Jag tycker personligen inte att det är fel att ha fel, eller att det skulle vara dåligt att inte veta. Det är ju vad som utgör själva basen för vetenskapen – att någon inte visste hur det funkade och därför ville ta reda på det.
Att man tar reda på ny information betyder dock inte att man har “hittat sanningen” för det är omöjligt. Det finns ingen sanning utan bara bättre eller sämre modeller av verkligheten. På Chalmers insåg jag att allting bara var modeller och inte hur det verkligen var. Allt från hur ström flödar genom en krets, eller hur molekyler utbyter atomer med varandra, eller hur olika reaktioner sker i ett provrör. Bara modeller. Vissa av modellerna är så bra att man kan bygga vidare på dem, och då kan de användas för att komma på nya saker.
Tyvärr har många svårt att acceptera att det enda vi med säkerhet vet är att vi inget med säkerhet vet. Något kan vara sant för den enskilda individen, men aldrig för alla. Jag pratar alltså inte om en personlig tro eller övertygelse här, för det är en helt annan grej. Jag pratar om när auktoritetspersoner eller personer med högre akademiska utbildningar inte tillåter sin hjärna att tvivla, för att tvivel skapar ångest. Då är det bättre att bara upprepa alla dogmer som ett mantra, istället för att fortsätta vända och vrida på information med fortsatt nyfikenhet.
Att människor hellre tror än tvivlar är tyvärr rakt motsatt inställning till vad som är vetenskap. För vetenskapens grundinställning är just tvivlet, ifrågasättandet.
Jag känner personligen inte att jag måste “hitta sanningen” även fast det finns många saker som jag tror på. Därför kommer jag fortsätta att vara öppen och acceptera att olika saker kan vara sant för olika människor, och att det alltid kan vara på flera olika sätt. Min åsikt är bara en åsikt och det finns alltid någon annan som tycker annorlunda 🙂
Det är så rätt det du skriver. Jag kan tycka att man kanske inte ska arbeta i vården om man inte lyckas förhålla sig öppen och ta till sig ny kunskap. Våra behandlingar ska ju trots allt vara baserad på vetenskap. Det finns också väldigt lite kunskap om hur man tolkar vetenskapliga studier, om man inte arbetar med det direkt.
Ja jag håller helt med dig!
Heh.. Och: http://imgs.xkcd.com/comics/purity.png
Hrm.. *också gammal chalmerist*
http://imgs.xkcd.com/comics/certainty.png
Richard Feynman sa det bra en gång: “science is the belief in the ignorance of experts”
Bra inlägg! Själv har jag alltid gillat att ifrågasätta – ofta till andras förtret…
Många blir lätt upprörda när man ifrågasätter dem. Men jag antar att det beror på att deras nuvarande världsbild är på väg att raseras och att det känns skrämmande/obehagligt/besvärligt.
Många tror att det finns en insulinhypotes men alt är totalt fel, det råkar vara så att LCHF fungerar av andra skäl.
Den som inget kan tror på hur korkade saker som helst.
Folk tror att glukos är giftigt, det bevisar bara att dom köper trams rakt av.
Alt liv bygger på glukos, inget glukos inget liv.
Få kan tänka kritiskt men tydligen så är Martina en av dom som kan tänka kritiskt vilket är bra.
Folk tror att dom har rätt att sprida sina åsikter som sanningar men det har man inte, man har bara rätt att rösta på den man vill.
Ingen har rätt att sprida ut att vit flugsvamp är nyttigt (dödligt) det är lika olagligt att sprida ut att glukos är gift.
Mycket bra skrivet Martina.
“Att man tar reda på ny information betyder dock inte att man har ”hittat sanningen” för det är omöjligt.”
Sant.
Har man dessutom en uppfattning om vad forskningen ska leda till för resultat så ökar risken för att resultaten kommer att tolkas i favör till den uppfattningen. När den tolkningen tas för sanning av andra “forskare” som gör sin tolkning av tolkningen så är spiralen igång.
SLV, looking your way…
Det är mänskligt, för det verkar vara så över hela världen, men också kulturellt, som i vissa kretsar. Intressant det du skrev Martina om att du är biohackare i första hand och LCHF:are i andra hand. Bra och sund inställning tycker jag. Hur kan vi lära andra? Jag försöker få fram budskapet till de jag känner som (kanske) är som jag – alltså MOTTAGLIG för budskapet, men kanske inte aktivt sökande eller medveten om möjligheterna. Det måste finnas fler, jag tror på möjligheten att alla har det där i sig, men kanske “kvävs” av sin kultur, t ex kulturen att glo på mello engagerat men inte alls begrunda sin hälsa och livsstil..
ALLA borde läsa om vetenskapsteori! 🙂
Åh, bra att du tar upp detta. Har precis läst om vetenskapsteori och vi har nyss övat vårt kritiska tänkande i en tenta där vi skulle granska en vetenskaplig artikel. Jag har verkligen börjat ifrågasätta mer nu och är kritisk när jag läser olika forskningsresultat, saker på internet eller i tidningen. Och ja, det är så lätt att bara tro på allt man läser, speciellt om det är en auktoritet som säger det. Därför är bloggar och internet lite läskigt på det sättet, felaktigheter kan spridas så lätt.
Så är det absolut! De mesta är bara olika personers åsikter eller va de har “hört nånstans” Så tänka själv är superviktigt!
Problemet är nog inte att folk tror (optimism kan vara bra) men att man inte är villig att ändra sin åsikt trots att bevis finns på att man har fel… det är illa.
Det man upplever ÄR ju ens sanning, för allt man upplevt i livet pekar på det. Och funkar det för en själv, så har man ingen anledning att tvivla.