Home

Posts by Martina

Från LCHF:are till übermensch – (Del.3)

26 November, 2012 10 Comments Written by Martina

I del 2 tog jag upp hur man kan bränna fett dygnet runt & bygga muskler i mycket större omfattning, när man är i ketos.

Nu är det dags för hur/varför man kan träna hårdare & nå oanade konditionsnivåer!

1. Varför kan man träna hårdare i ketos?
Två anledningar! Jag börjar med den första – framskjuten mjölksyratröskel!Det beror på mindre laktatmetabolism (laktat är den konjugerade basen av mjölksyra) Som namnet antyder får man en lokal försurning till följd av att cellulärt laktat och vätejoner pumpas ut. Vätejoner för att de är en viktig valuta i elektrontransportkedjan, & används i mitokondrien för att tillverka ATP (kroppens energi.) pH sjunker då (pga H+) & syret räcker inte till (för att mitokondrien jobbar för glatta livet), vilket gör att energi måste tillverkas på något annat sätt, nämligen via glykolysen & det är där laktatet (mjölksyran) står för ATP-produktionen. Det är inte så krångligt som de låter!

elektrontransportkedjan

Så, det är inte helt klart vilken roll mjölksyran egentligen har i kroppen. Hos atleter verkar den kunna göra en hel del andra grejer än att skapa den där brännande, obehagliga känslan & den kan också vara en viktig intermediär för musklernas återhämtning [1]

Hur som helst, när vi är i ketos får vi mindre av denna vara & kan köra på hårdare – fler repetitioner på gymmet, lite högre tempo i löparspåret (eller vad man nu ägnar sig åt för sporter)

Varför får man då mindre laktatmetabolism? Jo för att mängden tillgängligt syre ökar, det blir inte lika snabbt syrebrist i musklerna! Dessutom har fettförbränningen ökat, vilket gör att laktat inte hinner ackumuleras!

Här kommer vi in på anledning 2! Mängden tillgängligt syre ökar, vilken otrolig skillnad det gör – särskilt hos en otränad person! Det kan göra skillnaden mellan att inte orka springa 200 meter, till att kunna springa 3 km i ett streck! Detta beror på att, mindre CO2 (koldioxid) behöver tillverkas per bränd kalori! Det normala är att andningskvoten är 1, alltså CO2/O2 = 1. Men hos lågkolhydratätaren kan det vara CO2/O2 = 0.75 eller ännu lägre! [2] Det här är något som i alla fall jag märker av direkt, egentligen är jag ganska kass på att springa – men i ketos blir jag som en maskin!

[1] Lactate metabolism: a new paradigm for the third millennium L. B. Gladden: Department of Health and Human Performance, 2050 Memorial Coliseum, Auburn University, Auburn, AL 36849-5323, USA. Journal of physiology.
[2] Nutrition and COPD – Dietary Considerations for Better Breathing By Ilaria St. Florian, MS, RD Today’s Dietitian Vol. 11 No. 2 P. 54

Biohacking

Angående vetenskapliga bloggar

25 November, 2012 21 Comments Written by Martina

Den senaste tiden har jag insett att det finns ganska många bloggar som använder sig av “vetenskaplig approach” för att visa/bevisa saker. För några dagar sedan fick jag i en kommentar, en länk till en veganblogg där bloggaren påstår att LCHF är farligt & att vegansk HCLF är det bästa (high carb low fat). Till länken var en lite bekymmersam fundering om det kunde vara så att veganen faktiskt har rätt:

“…Han skriver alltid väldigt övertygande med hundra olika länkar till vetenskapliga artiklar, så det är väldigt svårt att skjuta ifrån sig vad han tycker…”

Istället för att gå till attack mot andra vetenskapliga bloggar som tycker annorlunda än mig, knäcka deras argument & dra fram andra vetenskapliga artiklar skulle jag vilja påminna om några viktiga punkter:

Forskning är beroende av pengar, dessa pengar kommer ofta från intresseorganisationer (livsmedelsverket, unilever som några exempel, coca cola sponsrar också forskning)
Det finns nästan inga oberoende forskare
När någon presenterar forskning, tänk logiskt! Är det rimligt? Stämmer de med vad du redan vet? Är det tex logiskt att människan inte skulle vara anpassad till att äta kött? Är det logiskt att få cancer av bär? Etc.etc.
Det fuskas med forskning, läs boken “forskningsfusket” av Ralf Sundberg.
När en läkare påstår/tycker något, tänk på att det bara är en helt vanlig människa med akademisk utbildning som också har olika åsikter, precis som du.
En läkare är inte en forskare (oftast inte)
En forskare är inte en läkare (oftast inte)
Det finns vetenskapliga artiklar om allt, som bevisar eller motbevisar det mesta. Det skulle vara helt möjligt att ha en science-blogg om aliens fullspäckad med vetenskapliga artiklar.

