Biohacking och transhumanism kommer ursprungligen från Silicon Valley där många är ateister och inte tror på någon form av Gud. För dem är teknologi Gud och att skapa Gud i sin egen avbild är att skapa teknik som gör att man kan leva för evigt. Kanske genom någon form av simulering, vilket vissa förvisso (till exempel Elon Musk) redan anser att vi lever i. En datorsimulering skapad av de framtida versionerna av oss själva. Baserat på fysikaliska och matematiska modeller är det inte alls omöjligt.
Hur gamla kan vi bli?
Vi har dubblat vår livslängd från 45 till 85 och den här ökningen kommer att fortsätta och plana ut någonstans kring 100-120 år. Det verkar finnas en biologisk gräns där, vilket har observerats vid forskning på friska centenarianer (100+ åringar). Att vi skulle bli flera hundra år i vår nuvarande fysiska form verkar orimligt, då får vi nog 3D-printa oss själva eller ladda upp vårt medvetande till en ny simulering.
Jag tror inte att vår inneboende biologiska gräns kan pushas mycket längre än 120 år även om vi lyckas reversera cancer, alzheimer och andra livsstilssjukdomar, vilket jag är helt säker på att vi kommer kunna göra.
Bli gammal utan att åldras?
Jag tror att vi i framtiden kommer att bli gamla utan att åldras. Precis som att vi nu har 50-åringar som ser ut som 25-åringar (ett fåtal) kommer vi ha 80-åringar som ser ut som 35-åringar. Gränsen får vad som går att göra inom estetisk och kosmetisk skönhetsvård kommer helt klart att flyttas fram så långt att rynkor och hängig hud blir ett minne blott. Det kommer säkert kosta skjortan i början men sedan bli billigare och billigare, precis som det har blivit med fillers och botox. Alla har nu råd med botox för en tusenlapp och en rynka är ett minne blott. Likadant kommer det bli med modernare metoder som inte paralyserar ansiktet utan bevarar mimiken.
Mycket blir såklart upp till individen. Hålla igång, träna, äta rätt, medicinera rätt, göra regelbundna check-ups och invasiv skönhetsvård. Alla kommer nog inte orka, lite som att många idag inte orkar ta hand om sig själva. De som bäst behöver alla prylar för att observera hälsan är inte samma personer som använder dem. Många behöver en djup kris innan förändring sker.
Vill biohackers leva för evigt?
Jag tror att många biohackers med ateistisk läggning vill leva för evigt på grund av en rädsla för döden. Jag tror att det är viktigt att fråga sig själv varför man är intresserad av longevity och life-extension, om det bottnar i olika rädslor eller om man faktiskt vill hänga runt här i några hundra år för att förändra mänskligheten, gifta sig 20 gånger, skaffa 50 barn och så vidare.
Precis som vi inte är adapterade till vår moderna livsstil med artificiellt ljus, massor av stress och en kost baserad på kolhydrater är vi inte heller adapterade till att leva riktigt så länge som vi lever, och absolut inte dubbelt så länge. Det blir lite märkligt ur ett evolutionärt perspektiv. Jag kan absolut se problem med att alla blir 300 år gamla. Inte minst ur en spirituell synvinkel. Därför tror jag att vår spirituella utveckling är oerhört viktig, för då kommer vår inställning till jordelivet att förändras och bli mer balanserad.
I västvärlden gömmer vi undan döden, är livrädda för den och pratar inte om den. Vi förnekar döden som en del av livet vilket gör att många människor prokrastinerar hela sitt liv i någonslags illusion av att leva för evigt, trots att vi alla vet att vår tid här är begränsad. Jag tror att människor för att må bra och få ut maximalt av sin tillvaro behöver komma till en acceptans kring att vi är här en mycket kort tid, och vad som händer sedan kanske inte går att ta reda på, men medan vi är här kan vi göra det bästa av det. Inte pressa och plåga oss själva för att det ska bli bättre sen, eller för att verka bra inför någon annan. Bara göra saker för sig själv, för att det är kul och inte ta allting alltför allvarligt.
