Jag läste en artikel igår som sa att de första 8 böckerna på Amazons topp-20-lista alla är målarböcker för vuxna och det säger verkligen något om hur samhället är idag. “Vuxna” har inte tid att vara sitt autentiska själv, har inte tid att göra vad de vill göra, vilket gör att fler och fler går rakt emot sig själva (och in i en vägg). Jag tror att väldigt många helt enkelt inte har roligt. Utbrändhet, depression, ångest och oro. Fall på fall på fall. Här – ta en målarbok och slappna av lite!
Att färglägga är otroligt meditativt så jag förstår att det har blivit populärt och trenden uttrycker ett behov av mer stillhet på insidan. Nu tror jag att vi är inne i någonslags brytpunkt mellan det gamla och det nya. Med så många utbrända människor kommer det kanske gå upp för fler och fler att det inte går att leva på de sättet – man måste prioritera lycka. Man måste inse att det viktigaste är att må bra, och genom det kommer allting annat.
Jag tror att fler skulle behöva kasta av sig “vuxen-koftan” och ta en titt på sina verkliga behov. När jag va liten så tyckte ja de verkade så hemskt tråkigt att “bli vuxen” och göra massa saker jag inte ville, och det tycker jag fortfarande!
Vad tycker du?
Hej, Martina. Läser din blogg då och då, jättefint. Ville bara berätta att min gamla, 73-åriga svärmor, minsann köpt sig en sådan där målarbok för vuxna, och hon köpte även en i julklapp till min 15-åriga styvdotter. Toppen för att stänga av världen en liten stund, tycker jag.
Tummen upp! 🙂
Att vara vuxen är en jävla skit! Jag sitter här med mitt Nintendo som jag fick i julklapp 1992 och spelar Zelda “to the past” som vanligt. Sitter med ett ritblock och tecknar som vanligt. Hör på samma Roxette från 1986 (I call your name på repeat hela dan) som vanligt. Men drar lite nytta av den där sabla vuxengrejen och köpte lite rödvin idag, och en knallorange te-kanna, hehe. Best of both worlds 😀 Inga grå “vuxna” tekannor här inte! 😀
Haha härligt, I love it!!! 😀 Och jag erkänner, rödvin är en stor bonus med att vara vuxen och att man får vara uppe hur sent man vill 😛
Tror verkligen att något måste hända. Det jag hoppas är på rejäla samhällsförändringar. Vi skolas in i att heltidsjobb är det viktiga och att bli något men otroligt sällan pratas det om vilket sorts liv en vill leva (och i så fall görs det utifrån ett karriärstänk). Idag har vi ett samhälle som bygger på att alla arbetar och konsumerar vilket liksom inte håller.
Sen hoppas jag ju såklart att enskilda individer vågar fundera på sitt liv och försöka förändra det en kan men som sagt, jag tror att samhället i stort behöver förändras.
Efter att jag var nära döden i en allvarlig åkomma mot blodkärlen för några år sedan (som jag nu är helt frisk från) så har jag insett vikten av att göra det som får mig att må bra. Och ta vara på det liv jag fått en andra chans till att leva.
Att inte stanna kvar på ett jobb där man inte mår bra, av rädsla för förändring. Att våga bryta upp och flytta för att kunna må bra hela dygnet, inte bara hemma.
Att hitta det man verkligen tycker om och verkligen leva varje dag. Inte stressa. Har även tre lurviga katter som hjälpte mig igenom när det var som tuffast, de kom in i mitt liv när jag mådde psykiskt dåligt.
Känner mig friskare och starkare nu än på länge, men krävdes ett stålbad för att kunna känna så och veta vad som är viktigt i livet.
TACK för din kommentar, väldigt inspirerande!
Jag tycker det där är jättesvårt…. Samhället gjuter in en i en form och sen är det inte så konstigt om man fastnar där tyvärr. Det ska vara heltidsjobb och sen tas familjen om hand och sedan är man helt slut och somnar på soffan. Självklart ska man försöka göra livet till sitt eget, jag försöker så gott jag kan, men har man barn och familj att ansvara över kan man inte ta finansiella risker hur som helst och inte heller ta hur mycket tid till sig själv som helst. Allt GÅR väl rent teoretiskt men jag tror glappet är stort för de flesta, de ser inte möjligheterna för det är en för stor omstrukturering av masshypnosen vi befinner oss i :p
sant, om man har friheten att göra precis vad man tycker om, som tränar, pysslar, lägga pussel, skriva eller bara hoppa upp för att man känner för då ska man fan göra det!! Livet är for kort för att tänka på vad man som vuxen borde göra eller hur man borde bete sig (eller vad man stoppar i sig…).
“Don’t grow up, it’s a trap”
Så sant – gäller som sagt att kasta koftan 😉 Men som du skriver gäller det ju att må bra för att ha ett fint liv. Att äta och motionera på det sätt som är bra för kroppen. Jag tycker många borde ta det som en utmaning och en livsuppgift med sig själva att “boosta” upp sin egen kropp och hälsa (jobbar med människor i träningsmiljö som mår allt för dåligt). Sedan kommer “måbraandet” med på köpet. Men du peppar många och dina böckers läsning ger susen / Trevlig helg !
Haha, me like!