge det minst 6 månader)
- Släpp tankarna på kaloriräkning
- Sluta fasta
- Sluta banta
- Ge kroppen rikligt med näring
- Kör inte zero carb utan lägg till ordentligt med ovanjordsgrönsaker
- Ät frukost, lunch och middag
- Undvik onödiga begränsningar i början (som mejerifritt osv)
Summerar jag mina energinivåer under dagen så är de mycket högre när jag hoppar över frukost och ‘endast’ äter lunch och middag. Det jag också märker är att jag lätt överäter senare under dagen om jag startar dagen med frukost. Vissa kanske mår bättre av att äta frukost, andra inte, så verkar svårt att generalisera. Om det vore dåligt att fasta och hoppa över frukost borde väl det märkas i alla studier som görs på intermittent fasting men där lyfts mestadels fördelar upp vad jag kan se – på diverse biomarkörer. Sedan kan jag förstå att det inte passar för vissa individer, av olika kände eller okända anledningar. ‘Fasta’ 18 timmar äta inom en 6 timmars period är det bästa jag hittat för att må bra i alla fall!
samma för mig
Har alltid haft en problematisk relation till mat. Även till människor. Till allt. Tror tyvärr inte att det går att ändra. Det finns bara en orsak till att min middag inte består av 100 köttbullar – det finns inte så många. Det är inte heller ekonomiskt försvarbart att köpa en svindyr tårta.
I början av livet så var jag sjuk och fick all mat via sond + IV antibioitika. Var underviktig under mina första år. Men plötsligt var min mättnad totalt rubbad. Min mor köpte aldrig mer än vad som precis behövdes, för att jag skulle ha mindre utbud att frossa på. Eftersom jag var tjock (Aspie + tjock + mobbad).
Sedan fick jag anorexi, åt concerta, tränade ihjäl mig och åt strikt LCHF. Mådde rätt bra, för hade nog varit död om jag levde så anorektiskt på vanlig kost.
Sen frosseri och svält i perioder fram tills idag.
Jag kommer med stor sannolikhet aldrig att få bort frosseriet helt ur mitt liv. Det är svart eller vitt.
Men kost och matvanor är starkt länkade till personlighet och problematik tror jag.
Förlåt att jag snackar om mig själv. Men har grubblat så länge på detta med frosseri, ätstörning osv. och är lättast att referera och jämföra med sig själv.
Du kan förändras, du är inte en statisk enhet.
Hade jätte gärna kommit ikontakt m dig, Anna.
Tack för din fantastiska blogg och detta informativa inlägg!
Jag känner verkligen igen mig i Vs beskrivning.
Senast detta hände, så hade jag trackat min mat i en ketoapp som även räknade kalorier (vilket jag inte räknar i vanliga fall) och konstaterade att jag låg på 1300-1800 kcal per dag. Dock kände jag mig inte hungrig så jag tänkte att det inte var någon fara. Insåg när jag läste detta att jag ska tracka igen och försöka komma upp över 2000 kcal, för att se om det hjälper. Tänker också att jag behöver föra journal över mina sådana här perioder. Problemet är att jag inte alltid märker att jag är på gång in i det förrän jag är mitt i det eller i slutet. Det är oftast en blandning av stress, känslor av att inte duga, oplanerat uteblivna måltider (oftast lunch) och sömnbrist, som leder till hetsätning och i förlängningen ångest. Men jag behöver ta reda på i vilken ända det börjar egentligen.
Skall även läsa Beroendehjärnan igen, kommer ihåg att den gav mycket sist jag läste den.
Tack igen för en superbra blogg! Gillar verkligen blandningen av kropp, psyke och ande! <3
De få tillfällen jag hetsätit har precis som du beskriver det varit om jag ätit för näringsfattigt eller för lite. Då kan jag få en stark lust att gå till kylen och äta massor av ost och mandelsmör(som jag inte mår bra av). Vid de få tillfällen det händer känner jag att både kropp och mind överreagerar på underätningen genom att vilja frossa tills det blir lugnt. Eftersom jag nästan alltid äter näringsrikt och tillräckligt med energi så uppstår detta ytterst sällan.
Intressant! Så olika man kan vara: för mig fungerar fasta bäst mot överätning. Ju tidigare jag intar min första mat på dagen, desto mer äter jag. Moressey (eller vad han heter), han som ’skapade’ 5:2 fastan, gjorde ju en del experiment på det där och kom fram till att den överätning som kommer av fasta är mindre än den mängd mat man ätit om man ej fastat. Han tillåter ju även kaffe etc under sina fastor och får ändå positiva hälsoeffekter (anti-ageing etc). Vad tror du om detta?
Han är en man för det första, så han tål stress bättre bara där. Han har ingen ägglossning att bevara och han är ganska gammal och har helt andra problem än en 30-årig tjej kan ha.
sant, såg bara test på män i hans kanaler… Dock mår jag rentsubjektivt bra av fasta, och är kvinna
Det är viktigt, om man mår bra och det känns bra – go for it!