Jag tror inte att jag kommer orka hänga runt här i 300 år i alla fall, skulle du det?
Slutsatsen av en nyare studie är “Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli”.
Kortare läsning på svenska:
https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ingen-grans-for-livslangd.aspx
Mer ingående läsning på engelska:
https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsos.202097
du levererar på topp idag! 😀
Överskottsenergi 🏄♀️+🧠
Blodprov Alzheimer
https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768841
Coolt, den markören kände jag till men visste inte man kunde mäta på det sättet.
Här för de som vill ha en svensk sammanfattning
https://www.lu.se/article/nytt-blodprov-upptacker-alzheimers-sjukdom-lika-exakt-som-dyra-och-komplicerade-metoder
https://www.svtplay.se/kanaler/kunskapskanalen
Förra länken fel
https://www.svtplay.se/video/17723351/gar-det-att-stoppa-alzheimer
Jag har alltid sagt att jag kan tänka mig att leva tills jag blir 100 år och mer ändå, bara jag får vara frisk osv… Men jag har omvärderat det där..
Min mormor fyller 103 år i år. Hon är en sådan där underbar krutgumma. I hela sitt liv har hon varit en aktiv människa med stort umgäe. Hon var en kärnfigur i Friluftsfrämjandet här i stan, mullefröken, skridskofröken osv.. Nu vid 103, så har ena ögat börjar ge upp pga starr och hon hör dåligt på ett öra. Så har hon uppenbar vitaminbrist och tappar tänder. Hon vägrar dock tillskott pga ‘asch, nu kan det kvitta’ , men är i övrigt klar i skallen och har en fungerande kropp. Dock har hon bara en enda önskan, och det är att hon får lov att dö snart.
Hon har förlorat alla sina barndomsvänner, hon har förlorat de vänner hon skapat på senare år, hon förlorar de vänner hon får på hemmet där hon bor, en efter en.. Men det är ingenting jämfört med att hon förlorat tre av sina fem barn… hon orkade inte ens gå på begravningen till sin son som hon senast begravde. Hon har två döttrar kvar i livet, min mamma och hennes syster, och systern genomgick precis sin tredje canceroperation. Mormor är förtvivlad och livrädd att hon ska förlora ett fjärde barn innan hon själv dör.
Hon har alltid varit troende, gått i kyrkan varje söndag, alltid varit aktiv i kyrkan men nu säger hon att hon har slutat tro på gud. Hon har bett om att få dö i flera år, men nu ‘kan han dra åt fanders, den där Gud. Det enda han gör är ju att plåga mitt hjärta sönder och samman’
Jag anser oxå att man ska få lov att bestämma själv när man fått nog av det här livet.
Så nej.. jag är inte så säker på att jag vill leva tills jag blir hundra år, såvida inte alla mina när o kära finns kvar tills dess såklart… och att få vara frisk tills jag dör, knall och fall, det önskar jag förstås 🙂
Tack för din kommentar, den var väldigt tänkvärd!
Känner igen min mamma i det, hon är visserligen inte 100 år men den aktningsvärda åldern på 90 år i alla fall. Nu har inte hon varit en friskus som din mormor men alltid jobbat kroppsligt med hem och tomt att sköta men inte i skött sin kropp i övrigt, fd rökare, levde på kaffe cigaretter och magnecyl som ung, älskar socker och vitt bröd och potatis. Men knappt några grönsaker i övrigt men fisk, mycket fisk. Glad, frisk och klar i knoppen, lite virrig när hon blir trött eller är mycket runt om. Hon säger detsamma, kan jag inte få gå nu, nog är jag som färdig nu, jag har gjort mitt nu. Alla hennes vänner är borta, alla som levde när hon var mest aktiv, lider när hon ser dödsannonser för unga människor, särskilt om de har barn, nog hade jag kunnat gå istället är hennes stående kommentar. Hon är inte deprimerad utan det är ett vaket, nyktert konstaterande.
