Nu börjar jag känna mig som en människa igen, jetlaggen har nästan gett med sig och jag kan sova; yey!
Det här har varit en hård vår för mig, så jag har satt precis allting på paus som inte är obligatoriska åtaganden. Mitt jobb och mina underbara klienter, mina vänner och lite deadlines som kommer pö om pö. Men inget nytt. NOTHING!
Den här våren har jag tävlat i bikini fitness en gång och förberett mig 2 gånger, sånt sliter. Jag har skrivit en bok, förkovrat mig i egenföretagande. Gått kurser i ekonomi och affärsmannaskap. Levererat artiklar. Varit i USA. Kryssat, nätverkat. Jobbat.
Med bara delar av en trasig karta har jag försökt att orientera mig framåt. Väntat på att livet ska kristallisera sig, berätta för mig vad jag ska göra. Vilket håll jag ska gå.
Men; nu nöjer jag mig med att sitta vid en spegelblank sjö utan minsta krusningar. Runtomkring finns lite skog som inte är alltför tät. Dikena är igenväxta. Här tänker jag sitta ett bra tag för när det är dags för nästa steg, blir det ett långt kliv.