Man måste räkna in så många mer faktorer än det lilla smala fält som forskningen täcker in, tex huruvida det korresponderar med vad vi redan vet, hur det står sig antropologiskt, psykologiskt, tekniskt, matematiskt (olika vad vi forskar på såklart.) Om vi forskar på mat & hälsa och ser i en studie att kött ger cancer, kan vi publicera det i en vetenskaplig tidsskrift om vi har gått korrekt till väga och har en akademisk bas. Det betyder inte att det stämmer överhuvudtaget, eftersom vi inte behöver utgå från verkligheten alls när vi publicerar något. Vi behöver inte fråga oss “är det här logiskt?”, “är människan anpassad för att äta kött?” etc etc. Vi behöver bara titta på resultaten, dra en slutsats och få vårt pecoralis.

Så, summa summarum: Tänk efter själv.

Q&A

Lördagsfitness & snygga ryggar!

24 November, 2012 17 Comments Written by Martina

Översta bilden är min kille & nedersta är mig!
Snygga ryggar! Nu blir de kaffe, morgonpromenad & sen festfixeri hela dagen! Hörs lite senare!

Träning

Fåfäng matte – Beräkna ditt bänkpressmax!

23 November, 2012 9 Comments Written by Martina

Nu har jag snackat mycket om att köra TUNGT (kolla om du tränar för lätt här ;)) så för att kolla var vårt max ligger (inte bara i bänkpress, utan i alla övningar såklart!) finns det två formler man kan använda! 😀

Variant 1:
Välj en vikt där du kan göra 6 fina repetitioner men inte 7. Det ska bara gå att göra 6 stycken. Multiplicera sedan den vikten (Y) med 1.25 och svaret blir din maxvikt.
Formel 1: Y x 1.25 = max
Ex. Du kan göra 6 fina repetitioner med 50 kg i knäböj men inte 7.
Y = 50 kg
Y x 1.25 = 62.5 kg är max.

Variant 2:
Välj vilken vikt som helst där du vet antalet repetitioner du klarar. Till exempel vet du kanske att du kan göra 10 repetitioner på 70 kg i marklyft men inte 11. Eller 5 repetitioner på 50 kg i bänkpress.
Du behöver bara veta max antal repetitioner (Z) för en viss vikt (Y)
Ex. Du kan göra 10 repetitioner på 70 kg i marklyft.
Z = 10
Y = 70 kg

Formel 2: ((0.033 x Z) + 1) x Y = max
((0.033 x 10) + 1) x 70 = 93.1 kg är max.

För att jämföra de 2 formlerna kan vi sätta in samma värde i formel 2 som i formel 1. I den första formeln kunde vi göra 6 repetitioner på 50 kg och fick resultatet att 62.5 kg är max.
Samma värden i formel 2 ger ((0.033 x 6) + 1) x 50 = 60 kg är max.
Som vi ser är det svårt att få fram ett tillförlitligt värde, men vi får en fingervisning åtminstone!

Träning

Fåfäng matte – Beräkna din fettprocent!

21 November, 2012 11 Comments Written by Martina

Den här formeln har jag knåpat ihop själv & den utgår från att vår nuvarande vikt & fettprocent är känd – de okända variablerna är antingen önskad vikt eller önskad fettprocent! Vi utgår från att vi kör strikt low carb & tappar fett & inget annat!

Formel:
nedgång=nv-nv*(1-n%/100)/(1-ö%/100)

Variabler:
nv=nuvarande vikt
n%=nuvarande %
ö%=önskad %

Nu är det alltså bar att sätta in siffror!

Exempel:
Jag väger 60kg, min fettprocent är 22% och jag undrar hur mycket fett jag måste gå ned för att nå en fettprocent på 15%

nv= 60kg
n% = 22%
ö% = 15%

Viktminskning = 60 – 60x(1-0.22)/(1-0.15) = 5 kg
Svar: Har 5 kg att gå ned till en fettprocent på 15%