Så att leva tills man är 100 är nog inte så roligt alla gånger idag. Kan tänka mig om många fler blir så gamla och är friska att det är annat för då har man andra runt om som är i samma läge. Vid den åldern har man upplevt så mycket, fått gå igenom så mycket och förlorat så många nära och kära.
Väldigt bra och reflekterande inlägg! Fick en ny boost kände jag.❤
Har också tänkt på det där med ateism och rädsla för döden. De ateister jag känner verkar dessutom åldras snabbt, och det tror jag beror på att de oftast tar livet så otroligt allvarligt. Vilket jag tror i sin tur leder till mycket stress. Tror inte på nån gud, men är någorlunda (om än lite) insatt i hur universum fungerar, och har nog hittat en form av andlighet i det. Allting är liksom förgängligt och sammanlänkat i en dynamisk process. Det enda som skrämmer mig är psykiskt lidande och olika former av intensiv stress.
Hej Martina! Tack för en alltid så intressant blogg 🙂
Jag har en fråga angående specifika läkemedel som har viktuppgång som biverkning. Tex är det ju känt att många går upp i vikt av olika neuroleptikum. Kan inte du förklara mekanismen bakom detta? Är det för att läkemedlet i slutändan stimulerar hungern så att man äter mer eller är det någon helt annan orsak som att man skulle få enklare att lägga på sig fett/långsammare ämnesomsättning?
Är lite orolig över detta då jag ska börja äta abilify nu mot mina tics (har tourettes syndrom, med smärtsamma muskelryckningar).
Vore intressant att höra vad du vet, + att du alltid förklarar allt såå pedagogiskt!
Tack!
Oftast är det att man bryr sig mindre och äter mer men många kan stimulera blodsocker och insulin också, jag TROR att så är fallet med neuroleptika faktiskt.
Jag är jätteintresserad av biohacking!
Tjohoo! Du är på rätt sida!
Personligen är jag inte det minsta rädd för att dö. Däremot är jag väldigt rädd att någon anhörig till mig ska dö. Jag eftersträvar inte att bli 100 år, men jag vill gärna att mina närstående ska bli så gamla som möjligt.
Finns det fler som tänker som mig? Jag är hellre den som dör först så att jag slipper sörja och bli extremt olycklig när andra går bort.
Hmm… Jag tänker också att jag vill dö så frisk som möjligt. Jag vill liksom dö i Frid. ? Men leva för evigt? Nej, jag längtar efter sista vilan! Jag vill dö. Hela mitt liv har det känts som att jag bara går och väntar på det och att livet bara är en lång (läkande?) promenad mot döden. Låter knäppt kanske. Betyder det att jag inte vill leva, att jag inte lever eller värdesätter mitt liv? Nej. ?
“Hemligheten med livet, är att dö… Och upptäcka att det inte finns någon död” (Eckhart Tholle)
Jag vill leva i frid, och jag vill somna in i precis samma frid. ?
*Tolle five*
Värd att forska på damens immunförsvar, vem vet, nåt bra mot Corona kanske finns i henne som man kan göra nåt av. 🙂
Corren idag: 101-åriga Ruth i Mjölby är inte orolig för att smittas av Corona, hon har överlevt både
Asiaten och Spanska sjukan.
Haha jag frågade min professor om det var värt att forska på sånt och han tyckte inte för det är svårt att veta vad man ska jämföra med.
One more 🙂 dn.se
103-åriga Dagmar överlevde spanska sjukan
Jag läste den! 🙂
Vi får nog ihop ett gäng 100+
Och vilka gener som kan spela roll länk om 20 släktingar smittade med coronaviruset
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/coronavirus/minst-20-släktingar-smittade-med-coronaviruset/ar-BB11tXDh?ocid=spartanntp
Den 100+ gamla italienska kvinnan som överlevde respiratorvård och blivit
friskförklarad hade haft bla spanska sjukan, forskarna intresserade (CNN)
Wow!
