• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
Svep till bild 2 för ytterligare illustration! 👉

Hur kan många ha ett lågt & bra blodsocker trots att de äter massa carbs? Titta på frukosten på bild 2: det är en portion havregrynsgröt med mjölk & jordgubbssylt, samt 2 lingongrova (som jag antar att många äter till frulle? 😅) 

Det blir ca 80g kolhydrater vilket illustreras till höger om lika med tecknet. För tydlighetens skull illustreras sockermängden i antal teskedar med socker: 80g blir 20st teskedar.

Ett normalt blodsocker motsvarar ungefär 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen. Här blir det ju problematiskt om frukosten är på 20 teskedar... Hur löser kroppen detta? 

Genom insulin förstås! ☝️

Insulinet illustreras av nycklarna som kommer & låser upp dina celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge utan att det blir väldigt skadligt! ⚠️

Hos vissa människor blir insulinet väldigt högt, pga t.ex en genetisk känslighet men också pga livsstilsfaktorer (t.ex kosten).

Hyperinsulinemi innebär att insulin pumpas ut i för stora mängder & är ett tillstånd som föregår både insulinresistens & typ 2 diabetes. 

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida. I extremfall kan det till & med ske en receptorinvertering! Receptorerna som sitter på cellens utsida & tar emot molekyler (t.ex dopamin, insulin eller nått annat hormon) gömmer sig då på insidan av cellen som skydd. Många kroppsegna ämnen är toxiska i höga doser & tyvärr är insulin ett av dessa! 

Hyperinsulinemi & insulinresistens hänger ihop, men är tyvärr svårt att detektera genom vanligt blodtest. Insulin är ett så flyktigt hormon att det kan vara svårt att fånga topparna & veta hur mycket skada det faktiskt gör. Det går att ha lågt av både fasteinsulin och c-peptid & ändå ha alla symptom i den rosa rutan! 

Enda sättet att veta sin faktiska insulinfrisättning är genom ett insulinklamptest där blodsockret höjs med glukos-infusion, för att sedan tas ned igen med externt insulin. Få vårdinrättningar kan göra detta, så istället görs glukosbelastningstest, men det säger tyvärr ingenting om insulinet! 

Känner du igen dig i symptomen i rutan...? 🧐
  • Home
  • Tag: känslor

Inlägg i kategorin känslor

Kan tankar påverka kroppen?

29 December, 2020 50 Comments Written by Martina

Kan man få riktiga symptom om det “sitter i huvudet”? 

Absolut! 

Nästan alla fysiska symptom har en emotionell eller spirituell komponent, och majoriteten av alla fysiska problem har sin grund i någonting psykiskt. Misstaget många gör är att anta att bara för att någonting är psykiskt så är det inte “på riktigt” och även läkare gör ibland så, även fast det är otroligt omodernt. Att somatisera (förkroppsliga) psykiska eller emotionella problem betyder inte att man inbillar sig sina sjukdomar. Det betyder heller inte att det är mindre “på riktigt”. Tankar och känslor är inte alls så abstrakta som man kan tro, för varje tanke och känsla har en egen biosignatur. Det betyder att varje tanke och känsla frisätter vissa specifika signalsubstanser som influerar kroppen på olika sätt.

Att tänka sig till smärta

Går det att tänka sig till smärta? Ja, men mekanismen för det är inte så enkel som att man bara tänker att man har ont någonstans och så får man det. Nej, smärtan fungerar som en signal från kroppen, för de som stängt ned sina känslor och inte lyssnar på dem. Migrän och kroppsliga smärtor är ofta ett resultat av stress och oro och fibromyalgi har en koppling till serotoninsystemet. Serotonin är “må bra” hormonet som vid rätt nivåer ger en känsla av att känna sig kärleksfull och tillfreds. Nu generaliserar jag för enkelhetens skull, men typiska lågt-serotonin-tankar ger raka motsatsen, dvs förakt, oro och missnöje. Det ökar också smärtkänsligheten avsevärt.

