• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
Svep till bild 2 för ytterligare illustration! 👉

Hur kan många ha ett lågt & bra blodsocker trots att de äter massa carbs? Titta på frukosten på bild 2: det är en portion havregrynsgröt med mjölk & jordgubbssylt, samt 2 lingongrova (som jag antar att många äter till frulle? 😅) 

Det blir ca 80g kolhydrater vilket illustreras till höger om lika med tecknet. För tydlighetens skull illustreras sockermängden i antal teskedar med socker: 80g blir 20st teskedar.

Ett normalt blodsocker motsvarar ungefär 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen. Här blir det ju problematiskt om frukosten är på 20 teskedar... Hur löser kroppen detta? 

Genom insulin förstås! ☝️

Insulinet illustreras av nycklarna som kommer & låser upp dina celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge utan att det blir väldigt skadligt! ⚠️

Hos vissa människor blir insulinet väldigt högt, pga t.ex en genetisk känslighet men också pga livsstilsfaktorer (t.ex kosten).

Hyperinsulinemi innebär att insulin pumpas ut i för stora mängder & är ett tillstånd som föregår både insulinresistens & typ 2 diabetes. 

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida. I extremfall kan det till & med ske en receptorinvertering! Receptorerna som sitter på cellens utsida & tar emot molekyler (t.ex dopamin, insulin eller nått annat hormon) gömmer sig då på insidan av cellen som skydd. Många kroppsegna ämnen är toxiska i höga doser & tyvärr är insulin ett av dessa! 

Hyperinsulinemi & insulinresistens hänger ihop, men är tyvärr svårt att detektera genom vanligt blodtest. Insulin är ett så flyktigt hormon att det kan vara svårt att fånga topparna & veta hur mycket skada det faktiskt gör. Det går att ha lågt av både fasteinsulin och c-peptid & ändå ha alla symptom i den rosa rutan! 

Enda sättet att veta sin faktiska insulinfrisättning är genom ett insulinklamptest där blodsockret höjs med glukos-infusion, för att sedan tas ned igen med externt insulin. Få vårdinrättningar kan göra detta, så istället görs glukosbelastningstest, men det säger tyvärr ingenting om insulinet! 

Känner du igen dig i symptomen i rutan...? 🧐
  • Home
  • Kost & Hälsa
  • Tarmfloran
  • Skillnad på gelatin och gelatin

Skillnad på gelatin och gelatin

13 March, 2015 18 Comments Written by Martina

Gelatin

Efter mitt inlägg om fläsksvålar var det väldigt många som undrade om gelatin som kosttillskott är dåligt eftersom gelatinet i fläsksvålarna inte är bra. Istället för att svara var och en så tänkte jag att det är bäst att svara med ett helt inlägg:


Anledningen till att biotillgängligheten är låg hos gelatin är för att den saknar essentiella aminosyror vilket gör att kroppen inte behandlar gelatin-protein som protein. Att det inte behandlas som protein gör inte att de går rakt igenom utan processas istället mer som en typ av kolhydrat. Det är mindre bra om man äter fläsksvålar för att gå ned i vikt, för det är blodsockerhöjande som man gärna vill undvika då.


Gelatin i sig innehåller aminosyran l-glycin som är väldigt bra för hår, hud, naglar, leder och tarmslemhinnan. L-glycin är ett superbra tillskott som kan tas i pulverform som det är, eller i form av gelatin från ett djur. Man kan göra eget kyckling-gelatin hemma (bilden ovan) som är väldigt nyttigt och läkande för kroppen. Benbuljon (bone broth) är en annan höjdare med liknande egenskaper. Gelatin i sig är alltså inte ett dugg dåligt men fläsksvålar är inte en bra källa till l-glycin – om man inte gör sina egna fläsksvålar. Det är bättre än de köpta som ofta är hårt processade med vegetabiliska fröoljor och tillsatt MSG.

Gelatin och kollagen

Gelatin är kokat kollagen, och det finns en stor skillnad i upptag mellan de här två varianterna. Hydrolyserat kollagen har bättre upptag av l-glycin, l-lycin och l-prolin som bygger upp bindväven, långt, långt bättre än till exempel fläsksvålar.


