NRF2 är en transkriptionsfaktor som aktiverar transkriptionen av över 500 gener i det mänskliga genomet, där majoriteten av de här generna är cellbevarande. NRF2 bevarar cellerna genom att sätta igång en avgiftningsprocess så att tungmetaller och andra gifter slussas ut. NRF2 kan också ge anti-inflammatoriska effekter, förbättra mitokondriell funktion och rensa upp gamla proteinrester.
Det här är exempel på epigenetik, där igång-sättning av en enda gen kan ge en positiv domino-effekt på en mängd andra gener. Tack vara att NRF2 är “på” kan alltså “dåliga” gener bli neutraliserade.
Hur sätter man igång sin NRF2?
När man har studerat vilka folkgrupper som lever längst och har minst välfärdssjukdomar har man sett att de lever i de så kallade “blå zonerna” vilket är sardinien, grekland och okinawa halvön. De har hög förekomst av NRF2 och kosten består av mycket fisk, gröna bladgrönsaker, animaliskt fett och oliver.
Vissa livsmedel kan sätta igång och stänga av gener och det kan även alkohol, tobak, droger och träning göra. Cellerna reagerar på vad som händer utanför dom, och signalerar till cellkärnan där alla generna finns. Utifrån yttre stimuli påverkas olika gener på olika sätt och NRF2 är alltså en sånhär “superswitch” som man gärna vill ha påslagen.
Om du vill läsa mer om NRF2 finns den senaste artikeln från 2015 här:
För att förstå mer om epigenetik kan man läsa mer om mitokondrierna, biogenesis och ubiquination. Att förstå cellens metabolism är en av nycklarna till att förstå genuttryck, men om man inte är intresserad av att gå så djupt kan man titta på miljöfaktorer istället. På cellens yta finns receptorer som är känsliga för de mesta i miljön – även känslor! Genom att kontrollera sin yttre miljö, sin personlighet, tankar och känslor kan man också påverka genuttryck.
Jag vill gärna skriva mer om epigenetik för att det är sjukt spännande, men utmanande att lägga informationen på en intressant nivå. Vad vill du veta om epigenetik? Varför är alla så intresserade av de ämnet?