Hej Martina, TACK för ännu ett intressant inlägg i din superblogg! Lite orelaterat till inlägget men ändå inte: Jag tog fasta på ditt boktips från en Q&A, “The Power of Now”. Tycker det är otroligt givande att läsa den och undrar om du har tips på en lämplig “nästa” bok att läsa efter den (en spirituell bok alltså)?
Kan f.ö. bara instämma i att man verkar va tvungen att hamna i kris för att göra en allvarlig förändring av sitt livsstil, been there done that. Men när man väl börjat ta sig “upp” (ur depp, ohälsa etc.) är det så härligt att upptäcka livet på nytt, inspirationen verkar aldrig ta slut. Du är en fantastisk källa till det. TACK!
A NEW EARTH!!!
Sen ska du läsa ALLA böcker av Jane Roberts, tacka mig sen och maila mig så går vi vidare till nästa steg därifrån men det är några år bort om du inte är en speed reader 😉
Ja, tänk om man fick uppleva att bli en frisk 100-åring! Vad häftigt! Min farmor blev 92 och min morfar 87(trots att han fick TBC som barn och rökte i 50 år) och har flera släktingar längre bak i tiden som blev över 90. Men har även flera som dött när de varit mellan 60 och 70. Så vem vet, kanske jag kan bli över 90 iaf? Men rädd för döden är jag inte. Jag tror på reinkarnation och känner att just det här livet är en del av själva resan. Ha en fin dag!
OT: Lyssnade på loungepodden – oj så bra! Det blev ju lite kaffeprat där och jag undrar Martina, varför dricker du inte koffeinfritt kaffe? Finns det något i det som är ‘dåligt’?
Av samma anledning som jag inte dricker alkoholfritt vin 😉
Jag håller med flera oavstående kommentarer. Jag har arbetat inom äldreomsorgen länge och har flera äldre släktingar dvs 90 år och äldre. De är nöjda, de är klara och ser det som något positivt att få dö och komma vidare. Så vill jag vara, jag vill känna att jag är klar med detta livet och samtodigt vara nyfiken på nästa del.
Jag låter kanske morbid men är inte ett dugg rädd för döden, har aldrig varit. Det är en föreställning att vi ”skall” leva tills vi är 80-100 år gamla. Om jag är lika frisk som gammal som jag är nu och fortfarande vill lära mig nytt, forma relationer med människor osv lever jag gärna tills jag är 120. Jag tror att livet fortsätter efter döden, i alla fall för själen, så att göra sig av med sitt skal till kropp är väl inte så dramatiskt. När tiden är inne är den inne. Det kanske är en vacker upplevelse av transformation, vem vet.
Intressant ju! Tittar för tillfället på serien The100 och såg sista avsnittet på säsong 6 idag. Ska väl inte outa för mycket men i både 5e och 6e säsongen finns galet roliga metoder att föreviga sig själv tekniskt sätt på tal om att ladda ner sitt “mind” och sätta i ny kropp, eller varför inte frysa ner sig själv, eller gå in i ett slags norrsken och få slät hy igen. Jaja, man ska ju inte slötitta utan ägna sig åt allehanda studier 😉 Men nu när skolan är nerstängd blir det ändå lite tid över.. Hoppas vi fortfarande ses på St Jörgen, så ingen sätter Coronakäppar i hjulen för folksamlingar!
Halooo
Bli gammal? Det har kommit ett virus som dödar först och främst äldre personer , typ efter 60 ökar dödligheten markant
Så kanske i framtiden blir man glad om man blir 70.
