Joggingtur på The Bund i Shanghai
Dags för nästa epok
I Oktober var det exakt 3 år sedan jag och Mattias flyttade till Kina för att jobba, och så otroligt mycket har hänt sedan dess. Jag har skrivit på fejkade jobbkontrakt, startat mitt eget (internationella) företag, anställt och avskedat människor, skrivit 7 böcker, blivit utgiven i USA, Canada och Sydafrika, lärt känna mig själv på en helt ny nivå och utvecklats enormt.
Kina är jobbigt
Ja det är jobbigt för att man aldrig känner sig riktigt välkommen som utlänning och för att Kina är för kineserna. När jag jämför mig med min bästa kompis som varit i USA under lika lång tid har vi fått otroligt olika världsbild. Jag upplever Kina som en riktig ögonöppnare, för man tvingas bli så mycket mer hårdhudad för att inte bli konstant blåst. Jag har dock märkt att det gett otroliga fördelar i väst, särskilt i affärssammanhang, eftersom jag är allt annat än naiv och inte tar ett ord för givet längre. Det är folk inte vana vid! Numera kollar jag upp all info noga, granskar alla kontrakt tillsammans med en jurist och rycks inte med i något. Det är nog minst största Kina-vinst!
Men nu vill jag verka i väst, ett bra tag i alla fall. Det är möjligt att det skulle gå att göra mer i Kina men tycker att tröskeln hela tiden är för hög. Jag kommer aldrig över de kulturella skillnaderna och varför kämpa i motvind?
Känner mig klar med Asien
För 10 år sedan fick jag ett stipendie från Chalmers för att plugga på NCTU i Taiwan och ingå i CITO (Chalmers International Taiwan Office) och nästa vecka återvänder jag till Taiwan tillsammans med min bästa kompis för en liten re-union eller vad man ska kalla det. Det var då, för 10 år sedan, som min fascination för asien började, och att återvända blir som att sätta punkt för en hel epok.
CITO 2008 – jag och min bestie körde stenhårt på vitt hår & gör än idag!
Asien har för mig varit den personliga utvecklingens Mecka för ingen annanstans upplever jag att jag kan skapa och hitta mig själv som här. Hur flummigt det än låter så tycker jag att det är otrolig skillnad på var man befinner sig för hur snabbt man utvecklas, och åt vilket håll man utvecklas.
Nästa epok kommer innehålla betydligt mer smooth sailing för jag har kommit till insikt om att sluta späka mig själv till framgång. Jag har alltid sett lidande som en nödvändig komponent i maximalt självförverkligande, och det må vara så men det är i så fall inte värt det längre. Nu vill jag testa en annan väg, en mjukare väg.
Jag ser verkligen fram emot 2018 och att få knyta ihop säcken här i Kina. Idag är det exakt 4 veckor kvar och det kommer innehålla massa jobb, träning, event, fest, Taiwanbesök och julfirande i Hongkong och Shenzhen. Bara kul saker och det känns skönt! 🙂