Såhär ser min kefir ut. Den är ganska god och växer bra så jag tror den trivs!
Vad är tibetansk kefir?
Här är en finare bild på själva grynen.
Tibetansk kefir är egentligen en svamp med ursprung hos tibetanska munkar. Munkarna arbetade med att mjölka kor och getter, och vissa lata munkar orkade inte skölja rent mjölkkannorna efter varje mjölkning. I dessa kannor började svampen att växa, och de såg att mjölk som kokades i dessa smutsiga kärl hade andra egenskaper än den från de rena kärlen. Den smakade annorlunda och hade positiva effekter på matsmältningen. Tusen år senare blev, vad som kom att kallas “kefir” erkänd som hälsoprodukt även i väst.
Kefirsvampen i elektronmikroskop
Hälsoeffekter av tibetansk kefir
- Återställer mikrofloran i tarmen då den innehåller ca 50 olika stammar med över 100 miljarder bakterier.
- Läker ut magkatarr och magsår
- Normaliserar blodtryck
- Stärker immunförsvaret
- Hjälper vid ledvärk
- Avgiftande
- Förbättrar sömnen
Jag har undvikit lactobaciller ett bra tag och dessutom tagit bort alla mejerier från min kost, men vem kan säga nej till kefirens påstådda fördelar? Jag ville verkligen ge den en chans, särskilt som den har en sån imponerande mängd bakterier!
Titta här!
Imponerande lista va? En sånhär uppsättning bakterier går inte att hitta i någon probiotika vad jag vet.
Olika typer av kefir
Kefir är en hel vetenskap. Jag gör mjölkkefir som växer av laktos men det finns olika sorter, till exempel vattenkefir som växer av socker. Bakterierna konsumerar både socker och laktos så det blir inget kvar i den färdiga kefiren.
Jag valde mjölkkefir för att det var den jag fick tillgång till. Om jag hade fått en annan sort hade jag börjat med den. Det finns grupper på facebook där folk skickar kefir hejvillt till varandra, och det går att köpa online. Mjölkkefiren kan också växa av kokosmjölk och sojamjölk även om jag inte riktigt förstår hur.
Processen
Jag är verkligen ingen expert på kefir, men mina växer så det knakar så något rätt gör jag trots allt 🙂
Såhär gjorde jag
- Jag la 3-4 matskedar kefirgryn i en glasbehållare och täckte med 5-6 dl ekologisk, fullfet, ohomogeniserad mjölk. Man kan ha i en skvätt köpe-kefir eller grädde också för att få det tjockare, men det har jag inte testat ännu.
- Jag täckte glasbehållaren med en ren duk som jag satte på plats med en hårsnodd.
- Sedan lät jag det stå i rumstemperatur ca 40 timmar.
- Därefter hällde jag över kefiren i ett durkslag av plast med en djup tallrik under. Man ska inte använda metall, så det har jag undvikit.
- Jag rörde försiktigt med en träslev tills bara grynen var kvar i durkslaget och all kefir amnade på tallriken under. Den separerar lite i kefir och vassle, men det rör man ihop efteråt.
- Det var första kulturen. Jag hällde tillbaka grynen i en ren glasbehållare och fyllde på med ny mjölk för att starta en ny kultur, som skördades efter 48 timmar. Man ska inte köra mer än 48 timmar för därefter börjar vissa bakterier dö. Man kan skörda redan efter ett dygn, men beroende på tidpunkt får man olika smak och konsistens.
Hur jag äter min kefir
Första veckan åt jag bara några matskedar för jag var rädd att den skulle störa min ketos, men det gör den inte så nu äter jag mer.
Jag häller kefiren i min mixer, fyller på med lite frysta blåbär, kollagen-pulver, stevia och MCT-olja. Mixar på high speed och häller upp till mig och Mattias som en morgonsmoothie. Det är mycket uppskattat då Mattias har saknat sin lågfettkvarg från Lidl, men det här tycker jag är en bättre, godare och framförallt nyttigare ersättare.
Jag kan inte påstå att jag fått några märkbara hälsofördelar ännu, men jag är fortfarande nybörjare. Jag tänkte ge kefir-experimentet åtminstone en månad innan jag utvärderar, och jag tänker att så länge det inte stör min övriga diet så är det bara att köra på.
Har du testat kefir ännu? Vilken sort gör du och vad har du fått för effekter?