Hej
En sak är då säker det ska då fan i mig inte vara staffetläkare som ska få ha den juridiska rätten att vara lie man som det är i dag. Vi har sköldkörtelsjuka som bara med rätt sorts sköldkörtel medicin blir frisk, den får inte ens säljas i det här landet.Dom som behöver T3 or elller naturlig sköldkörtel hormon Man lurar människor att leva i det jävligaste fängelse som finns på jorden. Me fängelsehålan är i personens egen skalle, finns dom som far till utlands kliniker för å få dödshjälp.Personligen känner jag 7 personer som själv tagit reda på vägen till friskare liv från ME sjukdom. Listan kan göras hur lång som helst på sjukdomar där skolmedicin inte har syntetiska prepparat som bot .Å det är inte för att det är nobla intressen för att hålla befolkningens mängden nere så att den inte skenar dom gör det för. Pengar är svaret
Lever man med djur på landsbyggd, så blir förhållandet till liv o död något man måste lära sig på något vis.
Döden gör sig påmind oftare så att man får prova att bearbeta den,fortlöpande.
Så länge man känner sig fysiskt stark levande så är vi nog flesta rädd för döden.
Men har fått höra av gamla sjuka många gånger med krämper, ser döden som en befrielse.
Vi är så oerhört olika på att kunna bearbeta död som efterlevande.En del kan hantera det som att sopa av lort på arbetskläder. En del får aldrig av lorten utan bär med sig det resten av sitt liv.
Jag har T3 utskrivet på vanligt recept från en 75+ årig läkare på Regionen. Det finns ändå hopp för mänskligheten eller mig då 😉
Dagarna ska fyllas med liv, inte tvärtom! Livskvalitet är viktigt. Att ha hälsa är en viktig del i det, men kanske det är en del i vilken inställning man har till hur man nu mår. Jag vet inte.
Jag karantän som livsstil
Mig får de gärna frysa ner för att sen tina upp igen, alla nya hacks inprogrammerade, bara att förvalta väl.
Har även tankar på att klona jycken 🙂
Bilden på damen får mig att se en åldrad parneviksdotter framför mig, ja om jag lever så får jag se 😉
Jag blir allt mer övertygad om att det händer något med oss när vi blir så där riktigt gamla. De jag hittills känt som uppnått en ålder runt 90/100 år har under sina sista levnadsår uttryckt en nöjdhet med livet. Att de varit med om det de velat och behövt och faktiskt inte haft något intresse att leva särskilt mycket längre. Bara ett stillsamt konstaterande att nu var de färdiga. För mig har det inneburit en omvärdering av min egen dödsångest och ett lugn i att jag, om jag håller mig frisk och olycksfri, också kan få komma dit. Att få dö i frid. Det känns fint och eftersträvansvärt.
Jag har samma erfarenhet av de gamla anhöriga och bekanta jag talat med om detta.
Men jag har också tänkt på att med åren har mitt behov av att passa in i skönhetsnormer och rädslan för att inte ses som attraktiv av alla i yttre mening minskat. För någon i 30 års åldern kan det säkert låta som att man gett upp, men jag ser det mer som ettuttryck av inre trygghet och att andra egenskaper blir mycket mer framträdande.
Tycka vad man vill om Alexander Bard men han pratar mycket intressant om ålder, sexualitet och matriarker/patriarker/ledarskap. Tips att lyssna på valfri podd där han gästar! Precis som du säger hänger det ytliga/sexuella säkerligen ihop med att kroppens intresse och förmåga att skaffa barn och hålla sig sexuellt aktivt minskar väldigt mycket = andra viktiga egenskaper kan ta mycket mer plats som visdom, lugn, du kommer inte söka bekräftelse från andra på samma sätt, allt som kommer med erfarenhet osv.
Själv är jag 28 och trivs i min ålder men har ingen åldersnoja alls utan ser fram emot att bli äldre när jag tänker i dessa banor!
När jag skrev om ålder och fokus på det yttre så tänkte jag även på detta att det beskrivs hur man idag kan göra fillers, botox, operationer av kroppsdelar osv hela livet för att se evigt ung ut. Men jag tänker att om man med ökad ålder, inre frid, självkänsla, vishet använder sin energi mer till de djupare inre värden och egenskaperna, vilket nog gör att det finns mindre tid för att hålla på och felsöka, förbättra det yttre/ dölja det som anses ickeatraktivt enligt rådande idela.