Kroppens signalsystem

Vissa människor drabbas av depression, ångest eller oro medan andra har svårare för att uppfatta dessa känslor, och inte reagerar förrän något riktigt allvarligt händer. En del går med klinisk depression i åratal utan att notera det, dels för att det blir normalt att må dåligt och för att många förväxlar depression med att känna sig “deppig”. Depression handlar mer om att ge upp på sig själv och att känna att ingenting spelar någon roll. Vardagen funkar för att den går på rutin men det finns ingen entusiasm inför att göra saker.


Mänskliga behov går dock inte att förneka så uppfylls de inte på konstruktiva sätt så uppfylls de på destruktiva sätt till exempel att närhet och kärlek ersätts med porr, spänning ersätts med shopping och närhet och trygghet ersätts med mat. Detta leder till fysiska sjukdomar i kroppen, inte med en gång, men över tid.

Varför och hur då?

För att när man överger sig själv och ersätter sina behov med destruktiva utlopp är det många viktiga saker som uteblir: träning, socialt samspel, hälsosam mat, högkvalitativ sömn, återhämtande aktiviteter och att sträva efter inspirerande mål. Det gör att kroppen blir i lite sämre skick för varje år som går.

Hälsoångest och kroppsliga symptom

Det förekommer ibland att personer åker ambulans i ilfart till sjukhuset för att de är övertygade om att de fått en stroke eller en hjärtinfarkt. Efter idoga undersökningar hittas dock inga spår av detta och det visar sig att alltihopa var psykosomatiskt, till exempel konsekvenserna av en panikångestattack. Hur är det möjligt? Beroende på hur man reagerar på stark ångest kan man få alla möjliga symptom där bröstsmärtor och andningssvårigheter inte är helt ovanligt. Även hälsoångest (konstant oro för att vara sjuk) kan manifestera fysiska symptom. Stark oro drar upp nivåerna av noradrenalin, adrenalin och kortisol som påverkar signaleringen till hjärnans smärtcentrum. Det kan även påverka tarmrörelserna och ge kraftig IBS. Därför skrivs SSRI (antidepp) ofta ut vid IBS, och det fungerar!

Din personliga sanning

Det är viktigt att se sina känslor som ett uttryck för sin personliga sanning. Inte kväva dem eller tycka att de är fel eller för mycket. Det är trots allt bara en spegling av vad som händer på insidan. Jag märker att många är otroligt rädda för känslor, både sina egna och andras. Att ge efter för negativa känslor möts ofta med stor bekymran och en önskan om att dämpa; “sluta må dåligt nu, här är några alternativ så att du kan må bättre nu med en gång!” Ju mer jag mediterar och noterar alltings förgänglighet ju märkligare blir det synsättet. Känslorna är ju bara vågor på ytan!


Lyssna in. Vad säger dem? Vilka tankar behöver du tro på för att känna som du gör? Anteckna, vrid och vänd på dem. Är de sanna? Tänk på att inga känslor är farliga att känna, de kan inte skada dig även om de är obehagliga. Dessutom är obehagliga känslor ganska kortlivade, särskilt om man riktar sitt fokus mot dem. En intressant meditationsövning är att sitta med sina obehagliga känslor som fokus-ankare. Vad man upptäcker (spoiler-alert!) är hur föränderliga de är, och att ingenting negativt överlever i ljuset av ens medvetande.

Att lära sig navigera bland känslor

Meditation och dagboksskrivande är två väldigt bra redskap för att lära sig navigera bland sina känslor. Checka in hos dig själv en stund varje dag för att ta tempen på din emotionella status. En knep som egentligen är riktat till skönlitterära författare för att komma runt skrivkramp är att börja morgonen med “free flow journaling”. Det innebär att man öppnar ett skriv-dokument på datorn (eller tar fram papper och penna) och bara skriver allting som kommer ut oavsett hur konstigt eller osammanhängande det blir. Det är ett sätt att “tömma hjärnan” och komma i kontakt med sitt undermedvetna. Den här övningen är otroligt bra första steg för den som vill börja med självinventering!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Powerthinking
dagbok, meditation, Mindfulness, powerthinking

Känslohantering & beroendeskapande känslor

30 November, 2019 19 Comments Written by Martina


Post från instagram

Jag la upp bilden ovan på instagram för att vädra mina tankar kring beroendeskapande känslor. Det finns många beteenden man kan gömma sig bakom eller använda som flykt ifrån sig själv, däribland överätning och hetsätning som vi har pratat om en del här på bloggen. Alkohol- och tablettberoende är ju andra typer men också självsvält och överdriven träning. Vad många inte tänker på är att även negativa känslor kan ha samma beroendeskapande potential – tänk bara på drama. Vissa människor har ett sånt otroligt behov av dramatik att de går över lik för att skapa det i sina egna liv. Ofta!