Om man vill ha fördelarna av de här aminosyrorna rekommenderar jag starkt att göra sitt eget kyckling-gelatin, benbuljong eller köpa en burk kollagen där kollagenet kommer från giftfria och pålitliga källor så att det har maximal biotillgänglighet.

Like this:

Like Loading...

Relaterade

Kost & Hälsa, Tarmfloran
Starka känslor kring mat
Tron måste vara STARK!

18 Comments

  1. Mattias Nordin Mattias Nordin
    30 January, 2023    

    Läste båda inläggen kring gelatin och har några frågor.

    Du skrev i förra inlägget att “biotillgängligheten är 0 hos gelatin” och påstår att dessa “bearbetas som en långsam kolhydrat och är därför blodsocker- & insulinhöjande.”.

    1. Först och främst undrar jag om biotillgängligheten i gelatin är “0”, eller som du skrev i detta senare inlägg, är “lågt”? Detta eftersom det skiljer sig en del om något INTE absorberas eller absorberas i liten grad. För OM aminosyror absorberas så förstår jag att dessa skulle kunna ingå (iallafall de glukogena aminosyrorna) i glukoneogenesen och därmed öka blodsockret & insulin. Men OM dessa INTE absorberas, då kan inte de ingå i glukoneogenes eller öka blodsockret som du påstår sker. Så hur är biotillgängligheten egentligen? Är den Icke-existerande eller låg? Och har du något bevis på detta påstående kring biotillgängligheten av gelatin?

    2a. Menar du att, gelatinet som ett protein, är uppbyggt av en stor del glukogena aminosyror? Och därmed leder det till att när vi äter fläsksvålar eller gelatin i övrigt, så bryts dessa proteiner ner till de glukogena aminosyror och absorberas (eller?) till blodet vilket sedan används i glukoneogenes för att skapa glukos. Därpå ökas blodsocker- & insulinnivån. Vill du berätta vilka aminosyror som finns i gelatin och andelen olika aminosyror?

    2b. Isåfall drar du slutsatsen att “alla aminosyror som är glukogena ingår direkt i Glukoneogenes”…? Då undrar jag om glukogena aminosyror kan används på andra sätt, i andra funktioner? Och OM så vore fallet, hur vet du att dessa glukogena aminosyror används i glukoneogenesen först och främst och inte prioriteras i andra funktioner runt om i kroppen?

    3. Sen gällande meningen att “gelatin behandlas som en kolhydrat”. Vad menar du med detta? Enligt min kunskap bryts antingen en kolhydrat ner till monosackarider och tas upp i blodbanan ELLER så vandrar dem vidare onedbrutna tills de når tjocktarmen och blir nedbrutna i bakteriernas fermenteringsprocess. Så vad är det egentligen som sker med proteinerna i gelatinet? Vill du förklara ditt påstående att proteinet “behandlas som en kolhydrat”?

    4. Vill gärna se lite konkreta bevis på dina uttalanden. Något som styrker dessa biokemiska påståenden du gör.

    5. Vill också tillägga att jag älskar att lära mig mer, och dessa frågor kan upplevas “jobbigt” kritiska & ifrågasättande, men jag ställer dem endast utifrån ett perspektiv där jag söker efter att förstå.

    Reply
    • Martina Martina
      1 February, 2023    

      Det här är ett gammalt inlägg (7 år) och jag är säkerligen ute och snedseglar om jag påstår att gelatin har 0 biotillgänglighet, det verkar ju konstigt. När jag kollar igenom inlägget så ser jag mest att man KAN använda gelatin för att det innehåller vissa bra aminosyror. Är inte så inne på det här just nu men äter kollagenrik köttbuljong så är lite mer “whole foods” inriktad 🙂

      Ibland får jag någon spaning och vill stöta och blöta den med mina läsare och är beredd på att dra fel slutsatser emellanåt. Är inte ute efter att bevisa något eller driva en agenda, jag håller alltid på att lära mig hur saker funkar och i den processen ingår det att testa sig fram med lite olika hypoteser.

      Reply
  2. Monika Gunnarsson Monika Gunnarsson
    9 September, 2019    

    Halloj!

    Vad är skillnaden mellan gelatin och kollagen?