Utmärkt inlägg Martina! Biohacking för mig personligen handlar främst om att uppnå så bra mående som möjligt och när livet är slut så är det slut. Tror man måste acceptera detta eftersom liv och död hänger ihop. För att vara tacksam för det som livet gett dig krävs det att du accepterar döden också. En av mina favoritböcker heter Den utmätta tiden skriven av Peter Noll. Han fick en cancerdom av sin läkare men tackade nej till behandling eftersom prognosen som läkaren gav trots behandlingen var rätt usel. Dessutom gav behandlingen en massa biverkningar. Hoppas för egen del att aktiv dödshjälp snart införs i Sverige. Tycker man själv äger rätten till sitt liv.
Håller med!
Håller med! Aktiv dödshjälp borde definitivt finns som ett alternativ.
Mitt mål är att dö frisk, så brukar jag svara när någon frågar.Kanske bör man säga att det är ett önske-mål. Men att oroa sig för döden är ett misstag. Det är bara livet man bör oroa sig för, och därefter finns inget att oroa sig för.För då finns inget.
Måste ju bara tipsa om serien Altered Carbon på Netflix, ligger väldigt nära den här diskussionen.
För min del är det mest känslan av att inte hinna klart som skrämmer, inte själva döden. Men så är jag fullt frisk också. ?
Den är också kanon, håller med! Tillsammans med The100 (även om den serien inte blir särkilt intressant i fråga förrän säsong 5 och 6 dessvärre)
Hej Martina,
jag tror inte någon vill hänga runt i 300 år 🙂
Idag lever vi längre än förr, men är vi friskare, mår vi bättre, egentligen?
När vi blir äldre blir många av oss tvingade till att konsumera livsuppehållande mediciner. Kirurgiska, rent tekniskt sett fantastiska, ingrepp i t ex hjärtats kärlsystem förhindrar dödsfall. Men, statiner, insulin, antidepp-piller, blodtrycksmediciner etc påverkar hur vi mår. Det samt de sjukdomar (oftast metabola) vi dras med försämrar vårt välmående dramatiskt. Många gånger kan man beskriva livet, när de negativa effekterna av sjukdom och mediciner blir påtagligt kännbar, som en stort långt utdraget lidande tills den dag man avlider, kanske i 80-års åldern “om man har tur”, ibland t.o.m längre. Och det är väl här pudelns kärna ligger; vill vi verkligen det? Orkar vi leva med kanske 20 års utdragen sjukdom och plåga? Jag hoppas på ett systemskifte där t ex framtida läkarutbildningar innehåller ordentlig, djupgående, modern evidensbaserad kunskap för hur och vad de flesta av oss bör äta (och leva) för att kunna vara friska och glada långt upp i åren. Idag är kunskapen om matens betydelse och inverkan på människokroppen bland läkarkåren skrämmande låg. För att inte tala om dietister och diabetessjuksköterskor.
Tänk att få dö frisk, vore inte det en cool grej 🙂
Hälsningar Mats
Jag är personligen mest intresserad av biohacking för att jag vill minimera lidandet som ohälsa ger upphov till. Jag vill slippa att må dåligt av hormoner och blodsocker i obalans, jag vill hålla mig frisk och gärna också ung i utseendet för fåfäng är jag även om jag försöker att inte va det?. Att hänga kvar till 300 hade inte vart så kul, ensamt om inte annat. Har du tips på invasiv skönhetsvård som funkar? Är rädd för Botox få det är så giftigt och vill ju inte förlora mimiken heller.
Hälsningar Karin
Invasiv skönhetsvård innebär just att den är INVASIV, dvs kirurgi och nålar 🙂
Varför skulle du vara ensam efter 300 år? Du har ju antagligen hunnit skaffa sjuuuukt mycket kompisar på den tiden haha!