Så om man ska tolka dig korrekt, så inga problem med fasta om man är kvinna och 56 år o passerat fertil ålder sedan länge ??
Om du tycker att det är det bästa för dig och din kropp, go for it! 🙂
Jag har också hetsätningsproblematik och min uppfattning är att det för min del är känslomässigt till stor del. Det finns även tendenser på grund av att äta för lite då jag är väldigt överviktig redan som det är och får panik av tanken på ännu större viktuppgång till följd av överätning. Ketogen kost för mig är ett sätt att lugna ner hetsätningstendenserna, och jag blir bättre på att tolka vad som är känslomässigt sug och vad som är sug efter mat. Lyckligtvis är det oftare mer sug efter mat än känslosuget när jag äter keto. En ny upplevelse till följd av att inte döva känslor med kolhydrater är också att jag faktiskt tvingas ta itu med mina känslor som kommer upp. Ofta når jag insikter om var känslorna kommit ifrån, något som jag inte kunnat eller orkat tidigare vilket också i förlängningen minskar hetsätning.
Tack för att du tog dig tid att svara! Intressant att läsa.
De senaste månaderna har det börjat gå upp för mig att jag är en allt-eller-inget-person, vilket kanske inte är det optimala när man ska lägga om kosten. Jag ska verkligen tänka på att sakta övergå till keto den här gången, låta det gå många många månader innan jag är på den kolhydratsnivå jag vill vara på, inte ta bort alla kolhydrater på en vecka.
Den psykologiska delen har jag även börjat jobba med, vilket jag tror är en stor orsak bakom hetsätningen. Har alltid tänkt att allt ska vara perfekt och gör man det inte ordentligt behöver man inte göra det alls. Har börjat utmana mig med att låta saker vara gjorda på en okej nivå istället för perfekt. Det är riktigt jäkla jobbigt men det börjar ge sig.
Hets- eller snarare överäter m men tror precis som i martinas fall att det är fysiologisk orsak bakom då jag enkom, iaf sedan jag började m keto/carnivire, har ‘sug’ efter kött o fett. Dock svårt att stå ut, mest psykologiskt o emotionellt, i att tillgodose det då det skrämmer m viktökning och att det blir så stora energiintag. Blir liksom rödd att kroppen alltid ska fortsätta ‘kräva ‘ så mkt energi och att jag ska bli överviktig. Emellanåt också cravings efter typ kokosflakes el liknande,kanske behov av extra fibrer fast jag får ont ont ont av det så försöker stå emot då. Kanske kroppens sätt att be om att få rensa tarmen på ngt vis??
Fler sådan här inlägg, de är viktiga och ger isf mig hopp mod och styrka i att vpga fortsätta m keto, m att försöka lyssna och lyda kroppen och öka min autenticitet
Åh vilket intressant inlägg! Jag tycker att det stämmer så bra överens med hur jag själv har lyckats med att hetsäta med LCHF och har märkt att om jag äter ordentligt så finns det inget sug till hetsätningen alls. Det är som bortblåst.
Skulle finna det otroligt intressant att få läsa ett inlägg om hetsätning ur beroende vinkeln också, då jag långt innan LCHF hetsåt mig genom nätterna och även vissa dagar, har insett att det både var för att dämpa känslor men även att de flesta av dessa tendenser avtog när jag slutade med medicinbehandling, främst sömnmedicinen var en stor bov för mig i just detta läge.
Man kan läsa DENNA! (länk)
V har ju skrivit att hen äter strikt i perioder tills hen bara tröttnar (eller blir helt utmattad) och mår illa av just den maten. hen har inte skrivit att hen banta, räkna kalorier etc. det är väl en skillnad i vad hetsätningar orsakas?
tror oxo pa din förklaring, men jag tror de flesta har psykologiska problem för att de inte riktigt tror pa keto kosten eller vill döva känslor. jag t.ex. kan hetsäta deluxe pa keto, inget problem att trycka i sig kokosgrädde, ost, kött osv. mycket godare än lösgodis etc., men hjälper inte i längden alls med min övervikt….
Min upplevelse är att man mår illa för att man inte får ut någon energi av den, ingen keto-adaptering. Kroppen vill ha något ANNAT!
Annat, som vad? Specifikt näringsämne? Förstår illamående om ketomat isf inte ger energi men väl dumt att ‘ge efter’ och återgå t carbs ist f att jobba mot adaptering el tänker jag knas? Måste väl finnas en mer produktiv lösning där en faktiskt uppnår adaptering, får energi av ketogen mat och på så sätt slipper hetsäta??
Annat som i nån näring den kan processa. Om den inte processar fett vill den ha carbs, jag brukar ju rekommendera att stega in i ketos lite pö om pö. Genom rotsaker, sötpotatis, sånna saker. Man kan också bite the bullet och träna sig igenom ketoadapteringsfasen men det är rätt jobbigt.
Thats the way i do it.