Beroendeskapande känslor

Jag är ingen drama queen men jag var det som tonåring. Absolut! Nu avskyr jag drama men går hemskt gärna in i känslor av skuld och skam. Det är mina go-to känslor. Vissa människor går in i hat och ilska och projicerar ut det – ofta genom datorskärmen. Melankoli och hopplöshet är andra klassiska exempel.


Ibland kan det vara svårt att veta vad man känner men att försöka sätta ord på det och inte identifiera sig med det brukar hjälpa. Istället för att säga “jag är arg” kan man försöka titta på ilskan som en känsloprocess inom en – “nu finns det ilska inom mig.” Det skapar lite space runt känslan och det blir lättare att låta den vara utan att reagera på den. Det kräver mycket övning och jag kan bara låta negativa känslor bero om jag är pigg och utvilad och det handlar om en negativ känsla åt gången. Om jag är trött och det händer mycket samtidigt blir jag ganska reaktiv tyvärr.

Öka medvetenheten

Vad händer på insidan?

Förväntan? Spänning? Sorg? Ilska? Frustration? Rastlöshet? Trötthet? Tristess? Oro? Ångest? Uppgivenhet? Nervositet? Mod? Beslutsamhet? Apati? Förståelse? Skuld? Skam?

Det är ganska intressant att observera vad som händer inuti och se hur olika känslor maskerar sig som varandra. Trötthet kan vara dold uppgivenhet, ilska kan vara dold sorg men också hur det går att vända på olika känslor till något bättre. Nervositet ligger ganska nära förväntan till exempel och ilska kan ligga nära mod och beslutsamhet. När man känner sig riktigt arg och känner att man har “fått nog” – visst kommer det ofta någon handling därur?

Negativa känslor kan bli konstruktiva om vi använder dem rätt och inte låter oss sugas in i dem med hull och hår.


Jag började till exempel titta på det här med skuld och skam efter att ha läst Göran Larssons bok Skamfilad (länk) och började se hur känslan skam dök upp i alla möjliga situationer. Det var väldigt givande för mig att arbeta med den känslan för den var helt dold för mig tidigare. Nu ser jag den så tydligt varje gång den dyker upp men det blir mer och mer sällan så jag “detoxar” från den med framgång! På Chalmers dök offerkoftan upp väldigt ofta och jag verkligen frotterade mig i offerrollen nästan dagligen. Ett emotionellt beroende som hette duga! Numera är min offerkofta helt utrotad och jag tror inte att jag har känt de känslorna på flera år, kan knappt minnas hur det känns just nu.


Har du några go-to-känslor som du behöver detoxa från?

 

Personligt, Powerthinking
beroende, personlig utveckling, powerthinking

Senaste kommentarerna

  • Karin on Gör någonting nytt…❤️
  • Peter Biörck on Gör någonting nytt…Jag hoppas på lite feeling. :-)
  • Jenny on Gör någonting nytt…Du har rätt i att söka efter och vara ditt autentiska jag! Det har vi alla. Söka…
  • ulrika on Faror & alternativ till latte-träsket!Kan det funka med kokosolja istället för smör? Jag gillar inte smör så mycket, d…
  • IC on Gör någonting nytt…Det är befriande för själen när man lyckas inse att det inte är egoistiskt att s…
  • Ylva Ås on Gör någonting nytt…Bästa. Haha, du är ändå en av dem som inspirerar mig att nosa på att våga lägga…
  • SonjaS on Gör någonting nytt…håller med, jag läser hellre bloggen!
  • Herman on Gör någonting nytt…Martina Jag har alltid imponerats av din kunskap, din pedagogiska förmåga men oc…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson