“Neeeej varför valde de DEN bilden!!!” Det var vad jag sa när jag slog upp Expressens LCHF-bilaga… fy.. “Ta något färgglatt på dig” sa journalisten, jag är annars en extremt SVART person & ni ser ju varför. Darth Vader tema är alltid snyggt, stilrent och man ser smal ut. Bilden i artikeln är dessutom ett år gammal & jag ser inte ett dugg topptränad ut (som det står i artikeln att jag är…) nåväl, roligt att jag fick vara med på en HEL sida så jag ska då inte gnälla. Jag är jätteglad! 😀 Kul påsköveraskning, helt klart! 😀
Posts by
Mindstorming – att hitta nya lösningar på gamla problem!
Jag lärde mig något nytt igår: Mindstorming!
Mindstorming går ut på att tvinga sig själv att hitta nya lösningar, att tänka “outside the box” och lösa gamla problem med nya metoder.
Såhär gör man: Ställ en öppen fråga till dig själv, typ “Hur ska jag gå ned 10 kg till midsommar?” Försök att göra så få avgränsningar som möjligt, bättre är bara “Hur ska jag gå ned 10 kg?” hellre än “Hur ska jag gå ned 10 kg med LCHF” Därefter skriver man ned 20 svar på frågan! Jag lovar att man kommer på revolutionerande grejer när man bara försöker, och när man fokuserar på målet istället för vägen dit 🙂
Exempel: “Hur ska jag gå ned 5 kg till fasters bröllop?”
1) Köra jättestrikt LCHF med 20g kolhydrater om dagen
2) Testa NCHF (noll kolhydrater)
3) Fasta ända fram till bröllopet
4) Basta jättemycket
5) Gå med i viktväktarna
6) Springa 5 km varje dag
7) Bara äta olika kålsoppor
8) Äta 1000 kcal/dag
9) …
10) …
Ni förstår poängen 😉 Alla grejer man kommer på är ju inte jättegrymma, men man tvingar sig i alla fall till att öva lite problemlösning & inte fastna i “jag gör ju som man ska, varför funkar de inte varför varför” Seså, testa lite mindstorming på era problem nu! 😀
Morgonkatt
Börjar morgonen med en powerwalk och sen kanske det blir gymmet, jag har fått upp lite intresse för att träna igen. Jag låter bli alla basövningar (knäböj, marklyft & bänkpress) och kör motsvarigheter med hantlar istället. Liggande hantelpress (istället för bänkpress), utfallsgång (istället för knäböj) och så vidare. Det är för att få lite variation och inte göra träningen så tung, försöker göra 8-10 reps istället för 1-5 som innan. Jag kanske inte blir lika stark, men kanske får jag mer visuella resultat? Lite volym är vad jag är ute efter!
Är du redo att betala priset?
Det är många av oss som är långt ifrån vår drömkropp eller målvikt, ni har säkert en bild på Body Rock Zuzana på kylskåpsdörren (det har jag hehe) och tänker att… “Någon dag är jag där”
Då är min fråga till er – samma fråga som jag behövde ställa mig själv för några dagar sedan. Är ni redo att betala priset?
Det är så lätt att tänka “Åh jag önskar att jag såg ut si eller så” men då är det viktigt att komma ihåg att ingenting kommer gratis. Det finns inget sådant som “något för inget”
- Har du någonsin gått ifrån gymmet med skinkor som känns som ömma tegelstenar?
- Har du någonsin haft problem att sätta in nyckeln i dörren när du kommit hem för att armarna darrat så mycket?
- Har du nånsin varit nära att svimma & spy på träningspasset för att du legat så nära din absoluta fysiska gräns?
- Har du utmanat dig själv med tunga vikter och övningar och gjort ett rep till när hela kroppen bränner och svider som att den ska gå sönder?
Om ja – är du redo att göra detta varje dag om så krävs?
- Är du redo att aldrig någonsin igen ta en frossarhelg med glass & godis?
- Är du redo att aldrig kunna äta “vad du vill”?
- Är du redo att aldrig kunna svänga förbi Ica för en stor påse godis?
- Är du redo att hålla en strikt diet, helt bestående på endast naturlig mat resten av ditt liv?
För mig va inte svaret ett rungande JA! Inte alls! Jag vet faktiskt inte om jag är beredd att gå all in… min nuvarande träning har gett mig en slank och spänstig kropp, men för en kropp som kan ställa upp i fitnesstävlingar behöver man vara stenhård & betala DYRT i svett! Extrema kroppar, kräver extrema insatser… am I ready…?
Envis som en galen grävling!
De allra flesta människor är väldigt bra på att starta saker, men dåliga på att avsluta! Hur kommer de sig att vi ger upp halvvägs?
En egenskap jag har som jag vill inspirera andra till att skaffa sig är envishet. Jag är envis som en galen grävling, och jag ger aldrig aldrig upp! Om någon säger till mig “det går inte, det är omöjligt” kommer jag spendera resten av min tid med att bevisa motsatsen. Det är bara sån jag är, och det kan vara idiotiskt ibland – men man når sina mål i alla fall! 😀
Min filosofi är att det inte finns något som heter “misslyckas”, då har man bara inte försökt länge nog! Jag försöker se på “misslyckanden” som neutrala resultat, och utreda varför de inte blev som jag tänkt mig. Det jag har lärt mig av den här inställningen är att envishet och misslyckanden inte kan samexistera, “mr failure” kommer att bli trött och gå hem så småningom!
Man kan jämföra det med att lära sig cykla. Det tog tid för mig att lära mig cykla, och det tog en jävla tid att lära mig simma också, men jag fortsatte tills jag lyckades precis som alla andra barn gör. Det var ingen som tog mig åt sidan och sa “Martina, nu är dina försök slut! Tyvärr” Varför beter sig vuxna på de här sättet? Vuxna säger “Jag har försökt, men de fungerade inte för mig”… hemligheten är att försöka TILLS det fungerar!
Några saker som jag lyckats med på ren envishet:
- Läst in hela tekniskt basår på knappt 5 månader (lärarna sa, det GÅR inte!)
- Sprungit Göteborgsvarvet helt otränad i converse
- Kommit till finalplats i ett kinesiskt poetry slam
- Bänkpressat 57.5 kg (mer än min vikt) efter att jag precis misslyckats med 52.5kg och min sambo sa “Nu får du inte maxa mer på ett tag”
& säkert många saker till som jag inte kommer ihåg på rak arm… poängen är: GE ALDRIG upp och låt ALDRIG någon tala om för dig vad du KAN och inte KAN!