“Vad har du för källor på det?”
“Vad har du för belägg för det där?”

Måste man alltid ha en vetenskaplig källa? Räcker det inte med egna idéer eller personliga erfarenheter? Som science editor vill jag säga att det väger mycket tyngre för mig, ibland måste jag skratta rakt ut när jag sitter och editerar. Jag har själv varit på vippen att doktorera (och jag har inte släppt den tanken) men man måste komma ihåg att det till stor del är “publish or perish” som gäller. Nivån varierar verkligen med området, det kan vara superhög nivå och viktig forskning som räddar liv – och det kan vara meningslöst skit. Jag editerar inte alla typer av artiklar så jag kan inte uttala mig om tex matte och fysik, men medicinsk teknik brukar hålla hög klass till exempel, medan grundforskning i biologi kan vara väldigt varierande.

Det här inlägget har önskats av många som vill lära sig hitta vetenskapliga källor, hur man får tag i hela artiklarna och vad man ska tänka på när man läser. Jag har sammanfattat allting i 7 steg nedan.

1. ANVÄND GOOGLE SCHOLAR

(bild överst)
https://scholar.google.se/ Alla dina resultat kommer att vara vetenskapliga artiklar.

2. SÖK ÖNSKADE ARTIKLAR

Jag sökte på “Simvastatin adverse effects” Simvastatin är en kolesterolsänkande medicin och jag vill läsa vetenskapliga artiklar om dess negativa effekter.

Vad är första träffen här… ohh en artikel som citerats 8248 gånger det måste vara en viktig och bra artikel!

3. VÄLJ ARTIKEL ATT LÄSA

Artikeln är från The Lancet vilket är en tidsskrift med högt anseende. Tyvärr får vi bara abstracten om man inte betalar eller loggar in. Abstracten är en sammanfattning av studien som här säger att nix, det finns inga direkta biverkningar av simvastatin. Högt kolesterol ger ökad dödlighet i hjärtsjukdom och simvastatin minskar dödligheten. Testet är utfört i en stor studie på hela 4444 patienter.

4. TÄNK SJÄLV!

Är innehållet kongruent med vad du redan vet? Såhär skulle jag tänka:

Fast hmm…. det här går ju inte ihop med anekdotiska bevis. De människor jag träffat som berättat om sina minnesproblem, depression, muskelsvaghet och hur de blev som helt andra människor av sin kolesterolmedicin. Kan de ha så fel? Låt oss titta närmare!

På The Lancets hemsida finns fler ledtrådar…

5. LÄS HELA ARTIKELN GRATIS

Googla bara artikelnamnet på vanliga google, inte Google Scholar så får du oftast upp hela artikeln. Du kan lägga till “Full article” i sökningen också. Alla finns, det kan bara vara lite trixigt att hitta ibland.
Här står det “Collaborators and participating centres are listed at the end of the report” och det är mycket viktigt.

6. VEM HAR SPONSRAT ARTIKELN?

Många artiklar jag korrar skriver klart och tydligt i slutet av artikeln “artikeln är helt oberoende och inte i samarbete med något företag eller andra intressenter” och forskarna måste intyga att de inte har någon egen vinning av resultaten. Sånt kan man ju förstås inte garantera, man vet inte vem som får pengar av vem men… låt oss titta på Simvastatinartikeln…

Aha… “The study was supported by a grant from Merck Research Laboratories” Det betyder att forskarna fick cash av Merck för att göra studien.

Vilka är Merck? Låt oss googla!

Merck Research Laboratories (riktiga namnet är Merck & Co) är ett av de största läkemedelsbolagen i världen. Merck har en lång rad framgångsrika produkter på meritlistan såsom Gardasil… och Zocor.

Vad är Zocor?

Simvastatin, marketed under the trade name Zocor among others, is a lipid-lowering medication. It is used along with exercise, diet, and weight loss to decrease elevated lipid levels. Wikipedia

7. DRA DINA EGNA SLUTSATSER

Såhär skulle jag tänka:

Ett företag som gör Kolesterolsänkande medicinen Simvastatin ger pengar till forskare som ska visa i en stor studie, att simvastatin saknar biverkningar och att kolesterol ökar risken för hjärtsjukdom. Företaget har även produkten Gardasil på meritlistan.

Efter lite mer googlande ligger företaget också bakom en rad vaccin, bland annat Svininfluensavaccinet. Artikeln i exemplet är ganska gammal, men det är sådana äldre, rigorösa artiklar som ligger till grund för annan forskning. Det ser vi på att den är citerad så många gånger. Detta var troligen en mycket bra affär för Merck som nu lyckats kränga kolesterolsänkande medicin under många olika namn, över hela världen. Detta är inte ett dugg ovanligt, trots de uppenbara bevisen på artikeln är köpt.  Titta alltid på bakomliggande intressen, även i dagstidningar och stora förtroendeingivande tidningar.

Ett riktigt kul exempel som jag tyvärr inte hittar just nu (men googla gärna och länka här om du hittar!) är när Nestlé (som tillverkar bland annat choklad), sponsrade en vetenskaplig artikel som visade hur choklad dämpar och lindrar PMS… you can’t make this shit up!