Både Kostdoktorn och Annika Dahlqvist har gjort en runa på sina bloggar så det är nog ingen som undgått den sorgliga nyheten om Per Wikholms bortgång nu strax före jul. Jag är tacksam för att jag fick träffa Per och prata med honom, och jag är tacksam för att han hade så stor respekt för både mig som person och för min kunskap. Han pratade med mig som en jämlike. Jag har lärt mig mycket av honom och jag beundrar hans sätt att uttrycka sig i text, rakt och ärligt. Just därför har han varit en av mina största inspirationskällor för att han inte var rädd för att “svära i kyrkan” utan tog till sig ny information oavsett om de stämde med hans tidigare föreställningar eller inte.
Nu i julhelgen är trycket hårt på att alla ska vara med sina familjer (ha en familj att vara med), vara lyckliga och överösas med presenter och mat i överflöd. Sanningen är dock att just julen är en sorgens högtid för väldigt många, särskilt vi som förlorat familjemedlemmar eller inte kan vara med vår familj. Sociala medier fylls av presentbilder och glada ansikten, och det är lätt att tro att “alla andra” firar den där perfekta julen.
Så är det naturligtvis inte, och mina tankar går både till min egen familj och till alla familjer som förlorat en närstående. Mina tankar går även till er som inte har några närstående, som är helt ensamma över jul och nyår. Tänk på att det kommer ett nytt år snart och att det kommer att bli bättre ♥
<3
Tack för Din intressanta artikel i senaste LCHE-magasinet, det var lite av en käftsmäll till oss LCHF-ar.
Och jag som gått riktigt al in för fetkaffet och njuter så av det. Jag har dock inga av de hälsoproblem som Stephanie radar upp men om så blev skulle jag inte tveka en sekund att offra det som krävs.
Nej men så sorgligt. Mina tankar till hans familj och er som kände honom närmare. Vi begravde en nära vän den 19:e så det har verkligen varit en tung december.
Ååh nej 🙁 vad otroligt ledssamt. Per var ju miljöhoppet inom lchfkretsar och någon jag verkligen satte tro och hopp till 🙁 Ingen kan axla det som Per. Sannerligen en sorglig tid på mer än ett sätt. <3 kram