    Med vänlig hälsning,
    Monika Gunnarsson

    Reply
  3. Pernilla Pernilla
    18 November, 2016    

    Hej! Menar du att man kan ersätta benbuljongen med kollagen? I så fall, hur mycket kollagen ska ta för att ersätta 1 dl benbuljong?

    Mvh Pernilla

    Reply
    • Martina Martina
      18 November, 2016    

      Det kan jag tyvärr inte räkna ut 🙂

      Reply
  4. silvia silvia
    26 October, 2016    

    hej, lite gammal tråd men jag vill utesluta missförstånd så jag inte går och köper “fel saker”; menar du Martina att hydrolyserat kollagenprotein som kosttillskott , tex från nätbutiker som MMSport och Svenskt Kosttillskott, är köpvärt?

    Reply
    • Martina Martina
      27 October, 2016    

      Ja det tror jag 🙂

      Reply
  5. Emma Lundgren Emma Lundgren
    31 October, 2015    

    hej! Menar du inte L-glutamin här för tarmslemhinnan. L- Glycine bra för sömnen? Eller blandar jag ihop de två?

    Reply
  6. Anni Anni
    18 March, 2015    

    Hej! Har precis upptäckt din fantastiska blogg! Är själv bio-och livsmedelstekniker och LCHF;are sen några år, så tycker det är enormt intressant att läsa om all din kunskap om biokemi!

    Intressant om hur biotillgängligheten påverkar kroppens behandling av olika proteiner, känner du till fler exempel på sådana livsmedel förutom fläsksvålar?

    Reply
    • martina martina
      19 March, 2015    

      Ja det finns mängder, roligt med en bio- och livsmedelstekniker!

      Reply
  7. Anna Anna
    16 March, 2015    

    Vad tror du om gelatin-“plattor” som man kan kopa i vanlig mataffar?

    Reply
    • Anna Anna
      16 March, 2015    

      Jag menar for hud/har/naglar, men utan att for den delen vara keto-hammande…

      Reply
  8. Sofie Sofie
    15 March, 2015    

    Hejsan! Har funderat på att prova l-glycin för att hjälpa sömnen (skiftarbetare), men undrar om det fungerar att ta ett tillskott av kollagen innan man går och lägger sig istället för att endast ta l-glycin? Eller är det för lågt innehåll för att kunna ha inverkan på avslappning och sömn? Tack för en mycket intressant och lärorik blogg =)

    Reply
    • martina martina
      15 March, 2015    

      Det blir inte samma starka effekt

      Reply
  9. Jonas A Jonas A
    14 March, 2015    

    Är det inte endimensionellt att enbart tänka på hur våra celler tar upp näringsämnen? Jag tänker då på alla typer av bakterier i tarmarna som faktiskt kanske kan ta upp det vi inte kan för att sen omvandla det till ämnen som är bra för oss? Spekulerar.

    Reply
    • martina martina
      14 March, 2015    

      Jo absolut, jag tar upp just det i Magstarkt! 🙂

      Reply
  10. Hilda Gullberg Hilda Gullberg
    13 March, 2015    

    Intressant! Men finns det något sätt att få i sig detta om man är vegetarian?

    Reply
    • martina martina
      13 March, 2015    

      Ja i pulverform 🙂 Du kan köpa de separata aminosyrorna var för sig i en gymbutik 🙂

      Reply

Leave a Reply Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Senaste kommentarerna

  • Karin on Gör någonting nytt…❤️
  • Peter Biörck on Gör någonting nytt…Jag hoppas på lite feeling. :-)
  • Jenny on Gör någonting nytt…Du har rätt i att söka efter och vara ditt autentiska jag! Det har vi alla. Söka…
  • ulrika on Faror & alternativ till latte-träsket!Kan det funka med kokosolja istället för smör? Jag gillar inte smör så mycket, d…
  • IC on Gör någonting nytt…Det är befriande för själen när man lyckas inse att det inte är egoistiskt att s…
  • Ylva Ås on Gör någonting nytt…Bästa. Haha, du är ändå en av dem som inspirerar mig att nosa på att våga lägga…
  • SonjaS on Gör någonting nytt…håller med, jag läser hellre bloggen!
  • Herman on Gör någonting nytt…Martina Jag har alltid imponerats av din kunskap, din pedagogiska förmåga men oc…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson

%d bloggers like this: