I april skrev jag ett blogginlägg med titeln “Refuserad gång på gång” som du kan läsa här. Jag berättade om en skitbra bok som jag skrivit som blev kickad från Bonnier och sen refuserad av ett tiotal förlag. Jag är ju lite knäpp för jag blir supertaggad av sånt, jag ser det som en utmaning!
Likaså om någon säger “det är svårt” eller “det är så hög konkurrens” då blir det liksom värt för mig. Värdefullt. “Det är lätt”, “alla fixar det” klingar inte riktigt lika bra i mina öron.
Nu har boken ett kontrakt
och den har det för att jag inte gav upp, för att jag visste att det var en skitbra bok som många kommer att uppskatta väldigt mycket!
Nu när kontrakt är skrivet kan jag också gå ut med att jag inte skrivit den själv utan har Ralf Sundberg som medförfattare. Boken handlar om inflammation och är djuplodande för dig som redan läst på och kan en hel del. Vi är trötta på böcker som står och stampar på ruta ett, nu när fler och fler faktiskt är väldigt pålästa! Den släpps nästa år på ett av Sveriges proffsigaste förlag och jag är hur nöjd som helst.
Det var värt arbetet och lite väntan!
Skam den som ger sig!
En professor på Chalmers sa till mig att det är när det är som svårast som man oftast är väldigt nära ett genombrott eller lösning. Det tog jag till mig när jag satt där och svettades över mina kurser, jag tänkte att det var bra att det var svårt för då skulle det snart lossna. Det lossnade alltid.
Detsamma gäller det mesta man håller på med, man måste kämpa, kämpa, kämpa och inte ge sig och när man är som mest frustrerad och förbannad så är det bara att bita ihop och bita i.
Jag berättar inte det här för att skryta eller berätta om min egen förträfflighet Jag vet att vissa tolkar mig så, utan det är för att peppa DIG att fortsätta kämpa. Det är för att inspirera DIG till att inte ge upp! Det är hela mitt syfte med den här typen av texter, inget annat.