För några år sedan kunde man resa till Kina med tomma resväskor och handla som en tok för att allting var så billigt. Så är det inte riktigt nu – Kina har blivit dyrt!
Många gillar fortfarande det stora utbudet av “fejk”, och just nu bor jag till och med jämte “fejken” som är en gigantisk marknad full av “Luis Vuitton” “Gucci” “Prada” och så vidare. Billigt? Nej knappast, även om jag ser västerlänningar gladeligen betala 500 spänn för en “Luis Vuitton”-väska. Du kommer dock aldrig se mig med sånt, för det finns mycket dirty business inom förfalskningsindustrin. Man ska vara medveten om att man stödjer maffiaverksamhet och barnarbete när man köper en fejkväska, så ett mycket bättre och billigare alternativ är att stödja lokala designers. De kan sy riktigt snygga väskor, skor och kläder av bra kvalité för en bråkdel av priset!
Varför blir det dyrare i Kina?
Anledningen till att det inte är lika billigt i Kina nu är att kineserna blir rikare. De åker till Europa och köper märkesvaror och fastigheter. En kinesisk ingenjör med lång erfarenhet tjänar mycket mer än en svensk ingenjör med samma erfarenhet. Lönerna stiger och är snart ikapp väst, även om låglönejobben fortfarande ligger runt 3000 kr/månad. Försäljare som riktar sig till utlänningar är också mycket mer luttrade nu än förr, de tar höga priser för nästan vad som helst.
“Anything can cost anything in China”
Här snackar man också om listpris vs reellt pris. Listpris är det som står listat för en hotellnatt, ett resturangbesök, hyran för en lokal eller lägenhet. Listpriset gäller inte för kineser eller för den som kan deala som en kines.
Ett exempel från förra veckan
Man kan åka upp till våning 41 på hotell Hilton och äta en tjusig buffé med free flow av allt man kan tänka sig med utsikt över hela Shanghai. Det är en såndär snurrande resturang så att man får se hela stan från olika håll. Listpriset för buffén är 670 RMB per person (1 RMB = 1.35 SEK ungefär) Man kan stå och tjaffsa och deala lite med personalen och få ned det till halva priset om man är enträgen, det gjorde jag inför alla-hjärtans-dag och fick då även champagne på köpet så jag trodde att det var en bra deal. Kineserna själva använder appar för att leta deals, och de är helt på kinesiska så de är lite svåranvända. Förra veckan försökte jag ändå använda en av de här apparna och såg buffén för 198 – vilket kap! Jag bad min assistent ringa och boka och sa till henne, “säg nu inte att vi är utlänningar, bara boka för 3 personer i ditt namn”. Boom! Priset gick genast ned till 70 RMB per person, från 670!
Det är A L L T I D såhär – hela tiden, varje dag!
- Listpris
- Förhandlingsbart pris
- Kinespris
Det gör att man kan bli lite trött av att handla för att man alltid betalar för mycket. Lösningen? Att börja handla som kineserna handlar, där kineserna handlar, på kinesernas vis.
ONLINE!
Numera handlar jag alltid online. Här ovan är ett fint exempel på en flaska importerat rosévin för 1 krona (eller okej, 1.30 SEK)
Johns kollega köpte ett helt flak philadelphiaost som levererades till dörren med kolsyreis. Också för 1 krona. Väskor, skor och kläder – varierande pris men för strax under hundralappen kan man få tag i vad man vill, även fin kvalité från legitima företag.
Hur kan det vara så billigt?
Ja det undrar man – och anledningen till det är kulturen kring att spela och gambla, hela internetshoppingen är som ett stort lotteri. Man ska klicka snabbt, svara på frågor, klicka vissa tider, tajma deals och så vidare. Det är så kineserna gör.
Vad är dyrt?
Riktiga märkesvaror. Det går i princip inte att få tag på om de inte är kinesiskt. De västerländska grejerna som har produktion i Kina är endast för export.
Kineserna köper sina märkesgrejer i Europa, de skulle aldrig drömma om att gå till Luis Vuittons butik i Shanghai till exempel. Alla dessa märken går med förlust i Kina.
Importerade varor är också otroligt dyrt.
Vad jag lägger pengar på
Mat!
Jag försöker välja så bra och ren mat som möjligt men det blir för oekonomiskt att äta gräsbetat kött och superekologiska grönsaker varje dag. När jag räknade på det skulle det gå på 10-12.000 RMB per månad BARA för en person, och jag vet personer som har en matbudget på 15-20.000 RMB per månad här i Shanghai, men det tycker jag är lite väl galet! Lägg därtill lägenhetshyra och försäkringar på ytterligare tiotusentals kronor per månad så blir det snabbt ohållbart. Man får vara lite strategisk och välja smart där det gör skillnad.
Att vara keto här fungerar för mig för att jag har mina deals med olika personer; jag har min avocado-dealer som ger mig bra pris på importerade avocados, jag kan äta närodlade grönsaker och frigående ägg för att jag bor på Pudong utanför stan och så vidare. Sedan äter vi ute ibland, handlar ofta maten online, beställer tillsammans med andra för att få bra priser.
Allt som allt är prisläget i Kina lägre än i Sverige, men inte i Shanghai. Däremot är det stor skillnad på prisläget i mittersta Kina till exempel, så jag tror att många företag kommer flytta mot mitten så småningom.
Det var lite om mina tankar kring ekonomi och kostnader här i Kina 🙂