Bland personer som hetsäter, överäter, känsloäter eller “äter på autopilot” finns ett starkt flyktbeteende på både det psykologiska och fysiologiska planet. När det uppstår obehagliga känslor är impulsen att ta sig BORT från de här känslorna så snabbt som möjligt. För att överhuvudtaget kunna äta på autopilot, eller överäta måste hjärnan och kroppen vara frikopplade. Det går överhuvudtaget inte att ha en ätstörning åt vare sig ena eller andra hållet, och samtidigt vara förankrad och grundad i sin kropp.

Känsloätning för själen, inte kroppen

Att överäta eller känsloäta innebär inte på några sätt att tillfredsställa kroppens behov, det är ett psykologiskt behov som tillfredsställs. Även hunger kan komma som ett psykologiskt behov, snarare än ett kroppsligt och bara genom att vara närvarande i kroppen kan man skilja dem åt.

Beroendepersonen på autopilot

En person som lider av socker/matberoende/hetsätning kan till och med verka besitta flera personligheter, där den ena personen har en sansad och lugn inställning till mat, och den andra personen plötsligt kommer på sig själv med att ha ätit 1 liter glass, eller hela bullfatet. Plötsligt var godispåsen slut, plötsligt är kakfatet tomt – var någonstans var personen när de skedde? Inte närvarande, inte i sin kropp, inte mentalt där bara fysiskt och 100% på autopilot. I det här fallet var de underliggande känslorna av obehag så subtila att den tänkande hjärnan inte ens hann reagera, innan beroendet tog över och gjorde något åt saken.

Var uppmärksam på “beroenderösten”

När beroende-delen tar över tar den ÄVEN över tankarna, och kommer med smarta argument. “Du förtjänar lite gott, det är fredag”, “ska du inte unna dig den enda glädjen du har i livet?”, “Det är lugnt, du ska ändå träna sedan”, “Om du fastar i morgon, kan du äta vad du vill nu”, “Man måste ju få leva lite också!” och så vidare…

Beroende-delen som ett “personlighetsfragment”

Beroende-delen vill inte ha hjälp med sitt beroende – såklart, det skulle ju innebära slutet för dess existens! Det gör att det blir en ständig kamp mellan de två personligheterna som bor i samma kropp. Beroende-delen är en egen enhet, med ett starkt och kraftfullt energifält som sveper förbi och tar över allting i sin väg.

Vad är lösningen?

Det är att vara närvarande i sin kropp, och sluta fly ut ur den, samt att lära sig att ifrågasätta sina tankar.

Känner du igen dig i det här beteendet? Har du en beroendesjukdom eller skadligt bruk av mat/socker? Har du en stor övervikt som du inte lyckas bli av med, för att du hela tiden saboterar för dig själv? 

Här kommer mitt råd:

• När obehagliga känslor kommer – fysiska eller psykiska, gå in i känslorna.
• Lägg fokus på vad som händer i kroppen och acceptera dem full ut.
• Acceptera att de finns där.

Fråga dig själv:

• “Vad sker inom mig just nu?” Finns det ensamhet, ångest, stress, irritation, missnöje, nedstämdhet, deppighet eller ilska? Acceptera de här känslorna genom att gå IN i dem istället för att fly bort.

Många gånger kan negativa känslor manifestera sig fysiskt i kroppen (det är vanligt vid beroendesjukdomar) i form av till exempel spänningar, dragningar, värk, smärta, ilningar, tryck, krusningar eller stickningar.

Fokus betyder acceptans, de betyder att du erkänner att de här känslorna – fysiska såväl som psykiska, finns där.

Efter en stund kommer du att märka, att odjuret som sliter och drar i din kropp, och försöker att övertala dig till något du egentligen inte vill, dör ut. Det löses upp och försvinner. Plötsligt är du inte hungrig längre, inte sugen längre. Ljuset av din uppmärksamhet bländade beroende-mörkret så att dess otäcka skugga inte längre fick någonstans att gömma sig.

Din uppmärksamhet löser hela problemet, hela beroendeproblematiken. Vänd uppmärksamheten inåt, möt beroendet och alla känslor som det skapar, med blicken. Vik inte undan. Någon av er måste ge sig, och låt det inte bli du.

Ingen kan trolla bort ditt beroende från utsidan, det här är en process som måste ske inifrån. Ingen kan vakta dig dygnet runt, eller sätta ett hänglås på ditt kylskåp. Ingen kan följa dig som en skugga i affären och slå dig på fingrarna om du sträcker dig efter en chokladkaka. Du måste vara där själv, och titta på ditt beroende NÄR det kommer. Du måste lyssna inåt, lyssna på din andning och vara närvarande med varenda cell i din kropp.

Bara då kan du ta kontroll över din situation, och behöver aldrig vara offer för något beroende igen.