Jag tycker att det är märkligt hur besatta nordbor är av matens renhet, särskilt som vi lever i ett av världens absolut renaste länder. Ändå oroar sig folk över att vattnet inte är tillräckligt rent, maten är inte tillräckligt ren…
#cleanfood
#cleanliving
När jag flyttade till Kina hade jag i princip en panikångestattack varje gång jag skulle äta mat eller dricka vatten. Det var helt fruktansvärt jobbigt och jag grät över hur förgiftad jag skulle bli. Ingenting var rent nog. Efter några månader fick jag mitt livs värsta matförgiftning som fick mig att kaskadspy var 10e sekund i ett dygn. Det var det värsta jag upplevt någonsin och jag trodde verkligen att jag skulle dö.
Efter den upplevelsen skärpte jag till mig och slutade gnälla på matens renhet, och började ta ansvar istället. Ta ansvar för mina orealistiska ångestkänslor och min inbillningsparanoia. Jag började även ta mig utanför min comfort zone och åkte och handlade mat hos locals, som jag lagade själv och bedömde som gott nog.
Min besatthet kring matens renhet försvann sakta men säkert och efter 3 år var den helt borta! Nu ser jag på de här tankarna som en störning som många verkar lida av som gör att de gör tokiga matval i bedömningen av vad som är “rent” och inte.
Är Oatlys havremjölk renare än Lidls kött?
Jag köper mitt kött från Lidl, ibland från någon gård, ibland från Ica osv. Det är oftast svenskt men inte alltid. Det som spelar roll för mig är att det ÄR kött, det är nummer ett. Protein och fett.
Jag köper hellre importerat kött än havremjölk från Oatly eller en proteinbar, och i Kina köpte jag hellre kinesiskt kött än japansk chokladkaka. Det viktigaste är att basen är rätt, att det är en naturlig produkt i grunden hellre än något fabrikstillverkat hopkok som vi inte är designade för att äta.
Finns det smutsigt kött?
Dåligt kött är bättre än lösgodis och odlad lax är bättre än en konstgjord vegansk måltid som konstruerats i ett labb. Anledningen till det är att kött är vår ursprungliga föda, resten är inte det. Det känns som att detta lätt glöms bort.
Jag testade att leva på norsk odlad lax i en 6v i streck och mådde toppen, aldrig varit så rippad och fick inga hälsokonsekvenser.
Min diet bestod av: kaffe med irländskt smör och thailändsk kokosolja, norsk odlad lax från IKEA med thailändsk kokosgrädde till och lite broccolipuré gjord på kinesisk broccoli mixad med det irländska smöret. Det var vad jag kunde få tag på i början i Shanghai, innan jag hittat till bättre matbutiker.
Min poäng är att VAD man äter är viktigare än hur “rent” det är och rädslan för kött som något smutsigt är helt klart överdriven. Jag ser mycket rädslor kring parasiter, bakterier, antibiotika och andra gifter men ingen rädsla kring det syntetiska innehållet i en proteinbar eller i något så konstlat som havremjölk!
Vad tycker du om det här?
Är du team #CLEANLIVING eller team #DIRTYFOOD?
